Engelke, Fredrik: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(7 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 9: Rad 9:


== Psalmböcker ==
== Psalmböcker ==
Fredrik Engelke var verksam för yttre [[mission]], barn och [[söndagsskola]]ns ändamål och skrev ett antal sånger och dikter med [[Herrnhutism|herrnhutiskt]] anslag med mycket "blod och sår", även kalla [[Engelkes sångbok]]. Sångerna gavs ut i en serie av sex sånghäften med titeln ''[[Lofsånger och Andeliga Wisor i nådene]]'' under åren 1871–75 (LAW I-VI). Häfte I 1871, II och III 1872, IV 1873, V 1874 och VI 1875. Ytterligare utgåvor kom 1872–76, 1877, 1890, 1906, 1931 och även i Chicago, USA 1873 och en till u å.
Fredrik Engelke var verksam för yttre [[mission]], barn och [[söndagsskola]]ns ändamål och skrev ett antal sånger och dikter med [[Herrnhutism|herrnhutiskt]] anslag med mycket "blod och sår", även kallad [[Engelkes sångbok]]. Sångerna gavs ut i en serie av sex sånghäften med titeln ''[[Lofsånger och Andeliga Wisor i nådene]]'' under åren 1871–75 (LAW I-VI). Häfte I 1871, II och III 1872, IV 1873, V 1874 och VI 1875. Ytterligare utgåvor kom 1872–76, 1877, 1890, 1906, 1931 och även i Chicago, USA 1873 och en till u å.


Han hjälpte [[Hanna Ouchterlony]] att översätta de 44 sångerna till [[Frälsningsarmén]]s första [[Frälsningsarméns sångbok]] 1882. Engelke anslöt sig till den nyevangeliska väckelsen och senare till [[Svenska Missionsförbundet]].  
Han hjälpte [[Hanna Ouchterlony]] att översätta de 44 sångerna till [[Frälsningsarmén]]s första [[Frälsningsarméns sångbok (1882)]]. Engelke anslöt sig till den [[nyevangeliska väckelsen]] och senare till [[Svenska Missionsförbundet]].  


Fredrik Engelke var barnbarns barn till orientalisten  [[Carl Magnus Agrell]].
Fredrik Engelke var barnbarns barn till orientalisten  [[Carl Magnus Agrell]].


==Psalmer och sånger==
==Psalmer och sånger==
SMF 1920 = [[Svenska Missionsförbundets sångbok (1921)]]
*[[Ack, hör vilka fröjder]] (LAW I:1871)
*[[Ack, hör vilka fröjder]] (LAW I:1871)
*[[Ack, lova Herren, min själ]] (LAW IV:1873)
*[[Ack, lova Herren, min själ]] (LAW IV:1873)
Rad 26: Rad 27:
*[[Frälsare, tag min hand]] (SMF 1894 nr 282) {{src}}
*[[Frälsare, tag min hand]] (SMF 1894 nr 282) {{src}}
*[[Förlossningsdag, du sälla dag]] (LAW I:1871)
*[[Förlossningsdag, du sälla dag]] (LAW I:1871)
*[[Gode Fader, samla åter]] (ev = [[Gode Herde, samla åter]]
*[[Gode Fader, samla åter]] (ev = [[Gode Herde, samla åter]])
*[[Gode herde, samla fåren]] (SMF 1920 nr 505)  
*[[Gode herde, samla fåren]] (SMF 1920 nr 505)  
*[[Hav tack, käre Jesus, för ordet]] (Nordöstra Smålands Missionsblad 1873, Lofsånger 1873, Herde-Rösten 1892 nr 276 (en textvariation), Sionstoner 1912 nr 109, SMF 1920 nr 547)
*[[Hav tack, käre Jesus, för ordet]] (Nordöstra Smålands Missionsblad 1873, Lofsånger 1873, Herde-Rösten 1892 nr 276 (en textvariation), Sionstoner 1912 nr 109, SMF 1920 nr 547)
Rad 32: Rad 33:
*[[Herre, tag du in mitt sinne]] (SMF 1920 nr 393)
*[[Herre, tag du in mitt sinne]] (SMF 1920 nr 393)
*[[Himlarnas Konung, hvi bliver du slagen]] (LAW IV:1873)
*[[Himlarnas Konung, hvi bliver du slagen]] (LAW IV:1873)
*[[Hör hur sabbatsklockan ljuder]] (Sionstoner 1912 nr 38, SMF 1920 nr 200)
*[[Hör hur Sabbatsklockan tonar|Hör hur sabbatsklockan ljuder]] (Sionstoner 1912 nr 38, SMF 1920 nr 200)
*[[Hör, syndare, ack, hör!]] (=[[Hör, syndare, ack hör, vem klappar på ditt hjärta]]) (SMF 1920 nr 216)
*[[Hör, syndare, ack, hör!]] (=[[Hör, syndare, ack hör, vem klappar på ditt hjärta]]) (SMF 1920 nr 216)
*[[I Guds stora vingård]] (SMF 1920 nr 554)
*[[I Guds stora vingård]] (SMF 1920 nr 554)

Nuvarande version från 5 oktober 2023 kl. 18.25

Fredrik Engelke, född 14 september 1848 i Halmstad, död 7 juli 1906, var en svensk teckningslärare och utgivare av en psalmbok.

Biografi

Engelke var son till tullförvaltaren Claes Engelke [1] och äldre bror till Daniel Engelke. Efter sin konfirmationsläsning avsåg Fredrik Engelke att läsa till präst, men vacklande hälsa satte hinder för det. Han läste i stället vid Kungliga Akademien för de fria konsterna i Stockholm 1869–75 för att bli teckningslärare. Som sådan hade han sedan tjänst i Halmstad men på grund av tilltagande dövhet tog han tjänstledigt från mars 1900 och återgick sedan aldrig i lärararbetet.

Han och hans fru Maria drev från 1884 ett sjömanshem på Söder i Halmstad. Han avled på sin lantegendom, Emmahults gård, som han köpt för sonen Samuels räkning i Nättraby i Blekinge. Hans, fruns och sonens grav finns på Nättraby kyrkas kyrkogård.

Psalmböcker

Fredrik Engelke var verksam för yttre mission, barn och söndagsskolans ändamål och skrev ett antal sånger och dikter med herrnhutiskt anslag med mycket "blod och sår", även kallad Engelkes sångbok. Sångerna gavs ut i en serie av sex sånghäften med titeln Lofsånger och Andeliga Wisor i nådene under åren 1871–75 (LAW I-VI). Häfte I 1871, II och III 1872, IV 1873, V 1874 och VI 1875. Ytterligare utgåvor kom 1872–76, 1877, 1890, 1906, 1931 och även i Chicago, USA 1873 och en till u å.

Han hjälpte Hanna Ouchterlony att översätta de 44 sångerna till Frälsningsarméns första Frälsningsarméns sångbok (1882). Engelke anslöt sig till den nyevangeliska väckelsen och senare till Svenska Missionsförbundet.

Fredrik Engelke var barnbarns barn till orientalisten Carl Magnus Agrell.

Psalmer och sånger

SMF 1920 = Svenska Missionsförbundets sångbok (1921)

Av ovan psalmer är följande skrivna efter Engelkes herrnhutiska period:

Översatta texter

Källor

  1. ↑ Halmstads kyrkoarkiv (Halland), Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13138/C I/8 (1842-1860), bildid: C0010646_00068, sida 120


Psalmtexter på Wikisource | Hymnologi | Samfund | Religiös Litteratur |

Källor

Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Engelke,_Fredrik&oldid=747281"