Fabri, Johannes: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
(3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:


'''Johannes Fabri''' (även känd som '''Johann Fabri''' och '''Johannes Smedh''' (av latinets faber=smed), troligen född i Tyskland, död senast 30 september 1496, var en av pionjärerna inom den svenska [[boktryckeri|boktryckarkonsten]]. Han var verksam i Stockholm från 1494 och kom till Sverige på begäran av den katolske [[ärkebiskop]]en [[Jakob Ulfsson]]. Han kom från Lübeck, sannolikt med en transport av böcker till Sverige. Vid denna tid trycktes många av böckerna på svenska i just Lübeck.
'''Johannes Fabri''' (även känd som '''Johann Fabri''' och '''Johannes Smedh''' (av latinets faber=smed), troligen född i Tyskland, död senast 30 september 1496, var en av pionjärerna inom den svenska [[boktryckeri|boktryckarkonsten]]. Han var verksam vid eget tryckeri, [[Fabris tryckeri]], i Stockholm från 1494 och kom till Sverige på begäran av den katolske [[ärkebiskop]]en [[Jakob Ulfsson]]. Han kom från Lübeck, sannolikt med en transport av böcker till Sverige. Vid denna tid trycktes många av böckerna på svenska i just Lübeck.


Det var Fabri som utförde det första tryckalstret på svenska, ett [[ettbladstryck]] kallat [[Articuli abbreviati]], utgivet 1489, sannolikt i Lübeck.
Det var Fabri som utförde det första tryckalstret på svenska, ett [[ettbladstryck]] kallat [[Articuli abbreviati]], utgivet 1489, sannolikt i Lübeck.
Han tryckte även år 1495 den första boken på svenska språket, [[Bok om Djävulens frästelse|''Aff dyäffwlsens frästilse'']], författad av [[Johannes Gerson]]. Den första bok som tryckts i Sverige var på latin, [[Dialogus creaturarum moralizatus]], 1483. Därefter flyttade tryckeriet till [[Mariefreds kartusiankloster]]. Det är troligt att Fabri använde stiltyperna efter [[Johann Snell]], som åter använts av [[Bartholomaeus Ghotan]]. Dessa hade, efter Snell förvarats i Uppsala domkapitel, sannolikt inköpta av ärkebiskopen Ulfsson. Fabri övertar verksamheten när [[Bartholomeus Ghotan]] hastigt lämnar landet 1487.  
Han tryckte även år 1495 den första boken på svenska språket, [[Bok om Djävulens frästelse|''Aff dyäffwlsens frästilse'']], författad av [[Johannes Gerson]]. Den första bok som tryckts i Sverige var på latin, [[Dialogus creaturarum moralizatus]], 1483. Därefter flyttade tryckeriet till [[Mariefreds kartusiankloster]]. Det är troligt att Fabri använde stiltyperna efter [[Johann Snell]], som åter använts av [[Bartholomaeus Ghotan]]. Dessa hade, efter Snell förvarats i Uppsala domkapitel, sannolikt inköpta av ärkebiskopen Ulfsson. Fabri övertar verksamheten när Bartholomeus Ghotan hastigt lämnar landet 1487.  
   
   
Efter Johannes Fabris död 1496 övertog hustrun [[Anna Fabri]] makens tryckeri och drev rörelsen vidare. Anna var troligen syster till [[Bartholomaeus Ghotan]]. Den senare i Uppsala verksamma [[Bartholomeus Fabri]], var också boktryckare och son till Johannes och Anna Fabri. Bartholomeus Fabri tryckte bland annat ''Statuta Provincialia'' och var under åren 1527-1530 chef för det kungliga tryckeriet i Stockholm.
Efter Johannes Fabris död 1496 övertog hustrun [[Anna Fabri]] makens tryckeri och drev rörelsen vidare. Anna var troligen syster till [[Bartholomaeus Ghotan]]. Den senare i Uppsala verksamma [[Bartholomeus Fabri]], var också boktryckare och son till Johannes och Anna Fabri. Bartholomeus Fabri tryckte bland annat ''[[Statuta Provincialia]]'' och var under åren 1527-1530 chef för det kungliga tryckeriet i Stockholm.


== Publikationer ==
== Publikationer ==
Rad 13: Rad 13:


== Se även ==
== Se även ==
* [[Fabris tryckeri]]
* [[Tryckerier i Sverige]]
* [[Tryckerier i Sverige]]



Nuvarande version från 29 juni 2023 kl. 14.49

Johannes Fabri (även känd som Johann Fabri och Johannes Smedh (av latinets faber=smed), troligen född i Tyskland, död senast 30 september 1496, var en av pionjärerna inom den svenska boktryckarkonsten. Han var verksam vid eget tryckeri, Fabris tryckeri, i Stockholm från 1494 och kom till Sverige på begäran av den katolske ärkebiskopen Jakob Ulfsson. Han kom från Lübeck, sannolikt med en transport av böcker till Sverige. Vid denna tid trycktes många av böckerna på svenska i just Lübeck.

Det var Fabri som utförde det första tryckalstret på svenska, ett ettbladstryck kallat Articuli abbreviati, utgivet 1489, sannolikt i Lübeck. Han tryckte även år 1495 den första boken på svenska språket, Aff dyäffwlsens frästilse, författad av Johannes Gerson. Den första bok som tryckts i Sverige var på latin, Dialogus creaturarum moralizatus, 1483. Därefter flyttade tryckeriet till Mariefreds kartusiankloster. Det är troligt att Fabri använde stiltyperna efter Johann Snell, som åter använts av Bartholomaeus Ghotan. Dessa hade, efter Snell förvarats i Uppsala domkapitel, sannolikt inköpta av ärkebiskopen Ulfsson. Fabri övertar verksamheten när Bartholomeus Ghotan hastigt lämnar landet 1487.

Efter Johannes Fabris död 1496 övertog hustrun Anna Fabri makens tryckeri och drev rörelsen vidare. Anna var troligen syster till Bartholomaeus Ghotan. Den senare i Uppsala verksamma Bartholomeus Fabri, var också boktryckare och son till Johannes och Anna Fabri. Bartholomeus Fabri tryckte bland annat Statuta Provincialia och var under åren 1527-1530 chef för det kungliga tryckeriet i Stockholm.

Publikationer

Se även

Källor