Fougt, Henrik

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Henrik Fougt, född 20 februari 1720 i Lövångers socken, död 1 december 1782 i Stockholm, var en svensk boktryckare.

Henrik Fougts första boktryckarmärke
Henrik Fougt

Biografi

Fougt, Henric, född 20 febr 1720 i Lövånger, Skellefteå kommun, Västerbottens län, död den 1 dec 1782 i på Riddarholmen i Stockholm. Föräldrar: prosten Abraham Fougt o Christina Eurenia Höjer. Inskriven vid Uppsala universitet 26 sept 1734, erhöll akademiskt testimonium 1 sept 1742, auskultant i bergskollegiet 28 febr 1743, eo kanslist där 11 sept 1744, eo notarie 18 april 1746, relationsskrivare 14 juni samma år, förste kanslist 11 maj 1748, notarie 7 juni 1751, protonotarie 23 okt 1758, sekr i bergskollegiet 31 jan 1760, avsked 12 nov 1766, kungligt privilegium för 25 år på musiktryckeri i Sthlm 9 mars 1764, musiktryckare o musikförläggare i London 1767–70, erhöll av sin svärfar 3/4 av Grefingska boktryckeriet i Stockholm 1771 och drev det under eget namn från 1772, privilegium på tryckning av allt det, som av Kungl Maj:t och de publika verken offentliggjordes, 11 maj 1773. Riddare av Vasaorden 1774.

Gift den 22 aug 1762 på Riddarholmen i Stockholm med Elsa Momma, född 14 [1] eller 25 [2] dec 1744 i Stockholm [3]), död den 19 juni 1826 i Kärnbo, Södermanland, dotter till bankokommissarien, kungliga boktryckaren Peter Momma och Anna Margareta von Bragner.

Karriär

Henrik Fougt ägnade sig åt ämbetsmannabanan, där han nådde posten som sekreterare i Bergskollegium, men hade ett intresse för mekaniska sysselsättningar och de praktiska yrkena. År 1753 publicerade han den första svenska läroboken i välskrivning, Anvisning til skrifkonsten. Provexemplar av denna översändes följande år av kanslikollegiet till konsistorierna, som uppmanades sörja för att den kom till användning i skolorna. Den synes ha haft en viss betydelse för den kalligrafiska undervisningen under de följande decennierna men kom ur bruk mot seklets slut, då man i stället började använda engelska förskrifter. Denna lyckade utgivningsverksamhet gav inspiration till fortsättning.

Henrik gifte sig den 22 aug 1762 med Elsa Momma, dotter till den rike boktryckaren Peter Momma, och därmed riktade han sin huvudsakliga uppmärksamhet mot förbättringen av boktryckeriyrket. Sedan Fougt lyckats efterbilda sachsaren J G I Breitkopfs metod att framställa gjutna typer i stället för det dyrbara koppartryck, som tidigare använts vid mångfaldigande av nottryck, erhöll han efter en lyckad demonstration inför Vetenskapsakademin, trots motstånd från boktryckerisocieteten 1764 Kungl Maj:ts privilegium för 25 år på musiktryckeri i Stockholm och att jämsides därmed driva vanlig boktryckeriverksamhet. Men Fougts anhållan om ekonomisk hjälp från riksdagen 1765–66 avslogs.

Ytterligare en anledning till flytten till England var Lorentz Grefings attacker, t ex i jämförelsen av stilprov. O Törnstens Tabell öfver kostnad och arbete vid förädlingen af lin genom lerfts-väfnad (1766) tryckte Grefing samma år samma text under rubriken Prof-Tryck med utländska stilar, som visar skilnaden emellan dem och de svenska stilar af egen tilvärkning, hvarmed herr secreteraren Fougt låtit sätta den tabell, han ej längesedan utgifvit. Grefing lyckades väl denna gång stoppa Fougt.

Då reste han sensommaren 1767 med sitt musiktryckeri till England, där han erhöll patent för 14 år på sin tryckningsmetod för musikalier (24 dec samma år). Därefter etablerade han sig som musiktryckare och musikförläggare i London och utgav där totalt 82 ettbladstryck. År 1770 sålde Fougt sitt musiktryckeri till engelsmannen R Falkener och återvände till Sverige.

1769 ärvde Peter Momma det grefingska boktryckeriet efter Grefings änka. Han drev det under firmanamnet Fd Grefingska tryckeriet t o m 1771, det senare året jämväl med tillägget hos Henric Fougt Denne var Mommas måg och fick genom släktskapen tre fjärdedelar av grefingska tryckeriet, som han från 1772 drev i eget namn. Grefings stora förlags övertogs i sin helhet av Fougt. Vid svärfaderns frånfälle 1772 ärvde Fougt även Hargs bruk utanför Nyköping, som han arrenderade ut.

Fougt invaldes som ledamot nr 42 av Kungliga Musikaliska Akademien den 16 juni 1772. [4]

Hustruns tid

Hustrun Elsa Momma var en vitter och ansedd kvinna, av vars hand det finns tryckta åminnelsetal i Amaranterorden över fruarna Anna Charlotta Schröderheim och Beata Elisabeth Théel. Efter Henrik Fougts bortgång (1782) förestod Elsa Momma med stor skicklighet det kungl. tryckeriet ända till i augusti 1811, då sonen Henrik Fougt d.y. övertog verksamheten. Hon avled i Mariefred 1826.

Publikationer

  • Anvisning til skrifkonsten, sveriges första lärobok i välskrivning
  • Se i övrigt Fougts boktryckeri

Källor

  1. enligt 1815 års taxeringslängd
  2. enligt dödboken
  3. enligt Kärnbo husförhörslängd
  4. Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995