Grijs, Pofwel: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 3: Rad 3:
Han lär ha varit en av de första [[boktryckare|boktryckarna]] i Sverige. Han residerade i [[ärkedjäkne]]n Ravalds hus. Han hade sannolikt [[ärkebiskop]] [[Jakob Ulvsson]]s tillåtelse eftersom en del verk trycktes med hans vapen. Grijs använde de typer som [[Johan Snell]] tidigare använt, sannolikt inköpta av ärkebiskopen. Han verkade som privilegierad [[akademiboktryckare]] 1510-1519, och tryckte flera kyrkliga arbeten, skolböcker, legender m.m.
Han lär ha varit en av de första [[boktryckare|boktryckarna]] i Sverige. Han residerade i [[ärkedjäkne]]n Ravalds hus. Han hade sannolikt [[ärkebiskop]] [[Jakob Ulvsson]]s tillåtelse eftersom en del verk trycktes med hans vapen. Grijs använde de typer som [[Johan Snell]] tidigare använt, sannolikt inköpta av ärkebiskopen. Han verkade som privilegierad [[akademiboktryckare]] 1510-1519, och tryckte flera kyrkliga arbeten, skolböcker, legender m.m.


== Verk tryckta av Grijs ==
== Publikationer ==
* Davids psaltare med antiphoner och hymner för gudstjensten 1510
* Psalterium Dauidicum, Davids psaltare med antiphoner och hymner för gudstjensten, 4o, 1510
* Gersons Lärdom huru man skal lära dö til siälenne salichet 1514, den andra tryckta boken på Svenska; ** * *  
* Gersons Lärdom huru man skal lära dö til siälenne salichet 1514, den andra tryckta boken på Svenska; ** * *  
* Gersons utläggning öfver de sju botpsalmerna, på Latin, 1515
* Gersons utläggning öfver de sju botpsalmerna, på Latin, 1515

Versionen från 15 juli 2021 kl. 11.58

Pofwel (Povel, Paul) Grijs var en svensk boktryckare.

Han lär ha varit en av de första boktryckarna i Sverige. Han residerade i ärkedjäknen Ravalds hus. Han hade sannolikt ärkebiskop Jakob Ulvssons tillåtelse eftersom en del verk trycktes med hans vapen. Grijs använde de typer som Johan Snell tidigare använt, sannolikt inköpta av ärkebiskopen. Han verkade som privilegierad akademiboktryckare 1510-1519, och tryckte flera kyrkliga arbeten, skolböcker, legender m.m.

Publikationer

  • Psalterium Dauidicum, Davids psaltare med antiphoner och hymner för gudstjensten, 4o, 1510
  • Gersons Lärdom huru man skal lära dö til siälenne salichet 1514, den andra tryckta boken på Svenska; ** * *
  • Gersons utläggning öfver de sju botpsalmerna, på Latin, 1515
  • Två Latinska skolböcker 1515 och 19
  • Två legender
  • En psalm på Svenska 1515, de första tryck som kunna räknas tiil folklitteraturen

Se vidare

Tryckerier i Sverige

Källor

  • Klemming: Försök till Historia o Sveriges Boktryckerier, Första häftet
  • Nordisk Familjebok, 1905, Boktryckarkonst, sp 973