Kom, låt oss nu förenas här: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
m (→‎Publicerad i: Cecilia (1986) mfl)
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 5: Rad 5:
:''Halleluja, halleluja, halleluja! Amen.''
:''Halleluja, halleluja, halleluja! Amen.''


Sången översattes till svenska av [[Gustaf Palmquist]] år 1862 och bearbetades av [[Catharina Broomé]] år 1984. Den melodi som används i Sverige är engelsk och tillkommen omkring år 1850 (alltså tillsammans med refrängen). [[Isaac Watts]]' text är tydligt inspirerad av lovsångerna i Uppenbarelseboken, kapitel 4 och 5. Vers 4 i den svenska versionen anspelar dessutom på Romarbrevet kapitel 8 och dess tal om skapelsens befrielse.
Sången översattes till svenska av [[Gustaf Palmkvist]] år 1862 och bearbetades av [[Catharina Broomé]] år 1984. Den melodi som används i Sverige är engelsk och tillkommen omkring år 1850 (alltså tillsammans med refrängen). [[Isaac Watts]]' text är tydligt inspirerad av lovsångerna i Uppenbarelseboken, kapitel 4 och 5. Vers 4 i den svenska versionen anspelar dessutom på Romarbrevet kapitel 8 och dess tal om skapelsens befrielse.


I många andra länder saknas refrängen – som alltså inte hör till originalet – och man använder gärna en melodi av [[Johann Crüger]]. Det är samma som till [[Med tacksam röst och tacksam själ]].
I många andra länder saknas refrängen – som alltså inte hör till originalet – och man använder gärna en melodi av [[Johann Crüger]]. Det är samma som till [[Med tacksam röst och tacksam själ]].

Nuvarande version från 12 januari 2019 kl. 13.11

Kom, låt oss nu förenas här är en lovpsalm av Isaac Watts år 1707. I Sverige sjungs den även med en refräng tillkommen omkring år 1850:

Halleluja! O Guds Lamm,
som har segrat på Golgata!
Halleluja, halleluja, halleluja! Amen.

Sången översattes till svenska av Gustaf Palmkvist år 1862 och bearbetades av Catharina Broomé år 1984. Den melodi som används i Sverige är engelsk och tillkommen omkring år 1850 (alltså tillsammans med refrängen). Isaac Watts' text är tydligt inspirerad av lovsångerna i Uppenbarelseboken, kapitel 4 och 5. Vers 4 i den svenska versionen anspelar dessutom på Romarbrevet kapitel 8 och dess tal om skapelsens befrielse.

I många andra länder saknas refrängen – som alltså inte hör till originalet – och man använder gärna en melodi av Johann Crüger. Det är samma som till Med tacksam röst och tacksam själ.

Publicerad i

Externa länkar





Ursprungligen hämtad från Wikipedia (https://sv.wikipedia.org/wiki/Kom,_låt_oss_nu_förenas_här) --av --Vadmal (diskussion) 25 juni 2015 kl. 19.09 (UTC) och redigerad.