Koral: Skillnad mellan sidversioner

Versionen från 7 december 2015 kl. 21.11

Koral (av latinets cantus choralis: körsång, latinets adjektiv av grekiskans χορός chorós „Chor“) är ursprungligen den enstämmiga liturgiska sången i västliga kyrkor men också det som kallades Cantus Romanus, den gregorianska koralen.

Der Begriff Choral (lat. Adjektiv choralis zu ) bezeichnet ursprünglich die in der Liturgie der Westkirche einstimmige Kirchenmusik, den auch Gregorianischer Choral genannten cantus Romanus. Im 14. Jahrhundert ist vom cantus choralis sive ecclesiasticus („chormäßiger oder kirchlicher Gesang“) die Rede, wobei choralis sich auf die ausführende Schola bezieht. Die Choralmusik unterscheidet sich so von der Figuralmusik.

Im 16. Jahrhundert wurde im protestantischen Sprachgebrauch das Kirchenlied als cantus firmus, bzw. die Melodie als Choral bezeichnet (entsprechende Komponisten: Johann Eccard, Michael Praetorius, Samuel Scheidt).

Ab dem 18. Jahrhundert wird das klassische Kirchenlied insgesamt mit Melodie und Text als Choral verstanden. So heißt auch die in Kantaten und Oratorien abschließende Strophe „Choral“.

Außerdem werden auch Orgelbearbeitungen von Kirchenliedsätzen als Choral bezeichnet („Orgelchoral“). Gelegentlich wurden freie Orgelstücke mit choralähnlichen Themen von ihren Komponisten auch als Choral bezeichnet (z. B. die „Drei Choräle“ von César Franck).

Im 19. und 20. Jahrhundert wird der Begriff auch zu einer Bezeichnung innerhalb der weltlichen Musik und bezeichnet eine diatonische, rhythmisch einfache, homophon gespielte Melodiebewegung, häufig von Blechbläsern (entsprechende Komponisten: Felix Mendelssohn Bartholdy, Johannes Brahms, Anton Bruckner, Gustav Mahler, Béla Bartók).

är en musikalisk term som betecknar melodin till en kyrkosång, och ursprungligen stod för den unisona gregorianska sången men efterhand kom att beteckna också den evangeliska kyrkovisan. Detta gällde främst nordiskt och svenskt språkbruk, men i Sverige använder man ibland också ordet psalmmelodi.

Martin Luther använde i sin psalmdiktning på folkspråket dels gamla gregorianska melodier, dels folkliga andliga och världsliga vismelodier. I den reformerade kyrkan sjöngs tidigt rimmade franska psaltar-psalmer på enkla melodier som harmoniserades fyrstämmigt av Claude Goudimel.

En koralbok är en ackompanjemangsbok med musiknoter till en samling kyrkosånger. I Den första svenska koralboken av 1939 finns exempel på samtliga typer av ovannämnda koraler. Traditionen i Sverige är att sjunga koralen unisont med fyrstämmig orgelsats, varvid en utjämning av melodi och rytm ägt rum. Haeffners koralbok 1820 – 21 är ett skolexempel på detta, medan senare koralboksredaktörer har försökt införa livligare rytmer.

Koralboken av år 1939, som bygger på haeffnersk grund fick 1963 ett tillägg med rytmiska varianter till 71 av melodierna. Ett intressant nyskapande av koralmelodier påbörjades på 1970-talet i Sverige med sikte på tillägg i den svenska psalmboken.

Källor

Bra Böckers lexikon, 1977
Birgitta Sarelin om koralalternativ

Ursprungligen hämtad från Wikipedia (https://sv.wikipedia.org/wiki/Koral) --av ---Haeffner (diskussion) 14 november 2015 kl. 20.08 (UTC) och redigerad.

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-'''Koral''' (av latinets ''cantus choralis'': körsång) är en musikalisk term som betecknar melodin till en [[kyrkosång]], och ursprungligen stod för den unisona [[Gregoriansk sång|gregorianska sången]] men efterhand kom att beteckna också den [[evangelisk]]a kyrkovisan. Detta gällde främst nordiskt och svenskt språkbruk, men i Sverige använder man ibland också ordet [[Psalmmelodier|psalmmelodi]].
+'''Koral''' (av latinets ''cantus choralis'': körsång, latinets adjektiv av grekiskans χορός chorós „Chor“) är ursprungligen den enstämmiga liturgiska sången i västliga kyrkor men också det som kallades [[Cantus Romanus]], den gregorianska koralen.
+Der Begriff Choral (lat. Adjektiv choralis zu ) bezeichnet ursprünglich die in der Liturgie der Westkirche einstimmige Kirchenmusik, den auch Gregorianischer Choral genannten cantus Romanus. Im 14. Jahrhundert ist vom cantus choralis sive ecclesiasticus („chormäßiger oder kirchlicher Gesang“) die Rede, wobei choralis sich auf die ausführende Schola bezieht. Die Choralmusik unterscheidet sich so von der Figuralmusik.
+Im 16. Jahrhundert wurde im protestantischen Sprachgebrauch das Kirchenlied als cantus firmus, bzw. die Melodie als Choral bezeichnet (entsprechende Komponisten: Johann Eccard, Michael Praetorius, Samuel Scheidt).
+Ab dem 18. Jahrhundert wird das klassische Kirchenlied insgesamt mit Melodie und Text als Choral verstanden. So heißt auch die in Kantaten und Oratorien abschließende Strophe „Choral“.
+Außerdem werden auch Orgelbearbeitungen von Kirchenliedsätzen als Choral bezeichnet („Orgelchoral“). Gelegentlich wurden freie Orgelstücke mit choralähnlichen Themen von ihren Komponisten auch als Choral bezeichnet (z. B. die „Drei Choräle“ von César Franck).
+Im 19. und 20. Jahrhundert wird der Begriff auch zu einer Bezeichnung innerhalb der weltlichen Musik und bezeichnet eine diatonische, rhythmisch einfache, homophon gespielte Melodiebewegung, häufig von Blechbläsern (entsprechende Komponisten: Felix Mendelssohn Bartholdy, Johannes Brahms, Anton Bruckner, Gustav Mahler, Béla Bartók).
+ är en musikalisk term som betecknar melodin till en [[kyrkosång]], och ursprungligen stod för den unisona [[Gregoriansk sång|gregorianska sången]] men efterhand kom att beteckna också den [[evangelisk]]a kyrkovisan. Detta gällde främst nordiskt och svenskt språkbruk, men i Sverige använder man ibland också ordet [[Psalmmelodier|psalmmelodi]].
 [[Martin Luther]] använde i sin psalmdiktning på folkspråket dels gamla gregorianska melodier, dels folkliga andliga och världsliga vismelodier. I den reformerade kyrkan sjöngs tidigt rimmade franska [[Psaltaren|psaltar]]-psalmer på enkla melodier som harmoniserades fyrstämmigt av [[Claude Goudimel]].

Koral: Skillnad mellan sidversioner

Versionen från 7 december 2015 kl. 21.11

Källor

Navigeringsmeny

Sök