Koral: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med ''''Koral''' (av latinets ''cantus choralis'': körsång) är en musikalisk term som betecknar melodin till en kyrkosång, och ursprungligen stod för den unisona Gregori...')
 
 
(7 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Koral''' (av latinets ''cantus choralis'': körsång) är en musikalisk term som betecknar melodin till en [[kyrkosång]], och ursprungligen stod för den unisona [[Gregoriansk sång|gregorianska sången]] men efterhand kom att beteckna också den [[evangelisk]]a kyrkovisan. Detta gällde främst nordiskt och svenskt språkbruk, men i Sverige använder man ibland också ordet [[Psalmmelodier|psalmmelodi]].
'''Koral''' (av latinets ''cantus choralis'': körsång, latinets adjektiv av grekiskans χορός chorós „Chor“) är ursprungligen den enstämmiga liturgiska sången i den katolska kyrkan. Den fanns i olika former, t ex [[hymner]], [[antifon]]ier eller [[Responsorium|responsorier]]. Ursprunget till detta sångsätt anges vanligen vara biskop [[Ambrosius av Milano]], under 4:e århundradet, och påven [[Gregorius I]] i Rom under 6:e århundradet, den s.k. [[Cantus Romanus]], den [[Gregoriansk sång|gregorianska koralen]].


[[Martin Luther]] använde i sin psalmdiktning på folkspråket dels gamla gregorianska melodier, dels folkliga andliga och världsliga vismelodier. I den reformerade kyrkan sjöngs tidigt rimmade franska [[Psaltaren|psaltar]]-psalmer på enkla melodier som harmoniserades fyrstämmigt av [[Claude Goudimel]].
Under 1400-talet vinner den fyrstämmiga sången inträde och de gregorianska melodierna blir ett underlag ([[cantus firmus]]) för [[kontrapunktiska]] bearbetningar.


En [[koralbok]] är en ackompanjemangsbok med musiknoter till en samling kyrkosånger. I ''Den första svenska koralboken'' av 1939 finns exempel samtliga typer av ovannämnda koraler. Traditionen i Sverige är att sjunga koralen [[unison]]t med fyrstämmig [[orgel]]sats, varvid en utjämning av melodi och rytm ägt rum. [[Haeffners koralbok 1820]] – 21 är ett skolexempel detta, medan senare koralboksredaktörer har försökt införa livligare rytmer.
[[Martin Luther]] använde i sin psalmdiktning folkspråket dels gamla gregorianska melodier, dels folkliga andliga och världsliga vismelodier. I den reformerta kyrkan sjöngs tidigt rimmade franska [[Psaltaren|psaltar]]-psalmer enkla melodier som harmoniserades fyrstämmigt av [[Claude Goudimel]].
 
Koralboken av år 1939, som bygger på haeffnersk grund fick 1963 ett tillägg med rytmiska varianter till 71 av melodierna. Ett intressant nyskapande av koralmelodier påbörjades på 1970-talet i Sverige med sikte på tillägg i den [[svenska psalmboken]].


==Källor==
==Källor==
* Nordisk Familjebok, Uggleupplagan (2:a), volym 14, spalt 1014 ff, 1911
* [[Bra Böckers lexikon]], 1977
* [[Bra Böckers lexikon]], 1977
* [http://www.abo.fi/~bsarelin/KJH_festskriftver2.htm Birgitta Sarelin om koralalternativ]
* [http://www.abo.fi/~bsarelin/KJH_festskriftver2.htm Birgitta Sarelin om koralalternativ i [[1986 års psalmbok]]]


[[Kategori:Typer av musikstycken]]
[[Kategori:Koralböcker]]
[[Kategori:Koralböcker]]
[[Kategori:Kyrkomusik]]
[[Kategori:Kyrkomusik]]
{{wpkop|Koral|---[[Användare:Haeffner|Haeffner]] ([[Användardiskussion:Haeffner|diskussion]]) 14 november 2015 kl. 20.08 (UTC)}}

Nuvarande version från 6 augusti 2021 kl. 14.16

Koral (av latinets cantus choralis: körsång, latinets adjektiv av grekiskans χορός chorós „Chor“) är ursprungligen den enstämmiga liturgiska sången i den katolska kyrkan. Den fanns i olika former, t ex hymner, antifonier eller responsorier. Ursprunget till detta sångsätt anges vanligen vara biskop Ambrosius av Milano, under 4:e århundradet, och påven Gregorius I i Rom under 6:e århundradet, den s.k. Cantus Romanus, den gregorianska koralen.

Under 1400-talet vinner den fyrstämmiga sången inträde och de gregorianska melodierna blir ett underlag (cantus firmus) för kontrapunktiska bearbetningar.

Martin Luther använde i sin psalmdiktning på folkspråket dels gamla gregorianska melodier, dels folkliga andliga och världsliga vismelodier. I den reformerta kyrkan sjöngs tidigt rimmade franska psaltar-psalmer på enkla melodier som harmoniserades fyrstämmigt av Claude Goudimel.

Källor