Norrlandsläseri

Norrlandsläseriet var en form av nyläseri och hade sin storhetstid 1810–1850. Bland ledarna fanns Anders Larsson i Norrlångträsk, 1794–1876 och Gerhard Gerhardsson, 1792–1878. De stod inför rätta 1819 i Landsförsamlingens Kyrka i Skellefteå för upprorisk verksamhet och ohörsamhet gentemot präster, biskop och gudstjänstordning och för att ha brutit mot konventikelplakatet, förbudet mot gudstjänster utan ledning av präst.

Kvinnor talade och predikade bland läsarna, Maja-Lisa Söderlund var en av de kvinnor som var vida känd i norra Västerbotten. Hon var nära vän till Carl Olof Rosenius, som senare skulle bli en av ledarna i Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, då under betydligt lugnare former. Men under en kort tid var kvinnans röst fri i församlingarna, för att sedan tystna igen.

Läseriets upproriskhet och fritänkande har en koppling till den senare komna arbetarrörelsen. Läsarna bestod av människorna i glesbygden, långt från de högkyrkliga i statens kyrkoorganisation. Ett exempel på läsarnas sätt att uttrycka sig
Den som tror det prästerna lära, han faller säkert i helvetet! i M J Ahnqvist - Nyläsarväckelsen 1815–1923