Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan

Från Psalmer och Andliga Sånger
Version från den 9 januari 2021 kl. 16.28 av Haeffner (diskussion | bidrag) (→‎Valresultat)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) är en nomineringsgrupp som ställer upp i kyrkliga val inom Svenska kyrkan. POSK är organiserat genom stiftsföreningar som finns i alla tretton stift. Ordförande är Hans-Olof Andren (2018).[1]

Starka fästen för POSK är Skara, Linköpings, Stockholms och Göteborgs stift.

Historik

Sedan kyrkofullmäktige infördes allmänt år 1930 fick de politiska partierna ett större intresse för Svenska kyrkans lokala nivå (församlingar, pastorat och kyrkliga samfälligheter) och det blev efterhand svårare för kyrkligt intresserade att bli nominerade om de inte gick med i ett politiskt parti. Som en motreaktion växte partipolitiskt obundna grupper fram under olika namn i olika stift.

På grund av kyrkomötesreformen från 1983 fanns behov av en bättre organisering. POSK, som hade sitt konstituerande möte i S:t Jacobs församlingshem i Stockholm 1987, bildades för dem som vill kunna väljas i kyrkliga val utan att nomineras av ett politiskt parti. POSK:s förste ordförande var Rolf Nordblom. Ordförande har också varit Bo Hansson och Tony Guldbrandzén.

Förtroendevalda för POSK har av historiska skäl oftast sin grund i församlingarnas frivillig- och ungdomsarbete. Den stora majoriteten av de förtroendevalda för POSK har kyrkopolitiken som huvudsaklig politiska arena, även om det finns förtroendevalda för POSK som har ett politiskt engagemang utanför kyrkan i de etablerade politiska partierna.

Valfrågor

Viktiga gemensamma frågor är avpolitiseringen av Svenska kyrkan, gudstjänsten i centrum och möjlighet att få vara förtroendevald i vilken församling man vill och i förlängningen också tillhöra vilken församling man vill. POSK vill också minska kostnaderna för Svenska kyrkans stora organisation och ändra valsystemet, från direkta val på alla nivåer, som det är nu, till direkta val på församlingsnivå och indirekt till övriga nivåer.

Inom gruppen råder frihet för de enskilda förtroendevalda att rösta efter egen övertygelse, efter att detta är diskuterat och förankrat i den egna gruppen.

POSK står på det sakpolitiska planet generellt för ökade resurser till församlingarnas ungdoms-, diakonala- och frivilligarbete samt minskat ekonomiskt fokus på kyrkans stora fastighetsinnehav. De enskilda församlingarnas suveränitet och självstyre, både i organisatoriska och andliga frågor, ses som viktigt och man har på riksplanet varit motståndare till den ökade centralisering som skett av Svenska kyrkans församlingsarbetet.

Valresultat

Huvudartikel Val i Svenska kyrkan

POSK fick vid valet 2001 till kyrkomötet 36 av 251 mandat och blev den fjärde största nomineringsgruppen. POSK behöll sin ställning som den fjärde största nomineringsgruppen efter valet 2005 då man fick 34 mandat. POSK är också representerat i alla stiftsfullmäktige.

Efter valet 2009 fick POSK 33 mandat, men den sammanlagda obundna rörelsen ökade kraftigt i kyrkomötet på bekostnad av de politiska partierna.

I valet 2013 siktade POSK på att bli näst största nomineringsgrupp i kyrkomötet. Med ett valresultat på 38 mandat (en ökning med 5 mandat) i kyrkomötet uppnådde gruppen sitt mål och blev näst största nomineringsgrupp (efter socialdemokraterna).[2] Den sammanlagda obundna rörelsen ökade också i kyrkomötet.

Källor

  1. ”Styrelsen - POSK”. https://www.posk.se/om-posk/styrelse/. Läst 19 februari 2018. Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
  2. Val till Kyrkomöte - valresultat (2013). Hämtad 17 september 2015.

Se även

Externa länkar