Pastoralutskottets psalmboksförslag (1809)

Riksdagen 1809 utsåg, på ärkebiskopen Lindbloms förslag en ny kommitté, det s.k. ecklesiastika pastoralutskottet

Ledamöter

Invalda med riksdagsprotoll 1809

• Carl von Rosenstein, biskop i Linköping
• Johan Adolf Tingstadius, biskop i Strängnäs
• Erik Forssén, prost, Upsala stift
• Johan Brantenberg, teol. lektor i Skara stift, avgick snart pga sjukdom
• Nils Hallström, amiralitets-superintendent i Lunds stift
  

Invalda på förslag av professor Wijkman (nästa dag)

• Gustaf Murray, hofpredikant, pastor primarius, sedermera ordensbiskop, biskop i Västerås, död 1825
• Per Samuel Drysén, hofpredikant, 1812 pastor primarius, död 1818
• Jan Janzon, biblioteksamanuens, sekreterare
• Matthias Stenhammar, teol dr, inträdde senare

Arbetet

Redan efter fyra månader hade utskottet ett färdigt förslag, den 27/10 1809. Man anser att en ny psalmbok behövs. Den 7 november avgår en skrivelse från riksdagen till Kungl. Maj:t, som bifaller förslaget den 1 mars 1810.
Av 1695 års psalmbok används bara 116 psalmer (av 413). Till grund för sitt arbete har man använt:

• Upsala domkapitels psalmboksförslag (1793)
• Psalmbokskommittens förslag (1796), Förslag Upsala 1807, 79 psalmer, de flesta omarbetningar av gamla psalmbokens eller 1793 års förslag.

Privat utgivna förslag:

• Samuel Ödmann, Försök till Kyrkosånger, flera upplagor från 1797 med samma innehåll.
• Olof Linderholm, Försök till Förbättring af Den Svenska Psalm-Boken, 1804.
• Johan Olof Wallin
• Michael Choraeus

Som musikrådgivare hade fungerat herrar Pehr Frigel och J.C.F. Haeffner. Förslaget undertecknades av sju av ledamöterna. Inga rubriker finns i förslaget.

Förslaget

Pastoralutskottets psalmboksförslag (1809), innehåll

Kritik

Albin Hildebrand kritiserar förslaget hårt i sin bok Svenska kyrkans psalmbokskomitéer och psalmboksförslag. Bl.a. kritiserar han beslutet att införa de omarbetade och oförändrade psalmerna från 1695 års psalmbok med ursprungliga nummer. Han skriver: fullkomligt mosaikarbete, i hvilket de mest heterogena produkter sammanfördes, främmande för hvarandra med hänsyn till anda, stil och religiös uppfattning. Ett större fattigdomsbevis på kyrklig tro och kristligt lif torde näppeligen kunna gifvas. Han kritiserar också de nya psalmförfattarna Lindholm, Dahl och Ödmann såväl som Wallin och Choraeus.

Även Samuel Ödmann kritiserade förslaget och skrev Oförgripliga anmärkningar vid Pastoralutskottets Psalmboksförslag där han ganska häftigt kritiserar J.O. Wallin, en kritik som sedermera skulle tillta.

Även J.O. Wallin själv kritiserar förslaget, t.ex. skriver han temligen planlöst aggregat af kyrkosånger, och detta oformliga lappverk. an ger ju också ut flera revisioner med ganska stora ändringar.

Se även

• Första förslaget Stockholm 1765-67
• Andra förslaget Upsala 1793
• Förra kommittén 1793
• Psalmbokskommittens förslag (1796), 1807
• Nästa kommitté 1811

Källor

• Albin Hildebrand, Svenska Kyrkans Psalmbokskomiteér och Psalmboksförslag under 1700-talet och början af 1800-talet., A.V. Carlsons förlag, Stockholm, 1884. Finns i museet