Klicka på bilden för större format.
|
Vävar
sommaren 2007
Detalj av bården, 1,5 rapport.
Vävde 170 cm i nerklippt längd. Mätte krympningen från sträckt tillstånd
över en natt och fann att 3% extra behövde vävas än önskad färdig
okrympt längd.
|
Nu gäller bara att hitta någon som kan klä
om den med.
|
Började med oblekta tabletter i dragen damast
eftersom harnesken var utesluten att knyta upp och använda med hänsyn
till svårigheterna att lyfta vänster arm.
|
Sen fortsatte jag med varsin färglad till
alla i familjen. Först en rosa till Minna, sen blått till Eva-Lena
och grönt till mig så får Lars använda en gul.
|
2008
var axeln inte helt återställd och någon tanke på att väva med harnesk
var inte aktuell. Dessutom fanns inte så mycket varp kvar i vävstolen
då terminskursen vävt en massa drälldukar i damststolen. Men två bitar
möbeltyg till Göteborgsmöblemanget fick jag göra. Med en modifiering
av en av Lovisa Nylanders mönsterbårder för dragutrustning. I övrigt
blev det lite smått och gott. Ett grytunderlägg i piasava och grillpinnar,
två bröddukar i engelsk tuskaft, ett kuddvar i ull och lin, en väska
i pappersgarn och äventyret att väva i en färgad varp med panamatekniken.
Det blev en riktig regnsbågslöpare att ge bort.
Vår lärare, Eva Båld Olsson, visade hur en alternativ
framknytning kan göras som sparar varp. Det märkliga
är att året efter, 2009, hade jag totalt glömt bort
metoden och mindes inte ens att jag till och med lagt upp bilder på
hemsidan om det. |
Billströmska utan en damastväv är rent av
otänktbart, men nu längtar jag efter möjlighet att väva med harnesken.
Här möbeltyg till två stolar att klä om.
|
Vävar
sommaren 2008
Klicka på bilderna för större format.
Grytunderlägg i piasava och grillpinnar.
|
Vävvernissage med min kasse i pappersgarn
i blått och gammelrosa samt regnbågslöparen (den vänstra delen från
det gula partiet)
|
2009
är det nionde året jag tillbringat på Billströmska
efter midsommarhelgen, och helt klart det allra varmaste. Satt och
vävde i 30 graders inomhustemperatur alla dagarna. Mot slutet
fick vi dock tillgång till lite fläktar som något
minskade svettflödet. Axeln är fortfarande inte bra efter
dryga två år så harnesken i damaststolen är
inte aktuell att utnyttja. Bestämde under våren att jag
gärna ville väva stolstyg till sex stolar som behöver
kläs om. Skolan har fått en till vävstol som kan användas
till damast med dragutrustning för 20 skaft så sannolikheten
var ganska god att det inte skulle behöva bli allt för mycket
kö till damastvävandet. |
Vävar
sommaren 2009
Klicka på bilderna för större format.
Bockens garner erbjöd bra kompensation för kvalitetsfelet
som gav två färgskiftningar i en och samma linrulle.
Läs mer vid den större bilden.
|
Tänkte att farmors gamla Moraklocka från 1812 hade ett
kurbitsmönster som jag kunde göra vävbart till de
sex stolstygerna. Det fordrade dock tillgång till den stora
damaststolens maximala antalet skaft (solvat i ett stort V, dvs
spegelvänt från mitten).
|
Vävar
sommaren 2009
Klicka på bilderna för större format.
Gyllenblekt lin i merceriserad bomull till en duk i 90 x 90 cm blev
det i den nyanlända damaststolen med 21 skaft (och 21 drag).
|
Vävar
sommaren 2010
Klicka på bilderna för större format.
|
|
|
|
2010
var mitt tionde år på Billströmskas sommarkurser.
Tanken var egentligen att väva en lite bredare damast och lång
till rumsbordet, med mönster inspirerat av Moraklockan från
1812. Men på bilfärden ner fick jag sms från syster
Lotta att vi borde ta initiativ att skapa en lokal bygdedräkt.
Så jag tog mig för att göra två förslag
till förkläden. Att Detlof Heijkensköld, född
i Gammelbo, var den som initiativet att skapa Hälleforsdräkten
gjorde inte saken sämre. Gammelbo har anor att leva upp till!
Sen såg jag att Söderbärke har damast i sitt liv,
och vi som har Lars Lundberg, född i Kloten, som kom att utveckla
damasttekniken. En modifierad bild av en bärkvist ur de Ekenmarkska
mönsterböckerna, (tror de har anor i Örebro), och
vars mönster var stilbildande i kanske hundra år kunde
passa tänkte jag. Så med eldens röda och gula färger,
ur järnhanteringen och kolningen, lite svart som kolet, blått
som sjöarna, bergslagsstenen och bergslagsljusets blå berg,
och grönt som skogen. Det blev två versioner. Så
får vi se vad som händer med resten av idéerna.
Annars blir det två fina paradhandukkar. |
Annars
kom 2010 års kurs att präglas av min medhavda psalmbokssamling,
500 böcker ställde jag ut. En kväll berättade
jag om svenska kyrkans psalmböcker också. Det var ett
fint jubilerande. Utställningen uppmärksammades av Radio
Göteborg som hade ett sju minuter långt inslag, och Stenungsundsposten
som skrev.
|
Vävar
sommaren 2011
Klicka på bilderna för större format.
|
|
|
|
Även
om det är väldigt roligt att väva damast med drag
i en bred varp så hoppas jag att min axeloperation (som jag
fick skjuta lite på pga vävkursen) ska leda till att
jag kan väva med harnesken nästa sommar igen. Jag hade
packat med mig merparten av de gångna tio årens damastvävande
på Tyft och utställningen blev så uppskattad att
den kom att vara öppen nästan hela kurstiden. Fler bilder
från utställningen finns HÄR.
|
Lite
om grunderna i damastvävning, med harnesk |
Det ser värre ut än vad det är!
Men trådarna i förgrunden är harneskutrustningens uppknytning längst
bak i stolen och de som lyfter upp varje enskild grupp av 5-tal
trådar i den 5-skaftade satin, som var uppsatt i s.k spetssolvning,
fram till sommaren 2003.
2004 sattes en 6-skaftad satin upp, men då kan man inte ha de gamla
mönstren längre, utan de får göras om helt. Dessutom är den solvad
"rakt" i fem grupper om 30 stygn.
|
Här räknar jag i mönstret för att
se vilka snören jag ska dra ner för att därmed lyfta varje enskild
grupp av 5-tal trådar längst bak. Snörena skiljs åt i en egen sked
högt upp i bakgrunden och är numrerade vid vart tionde.
I förgrunden dragutrustningen
som kan åstadkomma ett liksidigt mönster över hela bredden.
Bilder från
2003
|
Mönstret är komponerat i photoshop
med hjälp av en bild som är punktuppbyggd med en upplösning på 4
punkter per centimeter för den 5-skaftade satinen. (3,5/cm för den
6-skaftade.)
Bilden sparas som bmp-format innan den importeras i Weawepoint.
Det var lättare att ha koll på dragningarna när varje tiotal trådar
var utmärkta i mönstret.
Tillbaka
|
|
Gåva till Ramsbergs
församling, överlämnad sommaren 2002.
|
|
|
|
|
Underlaget för väven var ett armeniskt
stenkors som vår dåvarande kyrkoherde har broderad på sin korkåpa.
Med bilden på ett armeniskt stenkors
som jag hittade på nätet (med hjälp av kyrkoherden) började mönsterkonstruktionen.
Det var ett grannlaga arbete men till slut hade jag en bild i fyra
punkters upplösning, vilket motsvarar vävens täthet och mönstermöjligheter.
Eftersom bilden skulle vara spegelvänt liksidig arbetade jag med
halva bilden åt gången och kopierade sedan in en spegelvänd kopia.
Bilden sparades i bmp-format och importerades till ett dataprogram
för mönstervävning (Weawepoint),
sen var det "bara" att göra en hiskelig massa utskrifter av mönstret.
I gåvobrevet
till församlingen står det:
Det armeniska stenkorset är vävt i damast med harneskutrustning
sommaren 2001 vid Billströmska Folkhögskolan på Tjörn.
Inslaget är lingarn 16/1 och i varpen är det merceriserad bomull
16/2. Solvningen är gjord i tekniken för femskaftad satin. Tavlan
tog 20 timmar att väva och ungefär det dubbla för att konstruera
ett vävbart mönster.
Damast med harneskutrustning kan sägas motsvara ett ganska avancerat
korsstygnsbroderi där varje parti om fem varptrådar (=2,5 mm i väven)
”lyfts” manuellt genom att trådar i en överliggande varpliknande
anordning dras nedåt och fästs ovanför slagbommen. För var femte
inslag plockas nästa mönsteromgång fram genom att rätt parti av
femtal trådar lyfts eller sänks.
Som förlaga till mönstret har ett armeniskt stenkors enligt ovan
använts och i dator omvandlats till ett vävbart mönster. De armeniska
stenkorsen har ett förkristet ursprung. Armenien var den första
nation att anta kristendomen redan år 300 e.Kr. Stenkorsen tog sin
form under 800-talet och försågs ofta med historiska inskriptioner.
De har ingen motsvarighet i den övriga kristna världen. Den oskrivna
regeln att aldrig plagiera ett annat kors har bidragit till en otrolig
mångfald i formgivningen och variationen. Valet av motiv grundar
sig på att korset används på distriktprästen Martin Wikmans mässhake.
Gåvan överlämnas till Ramsbergs Församling i samband med kyrkfesten
sommaren 2002. Gåvan skall förbli i församlingens egendom under
förvaltning av dess kyrkvärdar och kyrkoråd.
Maria (Ströman) Lagerman från 2009, Gammelbo
Tvättråd. Lin tål 60 grader, men inte centrifugering och bör manglas
för bästa lyster.
|
|
|
|
Väv
08
Ryatekniken kan användas för såväl stora som små vävar visar Susanne
Harrysson, hemslöjdskonsulent för Västra Götaland. Elisabet Janssons
ryakragar i bakgrunden. (Klicka för större bild)
Elisabet Janssons glesryor till dekorativa kragar studeras av Emmelina
Borgkvist från Helsingborg. (Klicka
för större bild)
Publicerad i NA/Bergslagsposten
|
Ryans
återkomst tydlig på vävmässa
[LEKSAND]
Allt från loppisfynd till Märta Måås Fjetterströms anrika jeansrya
från 1934 presenterades på årets vävmässa i Leksand. Örebro
län representerades hos hemslöjdskonsulenterna med en ryaväv för
dekorativa kragar framtagen av Elisabet Jansson från Rockhammar
utanför Lindesberg.
Leksand
fullkomligt invaderades av kvinnor i dagarna tre när Svenska Vävrådet
åter arrangerade en vävmässa med utställningar, utflykter och kommersiella
utställare.
- Det är samma fantastiska tryck som i Karlstad för tre år sedan,
säger Kerstin Askert från Svenska Vävrådet. Nyheter för året är
att vi arbetat mer med det som är ren utställningsverksamhet.
- Ryan är på återkomst, berättar hon apropå alla konstfärdiga ryaverk
som finns utställda.
Glesrya
Hemslöjdskonsulterna berättar att det nyväckta intresset för ryor
inleddes med det gemensamma arbetet som startade på 90-talet i bland
annat Örebro län med en vandringsutställning, "Nock, ragg, rya",
som vid det här laget gått genom de flesta länen i Sverige. Elisabet
Janssons vävnota utgår från den traditionella närkingska glesryan.
Redan
i entrén dyker Ingalill Lamme och Viola Andersson från Ramsberg
upp. De har kommit med en busslast vävare från Lindesbergs församling
och efter en hel dag bland montrarna pustar man av alla intryck.
- Här finns sånt som en annan aldrig skulle komma på att väva, men
massor av praktiska tips och knep att ta med hem till vävgruppen,
berättar dom.
- Det är för att få impulser, inspiration och möta färgprakten som
jag är på min fjärde vävmässa berättar Lena Karlsson från Närkes
kil när vi möts framför Elisabet Janssons ryakrage.
Turism
Hallands hemslöjdskonsulent Marita Jönsson berättar att Nuteks rapport
"Hemslöjden som näringsgren" som presenterades för regeringen i
höst spådde en ganska god framtid för det 1000-tal slöjdare som
lever på sitt slöjdande, men också att slöjd och turism behöver
utveckla nya kontaktvägar för att dra mer nytta av varandra.
Texten
ovan ublicerad i en kortad och redigerad version i Bergslagspostens
pappersutgåva den 16 sept 2008.
Texten nedan fanns inte plats för:
Köpetyger
Västmanlands konsulent Anna Karin Reimerson är noga med att poängtera
att de vävar som representerar Västmanland egentligen är ganska
udda.
- Bergsfolket ville nog hålla sig lite förmer och utvecklade aldrig
en tradition eller vävkultur som andra bygder. Köpetyger stod högre
i kurs än hemvävt.
- Vävarna som finns med här är mer ett utslag av en ganska isolerad
tradition från just Västerfärnebo, berättar hon.
Enkelheten
Jämsides med konstfärdiga vävar av smala krusade näverflisor inslagna
med blompinnar visas det mer vardagliga enkla vävandet upp. Just
enkelheten framhålls, både hos hemslöjdskonsulenterna som ställer
ut med temat "Enkelt att väva" och hos garnförsäljaren Holma Helsingland
som storslaget lanserar "Väv vackert - Väv enkelt".
Skrud
Kvällen avslutas med en fullsatt kyrka i Leksand då "Kyrkoåret i
dräkt, skrud och koral" presenteras av riksantikvarieämbetets Margareta
Ridderstedt med hjälp av Leksands kyrkokör, präster och sockenbor.
600 programblad tog slut i ett huj och det medverkande brudparet
fick se många fotoblixtar efteråt.
Margareta
Ridderstedt berättade om de liturgiska färgerna i kyrkans textilier
och vilka olika sockendräkter och förkläden som användes vid olika
helgdagar. Koralerna framfördes i melodier från Dalarna och psalmsången
påbjöds att framföras "till skiftes" då man följde den mer än 300-åriga
traditionen att män och kvinnor växelvis sjunger olika verser.
Text och foto: Maria Ströman (Lagerman sen 2009)
|
|
Väv
05
Elisabet Jansson från Rockhammar har vävt en ny rya utifrån det
ryatäcke som ingick i en vävutställning 1922 i Karlstad. Klicka
för större bild.
Nina von Engeströms vävbok från 1896 spred vävkonsten från Örebro
i stora upplagor över riket, nu som efterlängtat nytryck i facsimile.
Se presentationen här.
Den här bilden togs inte med: En åttaskaftad vävstol med kontramarsch
som ryms även i en lägenhet. Klicka för större
bild.
|
Ryan
på väg tillbaka - Vävmässa i Karlstad
-
Det finns mycket begagnade vävstolar i omlopp och antalet kurser
har minskat drastiskt så det är en liten marknad som köper nya vävstolar,
berättar vävstolsfabriken Öxabäcks förre VD Gerhard Kristiansson
på Vävmässan i Karlstad.
Att
döma av tillströmningen på Svenska Vävrådets vävmässa i Karlstad
kan man lätt få ett annat intryck. För det var gott om trängsel
mest hela tiden.
Elisabet
Jansson från Rockhammar, Lindesberg, befann sig i Sunne för att
presentera ett av de utflyktsmål som ingick i vävmässans traditionsenliga
utflyktsprogram. Hon har deltagit i produktionen av vandringsutställningen
"Nock, ragg och rya", och berättade om de alster som förevisades
och ryans historik genom tiderna.
Att
ryan i huvudsak förknippas med en golvmatta är en ganska senkommen
företeelse.
Ryatäcke
i sängen
Elisabet Jansson berättade om dokument från 1300-talet som omtalar
nunnornas rättigheter att ha tillgång till ryatäcke i sängen. Sängtäcke
var det användningsområde ryan hade ända tills Svensk Hemslöjd vid
förra seklets början tog sig an produktutveckling av ryans teknik
och lanserade ryamattor för golven 1917. När heltäckningsmattorna
gjorde sitt intåg försvann ryan nästan spårlöst. En helt ny design
och gamla rekonstruktioner lanseras nu via hemslöjdskonsulenterna
och på textilutbildningar i mest hela landet, med en koncentration
på det som kallas "ryalänen": Örebro, Uppland, Stockholm, Kalmar
och Västra Götaland.
Genomgående
för hela vävmässan fanns de två parallella sidorna av textilkonsten
företrädda, den mer konstnärliga designen och bruksvävandet. Nya
material hos utställarna rönte stort intresse samtidigt som de traditionella
råvarorna lin, cottolin, bomull och trasor är bruksvävarnas förbrukningsvaror
och en och annan kommentar kunde höras om de till synes "märkliga
alster" som förevisades.
Produktutveckling
Trots att hobbyvävningen avtagit på grund av det minskade antalet
studiecirklar i ämnet pågår en ständig produktutveckling av utrustningen.
På mässan kunde besökarna bekanta sig med ett enkelt verktyg som
underlättar den del av förberedelserna för vävningen då trådarna
ska trädas genom vävskeden.
För
vävare som passerat nybörjarstadiet presenterades en liten hopfällbar
vävstol med utrustning som medger stora variationer i vävningen
vilka brukar innebära att stolen är en koloss att placera i hemmet:
en liten hopfällbar åttaskaftade vävstol med kontramarch och pådragningsknekt.
För
Örebro län är det glädjande att se att den gamla boken "Praktisk
Vävbok - tillägnad den idoga Svenska kvinnan" av Nina von Engeström
inför årets vävmässa åter givits ut i ny facsimileupplaga. Boken
var på sin tid en storsäljare när den gavs ut i slutet av 1800-talet
och blev tryckt i fem upplagor fram till 1913.
Nina
von Engeström hade under många år vävskola i Örebro och det
framgår av boken att första månadens kurs kostade 30 kronor 1899.
Men det var också under en tid då Öxabäck har noteringar i sina
räkenskaper att man sålt vävstolar för 7 kronor eller större stolar
för 12 kronor. Idag räcker det inte ens för att inmundiga en kopp
kaffe på en mässa.
Text och foto: Maria Ströman (Lagerman sen 2009)
Ordförklaringar:
Facsimile: Nytryck av gammal bok i ursprunglig form.
Åttaskaftad:
Antal skaft och trampor i vävstolen, ju fler skaft ju större variationsmöjlighet
i vävsättet
Kontramarsch:
En anordning som underlättar trampningen och ökar varpens öppning
(skäl) där inslaget förs in vid vävningen.
Pådragningsknekt:
En anordning i vävstolen som möjliggör enklare pådragning av varpen
i vävstolen.
Artikeln
är min och har varit publicerad i Bergslagsposten
Tillbaka
|
Väv 02
Gunilla
Dahlgren gjorde en jättefin illustration till Vävmässan - Väv
02.
Gunilla
tyckte det var helt OK att lägga ut den här, men se det tyckte inte
dom som håller i mässan... och en länk till deras hemsida fordrade
styrelsens godkännande, det hade styrelsen beslutat.
Hej hopp!
|
Brukskultur och konsthantverk
på gemensam mässa
- I tider av ökad stress och ohälsa
är det vår förhoppning att fler upptäcker den tillfredsställelse
och meditativa känslan som vävning kan ge, inledde Svenska Vävrådets
ordförande, Ingegärd Oskarsson, sitt invigningstal till mässan Väv02,
i Norrköpings kongresshall.
Med vårens besök på en flugfiskemässa borde jag kunnat ana hur en
vävmässa kunde te sig, men mässbesöket översteg alla tänkbara förväntningar.
När specialintressen sammanstrålar i en gemensam presentation av
utbudet är det inte undra på att man blir överväldigad av helheten.
Svenska Vävrådets uppdrag är att arbeta med information kring vävning
och insatser för att främja verksamheten. Man gör det bland annat
genom att arrangera mässor vartannat år, som erbjuder föreläsningar,
studiebesök, utställningar och möjligheter att prova själv.
Med hänvisning till stora lokalkostnader finns det nu allt färre
studiecirklar i vävning över hela landet. Att datakurser har stora
omkostnader i investeringar för apparater, programvaror och säkerhetsåtgärder
är troligen bara en jämförelse som de vävintresserade gör. Resultatet
är dock tydligt – allt färre lär sig att väva och allt färre tillämpar
sina kunskaper.
Tydligast märks det av alla de företag som säljer material för vävning,
alltifrån vävstolar till litteratur, garn och mönster. Branschen
har lönsamhetsproblem, men vad värre är, vi genomgår en kulturell
förändring på det textila området när allt färre för arvet vidare.
Grovt kan sägas att det finns två grenar inom vävkonsten, brukstextilierna
där vävningen är metoden för produktionen och konsthantverket där
vävningen är metoden för gestaltningen. På Väv02 fanns båda grenarna
rikligt representerade hos de 50-talet utställarna.
Där satt damer från föreningen Lintågan och spann lin och strax
intill fanns företaget som är återförsäljare för ett datorprogram
för mönsterkonstruktion och beräkning av vävar. Där fanns möjligheter
att köpa årets färger i traditionella vävmaterial som ull, bomull,
cottolin och lin, och en otrolig uppsjö av allehanda andra material
med allt från papperssnören till effektgarner som knappt ens fantasin
kan föreställa sig att dom finns. Där fanns mönster och prover av
alldeles vanliga löpare och dukar som en nybörjare kan fröjda sig
med och bland annat utställningen från Borås Högskola med tremetersvävar
på temat vatten.
Bland föredragen valde jag att lyssna till Margareta Nockert, professor
i textilhistoria, som berättade om den utgrävning som gjordes för
hundra år sedan i Norska Oseberga. Fynden är daterade till 834 e.
Kr och vill det sig riktigt väl kanske de omfattande textila fynden
kan dokumenteras i en bokutgivning åtminstone 100 år efter uppgrävningen,
på samma sätt som resten av fynden är dokumenterade och publicerade
för länge sedan.
Vid studiebesöket på Löfstad slott fick vi en specialvisning av
de omfattande textila samlingarna och det var onekligen en hisnande
känsla när Margareta Becker med stor sakkunnighet berättade om samlingarna
och lät oss se, men inte röra, en damastduk av yppersta kvalitet
som köptes från Tyskland för trehundra år sedan, 1703.
Själv hittade jag utöver all inspiration och ny kunskap också en
ny förening jag bara måste bli med i, Dragsnörena, som är en intresseförening
för dom som väver damast.
Artikeln
är min och har varit publicerad i Bergslagsposten
Tillbaka
|
Hösten
2004:
Utställning med Gerd Lindman Nilssons Daldrällar i Jakobsbergs konsthall,
utanför Stockholm, pågick till 10 oktober 2004. Hennes böcker med
daldrällsmönster är verkligen att rekommendera! På
www.sysidan.se
har hon skrivit en text om daldrällen och hon finns presenterad
där med.
Tillbaka
Böcker
(ej till salu):
Mina vävrelaterade
böcker. I huvudsak sorterat på författarens efternamn. Uppdaterat
27 jan 2015.
- Abrahamsson
Augusta, MÄRKBOK, 68 sid. 37:e upplagan, Lithografen Norrköping
1958. 1:a upplagan 1909 trycktes i Linköping enl KB.
Nya upplagor tryckta i Stockholm på Seelig förlag: 1956 36:e
med 68 sid, 1958 37:e, 1960 38:e, 1962 39:e, 1963 40:e, 1965 41:a, 1966
42:a. (Långlån av Fredrik)
- Abrahamsson
Augusta, MÄRKBOK, 48 sid, Refnr 393, E. Holmqvists eftr
förlag, Arlöv, omkring 1975.
- Benckert
Margit och Estrid Lind, HANDARBETSBOKEN,
Åhlén & Åkerlunds förlag, 1963.
- Berg Kerstin:
SELMA JOHANSSON - VÄVERSKA OCH HEMBYGDSFORSKARE I SÖDRA
BOHUSLÄN, Bohusläns museum, 1991.
- Bergman
Wilhelmina: DEN LILLA VÄFBOKEN, Tredje förbättrade
och tillökade upplagan, 1881.
- Billum
Kurt och Signild Wiklund, GARN - VÄV - TRIKÅ, Textil
information, "Lärobok", 1953.
- BOLSTERVARSRANDNINGAR
- och andra 1800-talsmönster från Aska i Östergötland,
LTs förlag, Hembygdsföreningen, andra upplagan 1977. Första
upplagan 1975.
- Brindner
Per, TEXTILFIBRER EGENSKAPER OCH ANVÄNDNING, 1975, (före
juni 2011, okänt pris)
- Brodén
Märta och Signild Wiklund: VÄVNING, LTs förlag
11:e upplagan med tilltryck 1976, även 6:e upplagan med tilltryck
1964. 1:a upplagan 1944. (1976 en gåva från FH 10 kr Solareturen
juni 2010, 1964 okänt inköp men 10 kr före juli 2013.)
- Brodén
Märta och Gertrud Ingers: TRASMATTOR OCH ANDRA MATTOR, ICA-förlagets
vävbibliotek, Del III. Sjätte upplagan, 106:e - 115:e tusendet
1962, sjunde upplagan 130:e-145:e tusendet 1966. (Gengåvan juli
2010, 30 kr, 7:e från FH nov 2011)
- BRODERA
1 ,
Redaktion Eva Westberg, Agneta Hyllén, Monica Zetterström,
Semic förlags AB, 1978.
- Collin
Knut J, HANDBOK I VÄVNING FÖR SJÄLVSTUDIER OCH SKOLOR
- vanlig vävning och damast, Skurup 1925 (Solareturen 16 juni
2011, 10 kr, gåva av FH)
- Collin
Maria, VÅRA HEMVÄVNADER I LÄRFT, KYPERT OCH ATLAS
SAMT ROSENGÅNG OCH MUNKABÄLTE, med 257 illustrationer,
4:e uppl 1929. (Loppis nära Ramnäs 21 juni 2011.)
- Cyrus
Ulla,
HANDBOK I VÄVNING, Lantbruksförbundets tidskrifts AB,
Stockholm, 1949 (5 kr Forshaga maj 2010).
- DAMAST
I SKÅNE - TRADITION OCH FÖRNYELSE,
Med bidrag från Nämnden för Hemslöjdsfrågor,
Nya Civiltryckeriet Kristianstad.
- Diurson
Vera och Wiklund Signild: TEXTIL MATERIALLÄRA - Godkänd
av Kungl Lantbruksstyrelsen, Lantbruksförbundets Tidskriftsaktiebolag.
2:a uppl, 10:e tusendet 1948. (1:a uppl 1944. Solareturen gåva
från FH 10 kr, jan 2013)
- Eldvik
Berit: DEN DANSANDE DAMASTVÄVAREN, Nordiska museets förlag,
1999. Dedikation av författaren 2005.
- Ekenmark,
Maria Christina: MÖNSTER-BOK FÖR UNGA FRUNTIMMER I KONSTEN
ATT TILLVERKA VACKRA DRÄLLS- SAMT ENKLA, FAÇONERADE OCH DUBBLA VÄFNADER
AF MÅNGFALDIGA SLAG.
39 sidor. 52 planscher. Linköping 1827. Andra upplagan. Förbättrad och
försedd med 52 planscher. (Gåva från vävarna på
Billströmska sommaren 2009.)
- EN
GYLLENE BOK OM HANDARBETE,
ICA-förlagets specialpublikationer, 1:a uppl 1982, 2:a tryckningen
1982, 64 sid. (Forshaga Kupan juli 2010, 1 kr)
- Engeström
von Nina: PRAKTISK VÄFBOK - TILLÄGNAD DEN IDOGA SVENSKA
QVINNAN, Facksimil av andra upplagan från 1899. Bokförlaget
Rediviva.
- Fehr Louise:
GARN OCH VÄVNAD, Svenska bokförlaget Bonniers, 4:e
uppl 1949. 1:a uppl 1944.
- FÄRGA
MED LAVAR,
En utställning från Malmö Museum, 1981.
- Föreningen
för Svensk Hemslöjd, BERÄTTELSER ÖVER VERKSAMHETEN
UNDER 1940 OCH 1941.
- Getzmann
Ulla: VARIERA I VÄVEN - UTVECKLING OCH EXPERIMENT I VÄVSTOLEN,
LT:s förlag, 1980 (20 kr Gengåvan juli 2010)
- Grenander
Nyberg, Gertrud: LANTHEMMENS PRYDNADSSÖM - Studier av svenskt
folkligt broderi på hemtextilier före 1900. Stockholm Nordiska Museet
1983 22x19 cm. 176 s. (Solveig Magnusson, Adelsö, jan 2015, 75
kr)
- Grenander
Nyberg, Gertrud: LANTHEMMENS VÄVSTOLAR - Studier av äldre
redskap för husbehovsvävning. Nordiska Museets Handlingar
84. 1974 22x19 cm. 434 s. (30 kr, Drottninggatans bokbord, aug 2012)
- Grenander
Nyberg, Gertrud: SÅ VÄVDE DE; HANDVÄVNING I SVERIGE
OCH ANDRA LÄNDER, LT:s förlag 1976. (130 kr Keynes Antikvariat,
dec 2010, Gåva från Fredrik)
- Gustafsson
Kerstin, VADMAL - TRADITION OCH FÖRNYELSE, 1992
- Hallgren
Ann-Kristin: LÄR DIG VÄVA, Wahlström och Widstrand,
1976
- Hallgren
Ann-Kristin: VÄV I VITT OCH PASTELL, ICA bokförlag,
1988 (Gengåvan juli 2010, 40 kr)
- Hallström
Christina, Elsa Hägg, Ingrid Åhgren, Elsa Sjöman, Ingeborg
Fernlund STORA HANDARBETSBOKEN, Wezäta förlag, 1965,
2:a uppl, 18:e tusendet. (Forshaga Röda kors nov 2012, 10 kr gåva
från Fredrik)
- HANDARBETETS
VÄNNER 100 ÅR,
Utställningsbok Liljevalchs 1974.
- Handarbetsböckerna,
serie från ICA, STORT OCH SMÅTT TILL HEMMET, ICA-förlaget,
1982 första upplagan andra tryckningen.
- Helander
N: MÄRKBOK,
1933
- Ingers
Gertrud och John Becker: DAMAST. ICA-förlaget, 1955
(Gåva från Eva Båld, Billströmska, juli 2011.)
- Ingers
Gertrud: HANDDUKAR OCH DUKTYG. ICA-förlaget, 2:a upplagan
1954 och 3:e upplagan 1956 (2:an av Mårtensson, 3:an 30 kr Gengåvan
i Karlstad feb 2009)
- Ingers
Gertrud: HEMGIFTEN - HEMMETS LINNEFÖRRÅD FÖRR
OCH NU, LT:s förlag 1951, (Gengåvan juli 2010, 40 kr)
- Jerstorp
Karin och Eva Köhlmark: FORMA MÖNSTER - SKISSMETODER FÖR
ALL SLAGS DEKOR, Bonniers 1986 (okänt inköp men 10 kr,
före juli 2013)
- Karlsson
Ann-Mari: DAMASTVÄVERSKAN EMMA WIBERG I UNDROM, LTs förlag,
1978
- LANDSKAPSVANTAR
100 ST,
ICA-kuriren, redaktör Gia Wiman-Ringquist, cirka 1981.
- Lavergren
S: NAMNA OCH BRODERA, E Holmqvists eftr, Malmö, 1954.
- LEVANDE
TEXTIL,
Svenska Turistföreningens årsbok 1988.
- Lindman
Nilsson Gerd: DALDRÄLL - KLIPP NER OCH SOLVA OM, en samling
detaljerade solvnotor med nya mönsterkombinationer. Smala vävar,
alla solvade med 688 trådar. Framtagen juni 2000 och reviderad
upplaga 2001.
- LIN
- MÅNGFALDENS MATERIAL, Värmland
förr och nu 1992. Årgång 90. (Gåva från
Kenny maj 2013.)
- LINNEBOKEN,
Almedahl, Dalsjöfors, Holma, Häggådalen, 4:e uppl 1961,
5:e uppl 1962 170.000-215.000 ex.
- Lundahl
Gunilla: VARP OCH VÄVT - TEXTILKONSTNÄRERNA OCH HEMSLÖJDEN.
Hemslöjdens småskrifter nr 1 om en utställning på
Waldemarsudde 26 dec 1994 - 5 mars 1995. 1994. (35 kr Tradera juni 2013)
- Lundbäck
Maja, Ingers
Gertrud, Hörlén Mattis: HEMSLÖJDENS HANDARBETEN.
Utarbetad på uppdrag av Svenska Hemslöjdsföreningarnas
Riksförbund. LTs förlag - Lantbruksförbundets tidskriftsaktiebolag
Sthlm, 3:e uppl 1944. (20 kr Storå april 2009).
- Lundbäck
Maja, Ingers
Gertrud, Ljungkvist Eva: HEMSLÖJDENS HANDARBETEN - ANDRA
DELEN . Utarbetad på uppdrag av Svenska Hemslöjdsföreningarnas
Riksförbund. LTs förlag - Lantbruksförbundets tidskriftsaktiebolag
Sthlm, 1:a uppl 1953, 2:a uppl 1954. (1953: 20 kr Hjulsjö 2015,
1954: 15 kr Gengåvan juli 2010).
- Lundbäck
Maja - VI VÄVER TILL HEMMET. Möbeltyger, Gardiner, Sängtäcken
Draperier.
Tryckt 1954, 119 sidor (30 kr feb 2007)
- Lundell
Laila NYA VÄVBOK, Ica bokförlag, 1998.
- Lundell
Laila STORA VÄVBOKEN, Ica bokförlag, 1976. Sjunde tryckningen
1982. (Gåva från FH maj 2012, 15 kr)
- Melén
Lisa: FESTREMSOR OCH GILLEDUKAR ICA bokförlag, Västerås
1975. (Hjulsjö 2015, 20 kr)
- Melén
Lisa LA:NDSKAPSSÖMMAR. (50 kr dec 2006, Hova).
- Modén
Olsson Maria: JÄMTLANDSDRÄLL, Jämtslöjds
försäljningsförenings förlag, andra upplagan 1955
(första upplagan 1929).
- Montell
Aina & Elisabeth M. Glantzberg: VÄVBOKEN - HANDBOK
FÖR HEMMET OCH SKOLAN, Albert Bonniers förlag, 1925 (15
kr juli 2007, Tradera)
- MUNKABÄLTE
I VÄSTMANLANDS LÄN,
Västmanlands läns hemslöjdsförbund, 1997 (gåva
på Vävmässa Leksand)
- Museiföreningen,
svenska, Projekt "Transport och hantering", HANTERING OCH
FÖRVARING AV TEXTILIER, 1986.
- MÄRTHASKOLANS
HANDBOK. (55 kr dec 2006, Hova)
- MÖNSTER
TILL SINGER - HÅLSÖM, 286 ST,
Singer Co Symaskins AB, Reviderad upplaga, 38:de-48:e tusendet.
- MÖNSTERKOMPOSITION,
Läromedel från Brevskolan, 11:e upplagan 1978
- Nilsson
Ann-Mari: INREDNINGSVÄVAR, ICA bokförlag i samarbete
med Länshemslöjden Skaraborg, 1987.
- Nylander
Lovisa; LÄROBOK I NY, PATENTERAD KONSTVÄFNAD för
alla som idka hus-väfnadsslöjd enligt lättfattlig och ändamålsenlig
metod....1872. 40 sidor + 20 planschsidor. Sigfrid Flodins boktryckeri,
Stockholm, (100 kr feb 2007)
- NYTTOSLÖJD
OCH ÖGONFRÖJD,
SHR - Svenska Hemslöjdernas Riksförbund, 1992. Jubileumsskrift
80 år. (Hjulsjö 2015, 20 kr)
- Peters
Hulda, VÄVBOK, Strokirks Bokindustri AB, 4:e upplagan 1937
(första upplagan 1925).
- Richardson
O: MODERNA MÄRKBOKEN - Monogram och mönster i vitbroderi
och korsstygn, Före 1954
- RYOR
- FRÅN MATTKONST/GRUNNEBO, Egen utgivning, 1949
- Selander
Malin, VÄVMÖNSTER, Wezäta förlag 1954 (utifrån
vävkurser i Örebro län, bl.a. Ljusnarsberg. Hjulsjö
2015, 20 kr.)
- Skeri-Mattsson
och Ingrid Osvald-Jacobsson (1959 med dubbelnamn): I VÄVSTOLEN
- HANDBOK I VÄVNING, DEL 1, 1:a, 11:e & 14:e & 15:e
upplagan, Lantbruksförbundets tidskriftsaktiebolag, 1937, 1948,
1954 & 1959 (1:a upplagan 1937).
- Skeri-Mattsson
och Ingrid Osvald-Jacobsson: I VÄVSTOLEN - HANDBOK I VÄVNING,
DEL 2, 9:e upplagan, LT:s förlag, 1953 (1:a upplagan 1940.
Hjulsjö juli 2010, 20 kr).
- Snidare
Uuve: TYGER - INRED MED SVENSKA TEXTILIER, Bonnier Alba 1996
(Gåva av FH, 15 kr, Solareturen aug 2013)
- Svensson
Ottilia: PRAKTISK VÄVBOK, 2:a upplagen, Eget förlag,
1922. Föreståndarinna för Katrineholms Enskilda Löroverks
Slöjdlärarinneseminarium. (Molkoms marknad 19 maj 2012, 100
kr. 4:e uppl 1929, 5:e uppl 1931, Nytryck 1934).
- Tillhagen
Carl-Herman, VÄVSKROCK - TRO, SED OCH SÄGEN KRING SPÅNAD
OCH VÄVNING, LTs förlag, 1986.
- Tillquist
Hilda och Lars Wålstedt: YLLEVÄVAR - SCHALAR, PLÄDAR,
FILTAR, TYGER, KONSTVÄVAR, ICA-förlagets vävbibliotek,
Del IV, 1956. (Gengåvan juli 2010, 30 kr)
- Thorman
Elisabeth:
TEXTIL KONST I SVERIGE - FÖRE 1930, 2:a
upplagan, Norstedts förlag 1947 (Fahlström april 2013, 45
kr)
- Wiklund
Doris: DET GAMLA LINNESKÅPET; FRÅN TUSKAFT TILL DAMAST,
Eget förlag, Luleå Grafiska 2004. (Solveig Magnusson, Adelsö,
jan 2015, 75 kr)
- VÅRT
HEMS NYA MÄRKBOK
- Med monogram i gammal och modern stil. Vårt Hems Specialböcker
V. Åhlén & Åkerlunds förlag, 1934. (Gengåvan
april 2012, 30 kr, Gåva från FH)
- VÄV
VACKERT VÄV ENKELT, Holma Helsinglands AB, 2008 (pressexemplar).
- VÄVA
1,
VÄVSKOLA, PLÄDAR, DUKAR, GARDINER, Redaktion Ingerlise
Skjöldebrand, Semic förlags AB, 1976.
- VÄVA
4,
GARDINER, DUKAR, MATTOR, ÖVERKAST Redaktion Ingerlise Skjöldebrand,
Semic förlags AB, 1982.
- Wintzell
Inga: SÅ VAR BARNEN KLÄDDA; FRÅN KOLT TILL TÄCKJACKA,
Natur och Kultur Stockholm 1972, 164 sid. (30 kr, Drottninggatans bokbord,
aug 2012).
- Zickerman
Lilli VESTMANLANDS TEXTILA SLÖJD. 1917. Signerad till
ägaren från författaren.
Broschyrer,
tidskrifter, mm:
- Broschyr:
Björke Vävstuga & Till bords med Björke Vävstuga
- Broschyr:
Leksands kyrka - Kyrkoåret i dräkt, skrud och koral, Agenda
12 sept 2008
- Broschyr:
Vävidéer från Garnhuset i Kinna, cirka 2006
- Mönsterblad,
kartong 3 - Möbeltyger, överdragstyger, gardiner och sängöverkast,
utgivna av Föreningen för Svensk Hemslöjd, 3:e uppl,
21:a-25:e tusendet, 1952
- Mönsterblad,
kartong 6 - Trasmattor och sängöverkast, utgivna av Föreningen
för Svensk Hemslöjd, 1950.
- Mönsterblad,
kartong 12 - Linnevävnader, utgivna av Föreningen för
Svensk Hemslöjd, 1957. (30 kr Gengåvan mars 2014)
- Mönsterblad,
kartong 15 - Trasmattor, utgivna av Föreningen för Svensk
Hemslöjd, 1960. (30 kr Gengåvan mars 2014)
- Tidskrift:
Populär Arkeologi nr 2, 2004 - Textilier som arkeologi i Lödöse
handelsstad, av Sonia Jeffery och Jan Johansson, sid 3-7.
- Tidskrift:
Vävkatalogen 2002-2003, Blomqvist/Nordiska Textil-Garner AB.
- Tidskrift:
Vävkatalogen 2003-2004, Blomqvist/Nordiska Textil-Garner AB.
- Tidskrift:
Vävkatalogen 2004-2005, Blomqvist/Nordiska Textil-Garner AB.
- Tidskrift:
Vävkatalogen 2005-2006, med broderi, stick- och virkgarner, Blomqvist/Nordiska
Textil-Garner AB.
En vacker
dag hoppas jag få tag på:
- Brunius
Jan, Sofia Danielson, Anne-Marie Ericsson, Britta Hammar, Barbro Hovstadius,
Margareta Ridderstedt, Mailis Stensman: SVENSKA TEXTILIER 1890-1990,
Bokförlaget Signum, Lund 1994, 438 sid.
- Brunsson
Johanna: PIONJÄR INOM SVENSK VÄVKONST, Gustaf Werner
AB, 1982, 120 sid.
- Hemslöjdsutredningen
från 1917: HEMSLÖJDSKOMMITTÉNS BETÄNKADE
avgivet den 10 december 1917.
- Mårtensson
Gunnel: DAMASTVÄVERSKORNA I HAGESTAD om systrarna Svensson,
Ystad 1987, 67 sid (mönsterskyddat fram till 2036).
Se även
mina litteraturtips
under användare Damast på wikipedia och Hemslöjdens litteraturtips,
gamla böcker.
|