Damast med harneskutrustning

Det finns en visa som heter Väva Vadmal, (ullvävnad som bearbetades i vatten till ett tätt tyg) men den visan går i ett rasande tempo, fjärran från takten att väva damast - den skulle ge helt fel associationer.

Vindstilla vals stämmer bättre att lyssna till här.

Den finns att hämta HÄR (om spelaren inte fungerar för dig)

  1. Det vackraste jag vävt
  2. Mina sommarkurser på Billströmska
  3. Det svåraste jag vävt
  4. Lite om grunderna i damastvävning
  5. Stenkorset
  6. Länktips
  7. Utflyktstips
  8. Korta kurser
  9. Väv 08
  10. Väv 05
  11. Väv 02
  12. Gerd Nilssons drällar
  13. Böcker
De här dukarna är det vackraste jag vävt!
Helt klart favoriten, men ofållad än
2003
Vanligaste duken på köksbordet
2002
Nu är den äntligen struken!
2001

Sett från vänster till höger är det i hörnen löv från: Hägg, Oxel, Skogskornell uppe till vänster, till höger är det Brakved, Vårtbjörk, Sälg. Nere är det Glasbjörk, Syrén!, Vårtbjörk till vänster, och till höger är det Alm, Lönn och Hagtorn. I mittenringen är det medsols sett lättast att börja med Ek, Sälg, Gråal, Bok, Olvon, (?) och Asp.

Sen jag skrev en serie om våra svenska lövträd 1994 till vår lokaltidning så har jag närt en dröm om att väva en duk med löv i en cirkel på mitten.

Men det dröjde ända till sommaren 2001 innan jag hamnade i en damastvävstol på Billströmska folkhögskolan på Tjörn. Fast sen tog det ju hela kursen att lära mig förstå hur man gör mönster själv till damastvävning också förståss. Jag fick komma tillbaka en extra vecka när jag hade gjort om mönstret i datorn hemma så att det blev som jag ville ha det. Då gjorde jag också en med oxellöv och asplöv enbart.

Sommaren 2002 vävde jag en till, men i grönt. Den första gröna jag gjorde 2001 har jag givit bort. Sommaren 2003 blev det TVÅ vita som jag rent av är ännu mer förtjust i. Då gjorde jag också två tavlor med Harry Potter-motiv till flickorna.

Bilder från sommarvävkurserna:
Sommaren 2012 finns HÄR
Sommaren 2011 finns HÄR
Min damastutställning 2011, "10 års damast på Tyft", finns HÄR

Sommaren 2010 finns HÄR
Sommaren 2009 finns HÄR
Sommaren 2008 finns HÄR
Sommaren 2007 finns HÄR
Somrarna 2005 och 2006 orkade jag inte göra något för webben.
Somrarna 2003 och 2004 finns som websidor om du klickar HÄR

2004, blev det en dörrtavla till flickorna med deras namn och "mammas smultron och kantareller" (som egentligen är syrrans bilder), samt tre dukar - en sosseduk och en vardera till mina porsliner Sylvia och Blått Band.


Rosen framträder bäst på lite avstånd. Jag fick tillstånd i efterhand från SAP att visa upp duken offentligt.

En duk till Sylviaporslinet från Karlskrona blev det på den "övertid" jag fick vara kvar 2004!

På lördageftermiddagen började jag på duken till Gävleporslinen Blått Band. Det tog 12 timmar att bli klar!
2005 blev det äntligen dags att förverkliga ytterligare en dröm, att göra en löpare med samma motiv som mormors mormors gamla sängöverstycke. Den tog sju dagar att bara väva. Sen hann jag med en Beatlestavla till Eva-Lena, en rosa väska till Minna och en liten hallmatta till verandan i diamantkypert, en bindningstyp med anor från 700 e.Kr.

Den här duken från 2005 är det svåraste jag vävt!

Det gamla sängöverstycket överfört till en löpare
Klicka på bilden för större format.
Mamma kan skönja mönstret, trots svag syn.

...med mormorsmormorssängen från 1882 som förlaga...


Klicka på bilden för större format.

Tillbaka

2006 blev det bara en väska i damaststolen, då var jag sjuk flera dagar - levde på noskapin och smärtstillande.

2007 var jag åter något decimerad pga axelskadan från mars då jag trillat ner från köksbordet. Jag kunde absolut inte använda harnesken som fordrar lyftförmåga i båda armarna. Kraften räckte inte ens till att använda vänster arm för att slå samman inslagen, men som tur var tillräckligt för att föra skeden bakåt med vänster arm i alla fall. Tur att jag hade planerat för ett möbeltyg vävt med dragutrustning. Som synes nedan blev det ett tyg till den amerikanska gungstolen från mormor mormors bohag. Med Lovisa Nylanders bård från samma tid. Därtill tre obleka bordsservetter med Wilhelmina Bergmans lilla fjäril från 1882 och fyra kulörta till familjen.

Möbeltyg till amerikansk gungstol
Klicka på bilden för större format.

Vävar sommaren 2007

Detalj av bården från 1882
Detalj av bården, 1,5 rapport.
Vävde 170 cm i nerklippt längd. Mätte krympningen från sträckt tillstånd över en natt och fann att 3% extra behövde vävas än önskad färdig okrympt längd.

Mormor mormors gungstol
Nu gäller bara att hitta någon som kan klä om den med.
Oblekta bordstabletter
Började med oblekta tabletter i dragen damast eftersom harnesken var utesluten att knyta upp och använda med hänsyn till svårigheterna att lyfta vänster arm.
Färglada bordstabletter
Sen fortsatte jag med varsin färglad till alla i familjen. Först en rosa till Minna, sen blått till Eva-Lena och grönt till mig så får Lars använda en gul.
2008 var axeln inte helt återställd och någon tanke på att väva med harnesk var inte aktuell. Dessutom fanns inte så mycket varp kvar i vävstolen då terminskursen vävt en massa drälldukar i damststolen. Men två bitar möbeltyg till Göteborgsmöblemanget fick jag göra. Med en modifiering av en av Lovisa Nylanders mönsterbårder för dragutrustning. I övrigt blev det lite smått och gott. Ett grytunderlägg i piasava och grillpinnar, två bröddukar i engelsk tuskaft, ett kuddvar i ull och lin, en väska i pappersgarn och äventyret att väva i en färgad varp med panamatekniken. Det blev en riktig regnsbågslöpare att ge bort.
Vår lärare, Eva Båld Olsson, visade hur en alternativ framknytning kan göras som sparar varp. Det märkliga är att året efter, 2009, hade jag totalt glömt bort metoden och mindes inte ens att jag till och med lagt upp bilder på hemsidan om det.
Damast, dragen
Billströmska utan en damastväv är rent av otänktbart, men nu längtar jag efter möjlighet att väva med harnesken. Här möbeltyg till två stolar att klä om.

Vävar sommaren 2008
Klicka på bilderna för större format.

Grytunderlägg med piasava och grillpinnar
Grytunderlägg i piasava och grillpinnar.
Min väska stående och regnbågslöparen (vänstra halvan)
Vävvernissage med min kasse i pappersgarn i blått och gammelrosa samt regnbågslöparen (den vänstra delen från det gula partiet)
2009 är det nionde året jag tillbringat på Billströmska efter midsommarhelgen, och helt klart det allra varmaste. Satt och vävde i 30 graders inomhustemperatur alla dagarna. Mot slutet fick vi dock tillgång till lite fläktar som något minskade svettflödet. Axeln är fortfarande inte bra efter dryga två år så harnesken i damaststolen är inte aktuell att utnyttja. Bestämde under våren att jag gärna ville väva stolstyg till sex stolar som behöver kläs om. Skolan har fått en till vävstol som kan användas till damast med dragutrustning för 20 skaft så sannolikheten var ganska god att det inte skulle behöva bli allt för mycket kö till damastvävandet.

Vävar sommaren 2009
Klicka på bilderna för större format.

 

 

Konsekvensen av färgskiftning i rullen
Bockens garner erbjöd bra kompensation för kvalitetsfelet som gav två färgskiftningar i en och samma linrulle. Läs mer vid den större bilden.
4 av kurbitsmotiven
Tänkte att farmors gamla Moraklocka från 1812 hade ett kurbitsmönster som jag kunde göra vävbart till de sex stolstygerna. Det fordrade dock tillgång till den stora damaststolens maximala antalet skaft (solvat i ett stort V, dvs spegelvänt från mitten).

Vävar sommaren 2009
Klicka på bilderna för större format.

 

 

Gyllenblekt lin i merceriserad bomull
Gyllenblekt lin i merceriserad bomull till en duk i 90 x 90 cm blev det i den nyanlända damaststolen med 21 skaft (och 21 drag).
Vävar sommaren 2010
Klicka på bilderna för större format.
2010 var mitt tionde år på Billströmskas sommarkurser. Tanken var egentligen att väva en lite bredare damast och lång till rumsbordet, med mönster inspirerat av Moraklockan från 1812. Men på bilfärden ner fick jag sms från syster Lotta att vi borde ta initiativ att skapa en lokal bygdedräkt. Så jag tog mig för att göra två förslag till förkläden. Att Detlof Heijkensköld, född i Gammelbo, var den som initiativet att skapa Hälleforsdräkten gjorde inte saken sämre. Gammelbo har anor att leva upp till! Sen såg jag att Söderbärke har damast i sitt liv, och vi som har Lars Lundberg, född i Kloten, som kom att utveckla damasttekniken. En modifierad bild av en bärkvist ur de Ekenmarkska mönsterböckerna, (tror de har anor i Örebro), och vars mönster var stilbildande i kanske hundra år kunde passa tänkte jag. Så med eldens röda och gula färger, ur järnhanteringen och kolningen, lite svart som kolet, blått som sjöarna, bergslagsstenen och bergslagsljusets blå berg, och grönt som skogen. Det blev två versioner. Så får vi se vad som händer med resten av idéerna. Annars blir det två fina paradhandukkar.
Annars kom 2010 års kurs att präglas av min medhavda psalmbokssamling, 500 böcker ställde jag ut. En kväll berättade jag om svenska kyrkans psalmböcker också. Det var ett fint jubilerande. Utställningen uppmärksammades av Radio Göteborg som hade ett sju minuter långt inslag, och Stenungsundsposten som skrev.
Vävar sommaren 2011
Klicka på bilderna för större format.
Tänk att bli min nya köksduk
Mycket tid ägnade jag åt min utställning
Även om det är väldigt roligt att väva damast med drag i en bred varp så hoppas jag att min axeloperation (som jag fick skjuta lite på pga vävkursen) ska leda till att jag kan väva med harnesken nästa sommar igen. Jag hade packat med mig merparten av de gångna tio årens damastvävande på Tyft och utställningen blev så uppskattad att den kom att vara öppen nästan hela kurstiden. Fler bilder från utställningen finns HÄR.
Lite om grunderna i damastvävning, med harnesk
Foto: Siv Månson
Det ser värre ut än vad det är!
Men trådarna i förgrunden är harneskutrustningens uppknytning längst bak i stolen och de som lyfter upp varje enskild grupp av 5-tal trådar i den 5-skaftade satin, som var uppsatt i s.k spetssolvning, fram till sommaren 2003.
2004 sattes en 6-skaftad satin upp, men då kan man inte ha de gamla mönstren längre, utan de får göras om helt. Dessutom är den solvad "rakt" i fem grupper om 30 stygn.
Foto: Siv Månson
Här räknar jag i mönstret för att se vilka snören jag ska dra ner för att därmed lyfta varje enskild grupp av 5-tal trådar längst bak. Snörena skiljs åt i en egen sked högt upp i bakgrunden och är numrerade vid vart tionde.
I förgrunden dragutrustningen som kan åstadkomma ett liksidigt mönster över hela bredden.

Bilder från 2003

Foto: Siv Månson
Mönstret är komponerat i photoshop med hjälp av en bild som är punktuppbyggd med en upplösning på 4 punkter per centimeter för den 5-skaftade satinen. (3,5/cm för den 6-skaftade.)
Bilden sparas som bmp-format innan den importeras i Weawepoint. Det var lättare att ha koll på dragningarna när varje tiotal trådar var utmärkta i mönstret.

Tillbaka

 

Armeniskt stenkors i damast

Gåva till Ramsbergs församling, överlämnad sommaren 2002.

 
Förlagan
...omvandlat till 4 dpi
Mest för att kunna ana hur det kunde bli som helhet.

Underlaget för väven var ett armeniskt stenkors som vår dåvarande kyrkoherde har broderad på sin korkåpa.

Med bilden på ett armeniskt stenkors som jag hittade på nätet (med hjälp av kyrkoherden) började mönsterkonstruktionen. Det var ett grannlaga arbete men till slut hade jag en bild i fyra punkters upplösning, vilket motsvarar vävens täthet och mönstermöjligheter.
Eftersom bilden skulle vara spegelvänt liksidig arbetade jag med halva bilden åt gången och kopierade sedan in en spegelvänd kopia.
Bilden sparades i bmp-format och importerades till ett dataprogram för mönstervävning (Weawepoint), sen var det "bara" att göra en hiskelig massa utskrifter av mönstret.

I gåvobrevet till församlingen står det:

Det armeniska stenkorset är vävt i damast med harneskutrustning sommaren 2001 vid Billströmska Folkhögskolan på Tjörn.

Inslaget är lingarn 16/1 och i varpen är det merceriserad bomull 16/2. Solvningen är gjord i tekniken för femskaftad satin. Tavlan tog 20 timmar att väva och ungefär det dubbla för att konstruera ett vävbart mönster.

Damast med harneskutrustning kan sägas motsvara ett ganska avancerat korsstygnsbroderi där varje parti om fem varptrådar (=2,5 mm i väven) ”lyfts” manuellt genom att trådar i en överliggande varpliknande anordning dras nedåt och fästs ovanför slagbommen. För var femte inslag plockas nästa mönsteromgång fram genom att rätt parti av femtal trådar lyfts eller sänks.

Som förlaga till mönstret har ett armeniskt stenkors enligt ovan använts och i dator omvandlats till ett vävbart mönster. De armeniska stenkorsen har ett förkristet ursprung. Armenien var den första nation att anta kristendomen redan år 300 e.Kr. Stenkorsen tog sin form under 800-talet och försågs ofta med historiska inskriptioner. De har ingen motsvarighet i den övriga kristna världen. Den oskrivna regeln att aldrig plagiera ett annat kors har bidragit till en otrolig mångfald i formgivningen och variationen. Valet av motiv grundar sig på att korset används på distriktprästen Martin Wikmans mässhake.

Gåvan överlämnas till Ramsbergs Församling i samband med kyrkfesten sommaren 2002. Gåvan skall förbli i församlingens egendom under förvaltning av dess kyrkvärdar och kyrkoråd.

Maria (Ströman) Lagerman från 2009, Gammelbo

Tvättråd. Lin tål 60 grader, men inte centrifugering och bör manglas för bästa lyster.

Vill du veta mera?

Om Lin - att sköta enligt råd från Klässobols linneväveri

Om Damastvävarnas förening Dragsnörena

Om Damast - att väva med hjälp av mönsterprogram från Martinsson och Eriksson

Om Damast - att köpa från Gunnel Mårtensson på Dahlåkra damast
Om Damast - att köpa från Åke och Kerstin Molander i Galleri Kerstin Mo
Om Damast - att köpa från Linneväveriet i Horred
Om Damast - att köpa från Klässbols linneväveri

Om Vävstolar - att köpa från Öxabäck eller Glimåkra

... och ännu mera om vävning i en salig blandning:

Senaste Vävmässan var den 11-13 september 2008 i Leksand! (se nedan)
Se Svenska vävrådets hemsida om 2011 års vävmässa den 15-17 september i Borås, som blir den första jag inte kan delta på...

wikipedia den fria encyklopedin innehåller cirka 200 kortare eller längre artiklar om vävning med ett 80-tal olika bilder, samt ytterligare ett 90-tal vävrelaterade termer som är sökbara bland artiklarna. Gå gärna in och komplettera med vad du vet!

"Praktisk väfbok - tillegnad den idoga Svenska qvinnan" finns nu i facksimilupplaga att beställa.

e-postlista på kanalen.org - dock ganska inaktiv.

Gratis vävprogram med engelsk text (men viss support kan ev erhållas på svenska!)

Midtsjællands Vævekreds - På danska förståss, men med massor av vävning och länkar

Snöflingemönster i massor från Martinssons och vävlistans diskussioner

Shetlands museum har en otrolig samling bilder om vävning. Sök på tex loom eller shawl.

Bentes hemsida är en hemsida om mycket vävning bland annat.

Slöjdmagasinet är en samlingsplats för allt om slöjd, så även textil slöjd.

Litteraturtips om vävning och textilt arbete (se även min egen sida med Källförteckning)

Om att scanna foton till textila mönster - både till vävning och broderi från Kerstin Forsners textila samling som därtill innehåller ett litet damaststolsbildspel *wow*.

Almgrens sidenväveri i Stockholm har Kyrkans tidning skrivit om (20 dec 2007 - hör av dig om länken upphört fungera)

Mönsterprogram StitchCraftsGold.

The International Damask Network - Internationellt nätverk för Damastvävare.

Linnedamast på Nordiska Museet, ur Fataburen 1907 på Runeberg.

Klicka på loggan så kommer du till riksföreningens hemsida, eller till Kronobergsvävarnas hemsida, en lokalavdelning till riksföreningen, med eget vävforum att skriva i. Nu finns också en fin sida för Örebrokretsen där jag är medlem.

Klicka på loggan så kommer du till Hemslöjdsportalen


Klicka på bilden så kommer du till Nolagjort, ett hantverkskollektiv i Ångermanland.

Klicka på bilden så kommer du till Blomqvist/Nordiska, som har allt för vävning!

Hos Warp & weft finns nyheterna.

Karen Noe Design Till Noe Design, med specialgarner och textilfärger.

Till Paradis Kerstin Gustavssons hemsida Till Paradis Kerstin Gustavssons hemsida.

Allt om Hemslöjd! Sveriges hemslöjdskonsulenter om Damastvävningens historia.

Tillbaka

KORTA VÄVKURSER:

Väv 08


Ryatekniken kan användas för såväl stora som små vävar visar Susanne Harrysson, hemslöjdskonsulent för Västra Götaland. Elisabet Janssons ryakragar i bakgrunden. (Klicka för större bild)


Elisabet Janssons glesryor till dekorativa kragar studeras av Emmelina Borgkvist från Helsingborg.
(Klicka för större bild)
Publicerad i NA/Bergslagsposten

Ryans återkomst tydlig på vävmässa

[LEKSAND] Allt från loppisfynd till Märta Måås Fjetterströms anrika jeansrya från 1934 presenterades på årets vävmässa i Leksand. Örebro län representerades hos hemslöjdskonsulenterna med en ryaväv för dekorativa kragar framtagen av Elisabet Jansson från Rockhammar utanför Lindesberg.

Leksand fullkomligt invaderades av kvinnor i dagarna tre när Svenska Vävrådet åter arrangerade en vävmässa med utställningar, utflykter och kommersiella utställare.
- Det är samma fantastiska tryck som i Karlstad för tre år sedan, säger Kerstin Askert från Svenska Vävrådet. Nyheter för året är att vi arbetat mer med det som är ren utställningsverksamhet.
- Ryan är på återkomst, berättar hon apropå alla konstfärdiga ryaverk som finns utställda.

Glesrya
Hemslöjdskonsulterna berättar att det nyväckta intresset för ryor inleddes med det gemensamma arbetet som startade på 90-talet i bland annat Örebro län med en vandringsutställning, "Nock, ragg, rya", som vid det här laget gått genom de flesta länen i Sverige. Elisabet Janssons vävnota utgår från den traditionella närkingska glesryan.
Redan i entrén dyker Ingalill Lamme och Viola Andersson från Ramsberg upp. De har kommit med en busslast vävare från Lindesbergs församling och efter en hel dag bland montrarna pustar man av alla intryck.
- Här finns sånt som en annan aldrig skulle komma på att väva, men massor av praktiska tips och knep att ta med hem till vävgruppen, berättar dom.
- Det är för att få impulser, inspiration och möta färgprakten som jag är på min fjärde vävmässa berättar Lena Karlsson från Närkes kil när vi möts framför Elisabet Janssons ryakrage.

Turism
Hallands hemslöjdskonsulent Marita Jönsson berättar att Nuteks rapport "Hemslöjden som näringsgren" som presenterades för regeringen i höst spådde en ganska god framtid för det 1000-tal slöjdare som lever på sitt slöjdande, men också att slöjd och turism behöver utveckla nya kontaktvägar för att dra mer nytta av varandra.

Texten ovan ublicerad i en kortad och redigerad version i Bergslagspostens pappersutgåva den 16 sept 2008.
Texten nedan fanns inte plats för:

Köpetyger
Västmanlands konsulent Anna Karin Reimerson är noga med att poängtera att de vävar som representerar Västmanland egentligen är ganska udda.
- Bergsfolket ville nog hålla sig lite förmer och utvecklade aldrig en tradition eller vävkultur som andra bygder. Köpetyger stod högre i kurs än hemvävt.
- Vävarna som finns med här är mer ett utslag av en ganska isolerad tradition från just Västerfärnebo, berättar hon.

Enkelheten
Jämsides med konstfärdiga vävar av smala krusade näverflisor inslagna med blompinnar visas det mer vardagliga enkla vävandet upp. Just enkelheten framhålls, både hos hemslöjdskonsulenterna som ställer ut med temat "Enkelt att väva" och hos garnförsäljaren Holma Helsingland som storslaget lanserar "Väv vackert - Väv enkelt".

Skrud
Kvällen avslutas med en fullsatt kyrka i Leksand då "Kyrkoåret i dräkt, skrud och koral" presenteras av riksantikvarieämbetets Margareta Ridderstedt med hjälp av Leksands kyrkokör, präster och sockenbor. 600 programblad tog slut i ett huj och det medverkande brudparet fick se många fotoblixtar efteråt.

Margareta Ridderstedt berättade om de liturgiska färgerna i kyrkans textilier och vilka olika sockendräkter och förkläden som användes vid olika helgdagar. Koralerna framfördes i melodier från Dalarna och psalmsången påbjöds att framföras "till skiftes" då man följde den mer än 300-åriga traditionen att män och kvinnor växelvis sjunger olika verser.
Text och foto: Maria Ströman (Lagerman sen 2009)


"Väva vackert - Väva enkelt" lanseras stort av garnförsäljarna. Kanske för att bli lite av motvikt mot konsthantverkarnas mer avancerade vävar och framhålla att vävandet inte behöver vara särskilt komplicerat, ens för nybörjare. (Klicka för större bild)

Hallands hemslöjdskonsulent Marita Jönsson berättade mellan ryaknutarna att det blir allt mer vanligt med högutbildade kvinnor över 40 som börjar väva när barnen flyttat hemifrån.
(Klicka för större bild)

Munkabälte och Krabbasnår presenteras som västmanländska vävar, men är ganska unika i ett län som har förhållandevis ont om traditionella mönster.
(Klicka för större bild)


Brudkläderna i Leksands kyrka visades av Johanna Gärdsback Rylander, Fredrik Svensson och tärnan Anna Björklöf. (Klicka för större bild)

Tillbaka

Väv 05

Ryaväv av 1922 års modell
Elisabet Jansson från Rockhammar har vävt en ny rya utifrån det ryatäcke som ingick i en vävutställning 1922 i Karlstad. Klicka för större bild.

Praktisk vävbok i nytryck
Nina von Engeströms vävbok från 1896 spred vävkonsten från Örebro i stora upplagor över riket, nu som efterlängtat nytryck i facsimile. Se presentationen här.

Kompakt stol för 8 skaft, kontramarsch och pådragningsknekt
Den här bilden togs inte med: En åttaskaftad vävstol med kontramarsch som ryms även i en lägenhet. Klicka för större bild.

Ryan på väg tillbaka - Vävmässa i Karlstad

- Det finns mycket begagnade vävstolar i omlopp och antalet kurser har minskat drastiskt så det är en liten marknad som köper nya vävstolar, berättar vävstolsfabriken Öxabäcks förre VD Gerhard Kristiansson på Vävmässan i Karlstad.

Att döma av tillströmningen på Svenska Vävrådets vävmässa i Karlstad kan man lätt få ett annat intryck. För det var gott om trängsel mest hela tiden.

Elisabet Jansson från Rockhammar, Lindesberg, befann sig i Sunne för att presentera ett av de utflyktsmål som ingick i vävmässans traditionsenliga utflyktsprogram. Hon har deltagit i produktionen av vandringsutställningen "Nock, ragg och rya", och berättade om de alster som förevisades och ryans historik genom tiderna.

Att ryan i huvudsak förknippas med en golvmatta är en ganska senkommen företeelse.

Ryatäcke i sängen
Elisabet Jansson berättade om dokument från 1300-talet som omtalar nunnornas rättigheter att ha tillgång till ryatäcke i sängen. Sängtäcke var det användningsområde ryan hade ända tills Svensk Hemslöjd vid förra seklets början tog sig an produktutveckling av ryans teknik och lanserade ryamattor för golven 1917. När heltäckningsmattorna gjorde sitt intåg försvann ryan nästan spårlöst. En helt ny design och gamla rekonstruktioner lanseras nu via hemslöjdskonsulenterna och på textilutbildningar i mest hela landet, med en koncentration på det som kallas "ryalänen": Örebro, Uppland, Stockholm, Kalmar och Västra Götaland.

Genomgående för hela vävmässan fanns de två parallella sidorna av textilkonsten företrädda, den mer konstnärliga designen och bruksvävandet. Nya material hos utställarna rönte stort intresse samtidigt som de traditionella råvarorna lin, cottolin, bomull och trasor är bruksvävarnas förbrukningsvaror och en och annan kommentar kunde höras om de till synes "märkliga alster" som förevisades.

Produktutveckling
Trots att hobbyvävningen avtagit på grund av det minskade antalet studiecirklar i ämnet pågår en ständig produktutveckling av utrustningen. På mässan kunde besökarna bekanta sig med ett enkelt verktyg som underlättar den del av förberedelserna för vävningen då trådarna ska trädas genom vävskeden.

För vävare som passerat nybörjarstadiet presenterades en liten hopfällbar vävstol med utrustning som medger stora variationer i vävningen vilka brukar innebära att stolen är en koloss att placera i hemmet: en liten hopfällbar åttaskaftade vävstol med kontramarch och pådragningsknekt.

För Örebro län är det glädjande att se att den gamla boken "Praktisk Vävbok - tillägnad den idoga Svenska kvinnan" av Nina von Engeström inför årets vävmässa åter givits ut i ny facsimileupplaga. Boken var på sin tid en storsäljare när den gavs ut i slutet av 1800-talet och blev tryckt i fem upplagor fram till 1913.

Nina von Engeström hade under många år vävskola i Örebro och det framgår av boken att första månadens kurs kostade 30 kronor 1899. Men det var också under en tid då Öxabäck har noteringar i sina räkenskaper att man sålt vävstolar för 7 kronor eller större stolar för 12 kronor. Idag räcker det inte ens för att inmundiga en kopp kaffe på en mässa.
Text och foto: Maria Ströman (Lagerman sen 2009)

Ordförklaringar:
Facsimile: Nytryck av gammal bok i ursprunglig form.
Åttaskaftad: Antal skaft och trampor i vävstolen, ju fler skaft ju större variationsmöjlighet i vävsättet
Kontramarsch: En anordning som underlättar trampningen och ökar varpens öppning (skäl) där inslaget förs in vid vävningen.
Pådragningsknekt: En anordning i vävstolen som möjliggör enklare pådragning av varpen i vävstolen.

Artikeln är min och har varit publicerad i Bergslagsposten
Tillbaka

Väv 02

Gunilla Dahlgren gjorde en jättefin illustration till Vävmässan - Väv 02.

Gunilla tyckte det var helt OK att lägga ut den här, men se det tyckte inte dom som håller i mässan... och en länk till deras hemsida fordrade styrelsens godkännande, det hade styrelsen beslutat.
Hej hopp!

Brukskultur och konsthantverk på gemensam mässa

- I tider av ökad stress och ohälsa är det vår förhoppning att fler upptäcker den tillfredsställelse och meditativa känslan som vävning kan ge, inledde Svenska Vävrådets ordförande, Ingegärd Oskarsson, sitt invigningstal till mässan Väv02, i Norrköpings kongresshall.

Med vårens besök på en flugfiskemässa borde jag kunnat ana hur en vävmässa kunde te sig, men mässbesöket översteg alla tänkbara förväntningar. När specialintressen sammanstrålar i en gemensam presentation av utbudet är det inte undra på att man blir överväldigad av helheten. Svenska Vävrådets uppdrag är att arbeta med information kring vävning och insatser för att främja verksamheten. Man gör det bland annat genom att arrangera mässor vartannat år, som erbjuder föreläsningar, studiebesök, utställningar och möjligheter att prova själv.

Med hänvisning till stora lokalkostnader finns det nu allt färre studiecirklar i vävning över hela landet. Att datakurser har stora omkostnader i investeringar för apparater, programvaror och säkerhetsåtgärder är troligen bara en jämförelse som de vävintresserade gör. Resultatet är dock tydligt – allt färre lär sig att väva och allt färre tillämpar sina kunskaper.
Tydligast märks det av alla de företag som säljer material för vävning, alltifrån vävstolar till litteratur, garn och mönster. Branschen har lönsamhetsproblem, men vad värre är, vi genomgår en kulturell förändring på det textila området när allt färre för arvet vidare.

Grovt kan sägas att det finns två grenar inom vävkonsten, brukstextilierna där vävningen är metoden för produktionen och konsthantverket där vävningen är metoden för gestaltningen. På Väv02 fanns båda grenarna rikligt representerade hos de 50-talet utställarna.

Där satt damer från föreningen Lintågan och spann lin och strax intill fanns företaget som är återförsäljare för ett datorprogram för mönsterkonstruktion och beräkning av vävar. Där fanns möjligheter att köpa årets färger i traditionella vävmaterial som ull, bomull, cottolin och lin, och en otrolig uppsjö av allehanda andra material med allt från papperssnören till effektgarner som knappt ens fantasin kan föreställa sig att dom finns. Där fanns mönster och prover av alldeles vanliga löpare och dukar som en nybörjare kan fröjda sig med och bland annat utställningen från Borås Högskola med tremetersvävar på temat vatten.

Bland föredragen valde jag att lyssna till Margareta Nockert, professor i textilhistoria, som berättade om den utgrävning som gjordes för hundra år sedan i Norska Oseberga. Fynden är daterade till 834 e. Kr och vill det sig riktigt väl kanske de omfattande textila fynden kan dokumenteras i en bokutgivning åtminstone 100 år efter uppgrävningen, på samma sätt som resten av fynden är dokumenterade och publicerade för länge sedan.

Vid studiebesöket på Löfstad slott fick vi en specialvisning av de omfattande textila samlingarna och det var onekligen en hisnande känsla när Margareta Becker med stor sakkunnighet berättade om samlingarna och lät oss se, men inte röra, en damastduk av yppersta kvalitet som köptes från Tyskland för trehundra år sedan, 1703.

Själv hittade jag utöver all inspiration och ny kunskap också en ny förening jag bara måste bli med i, Dragsnörena, som är en intresseförening för dom som väver damast.

Artikeln är min och har varit publicerad i Bergslagsposten
Tillbaka

Hösten 2004:
Utställning med Gerd Lindman Nilssons Daldrällar i Jakobsbergs konsthall, utanför Stockholm, pågick till 10 oktober 2004. Hennes böcker med daldrällsmönster är verkligen att rekommendera! På www.sysidan.se har hon skrivit en text om daldrällen och hon finns presenterad där med.

Tillbaka

Böcker (ej till salu):
Mina vävrelaterade böcker. I huvudsak sorterat på författarens efternamn. Uppdaterat 27 jan 2015.

  • Abrahamsson Augusta, MÄRKBOK, 68 sid. 37:e upplagan, Lithografen Norrköping 1958. 1:a upplagan 1909 trycktes i Linköping enl KB. Nya upplagor tryckta i Stockholm på Seelig förlag: 1956 36:e med 68 sid, 1958 37:e, 1960 38:e, 1962 39:e, 1963 40:e, 1965 41:a, 1966 42:a. (Långlån av Fredrik)
  • Abrahamsson Augusta, MÄRKBOK, 48 sid, Refnr 393, E. Holmqvists eftr förlag, Arlöv, omkring 1975.
  • Benckert Margit och Estrid Lind, HANDARBETSBOKEN, Åhlén & Åkerlunds förlag, 1963.
  • Berg Kerstin: SELMA JOHANSSON - VÄVERSKA OCH HEMBYGDSFORSKARE I SÖDRA BOHUSLÄN, Bohusläns museum, 1991.
  • Bergman Wilhelmina: DEN LILLA VÄFBOKEN, Tredje förbättrade och tillökade upplagan, 1881.
  • Billum Kurt och Signild Wiklund, GARN - VÄV - TRIKÅ, Textil information, "Lärobok", 1953.
  • BOLSTERVARSRANDNINGAR - och andra 1800-talsmönster från Aska i Östergötland, LTs förlag, Hembygdsföreningen, andra upplagan 1977. Första upplagan 1975.
  • Brindner Per, TEXTILFIBRER EGENSKAPER OCH ANVÄNDNING, 1975, (före juni 2011, okänt pris)
  • Brodén Märta och Signild Wiklund: VÄVNING, LTs förlag 11:e upplagan med tilltryck 1976, även 6:e upplagan med tilltryck 1964. 1:a upplagan 1944. (1976 en gåva från FH 10 kr Solareturen juni 2010, 1964 okänt inköp men 10 kr före juli 2013.)
  • Brodén Märta och Gertrud Ingers: TRASMATTOR OCH ANDRA MATTOR, ICA-förlagets vävbibliotek, Del III. Sjätte upplagan, 106:e - 115:e tusendet 1962, sjunde upplagan 130:e-145:e tusendet 1966. (Gengåvan juli 2010, 30 kr, 7:e från FH nov 2011)
  • BRODERA 1 , Redaktion Eva Westberg, Agneta Hyllén, Monica Zetterström, Semic förlags AB, 1978.
  • Collin Knut J, HANDBOK I VÄVNING FÖR SJÄLVSTUDIER OCH SKOLOR - vanlig vävning och damast, Skurup 1925 (Solareturen 16 juni 2011, 10 kr, gåva av FH)
  • Collin Maria, VÅRA HEMVÄVNADER I LÄRFT, KYPERT OCH ATLAS SAMT ROSENGÅNG OCH MUNKABÄLTE, med 257 illustrationer, 4:e uppl 1929. (Loppis nära Ramnäs 21 juni 2011.)
  • Cyrus Ulla, HANDBOK I VÄVNING, Lantbruksförbundets tidskrifts AB, Stockholm, 1949 (5 kr Forshaga maj 2010).
  • DAMAST I SKÅNE - TRADITION OCH FÖRNYELSE, Med bidrag från Nämnden för Hemslöjdsfrågor, Nya Civiltryckeriet Kristianstad.
  • Diurson Vera och Wiklund Signild: TEXTIL MATERIALLÄRA - Godkänd av Kungl Lantbruksstyrelsen, Lantbruksförbundets Tidskriftsaktiebolag. 2:a uppl, 10:e tusendet 1948. (1:a uppl 1944. Solareturen gåva från FH 10 kr, jan 2013)
  • Eldvik Berit: DEN DANSANDE DAMASTVÄVAREN, Nordiska museets förlag, 1999. Dedikation av författaren 2005.
  • Ekenmark, Maria Christina: MÖNSTER-BOK FÖR UNGA FRUNTIMMER I KONSTEN ATT TILLVERKA VACKRA DRÄLLS- SAMT ENKLA, FAÇONERADE OCH DUBBLA VÄFNADER AF MÅNGFALDIGA SLAG.
    39 sidor. 52 planscher. Linköping 1827. Andra upplagan. Förbättrad och försedd med 52 planscher. (Gåva från vävarna på Billströmska sommaren 2009.)
  • EN GYLLENE BOK OM HANDARBETE, ICA-förlagets specialpublikationer, 1:a uppl 1982, 2:a tryckningen 1982, 64 sid. (Forshaga Kupan juli 2010, 1 kr)
  • Engeström von Nina: PRAKTISK VÄFBOK - TILLÄGNAD DEN IDOGA SVENSKA QVINNAN, Facksimil av andra upplagan från 1899. Bokförlaget Rediviva.
  • Fehr Louise: GARN OCH VÄVNAD, Svenska bokförlaget Bonniers, 4:e uppl 1949. 1:a uppl 1944.
  • FÄRGA MED LAVAR, En utställning från Malmö Museum, 1981.
  • Föreningen för Svensk Hemslöjd, BERÄTTELSER ÖVER VERKSAMHETEN UNDER 1940 OCH 1941.
  • Getzmann Ulla: VARIERA I VÄVEN - UTVECKLING OCH EXPERIMENT I VÄVSTOLEN, LT:s förlag, 1980 (20 kr Gengåvan juli 2010)
  • Grenander Nyberg, Gertrud: LANTHEMMENS PRYDNADSSÖM - Studier av svenskt folkligt broderi på hemtextilier före 1900. Stockholm Nordiska Museet 1983 22x19 cm. 176 s. (Solveig Magnusson, Adelsö, jan 2015, 75 kr)
  • Grenander Nyberg, Gertrud: LANTHEMMENS VÄVSTOLAR - Studier av äldre redskap för husbehovsvävning. Nordiska Museets Handlingar 84. 1974 22x19 cm. 434 s. (30 kr, Drottninggatans bokbord, aug 2012)
  • Grenander Nyberg, Gertrud: SÅ VÄVDE DE; HANDVÄVNING I SVERIGE OCH ANDRA LÄNDER, LT:s förlag 1976. (130 kr Keynes Antikvariat, dec 2010, Gåva från Fredrik)
  • Gustafsson Kerstin, VADMAL - TRADITION OCH FÖRNYELSE, 1992
  • Hallgren Ann-Kristin: LÄR DIG VÄVA, Wahlström och Widstrand, 1976
  • Hallgren Ann-Kristin: VÄV I VITT OCH PASTELL, ICA bokförlag, 1988 (Gengåvan juli 2010, 40 kr)
  • Hallström Christina, Elsa Hägg, Ingrid Åhgren, Elsa Sjöman, Ingeborg Fernlund STORA HANDARBETSBOKEN, Wezäta förlag, 1965, 2:a uppl, 18:e tusendet. (Forshaga Röda kors nov 2012, 10 kr gåva från Fredrik)
  • HANDARBETETS VÄNNER 100 ÅR, Utställningsbok Liljevalchs 1974.
  • Handarbetsböckerna, serie från ICA, STORT OCH SMÅTT TILL HEMMET, ICA-förlaget, 1982 första upplagan andra tryckningen.
  • Helander N: MÄRKBOK, 1933
  • Ingers Gertrud och John Becker: DAMAST. ICA-förlaget, 1955 (Gåva från Eva Båld, Billströmska, juli 2011.)
  • Ingers Gertrud: HANDDUKAR OCH DUKTYG. ICA-förlaget, 2:a upplagan 1954 och 3:e upplagan 1956 (2:an av Mårtensson, 3:an 30 kr Gengåvan i Karlstad feb 2009)
  • Ingers Gertrud: HEMGIFTEN - HEMMETS LINNEFÖRRÅD FÖRR OCH NU, LT:s förlag 1951, (Gengåvan juli 2010, 40 kr)
  • Jerstorp Karin och Eva Köhlmark: FORMA MÖNSTER - SKISSMETODER FÖR ALL SLAGS DEKOR, Bonniers 1986 (okänt inköp men 10 kr, före juli 2013)
  • Karlsson Ann-Mari: DAMASTVÄVERSKAN EMMA WIBERG I UNDROM, LTs förlag, 1978
  • LANDSKAPSVANTAR 100 ST, ICA-kuriren, redaktör Gia Wiman-Ringquist, cirka 1981.
  • Lavergren S: NAMNA OCH BRODERA, E Holmqvists eftr, Malmö, 1954.
  • LEVANDE TEXTIL, Svenska Turistföreningens årsbok 1988.
  • Lindman Nilsson Gerd: DALDRÄLL - KLIPP NER OCH SOLVA OM, en samling detaljerade solvnotor med nya mönsterkombinationer. Smala vävar, alla solvade med 688 trådar. Framtagen juni 2000 och reviderad upplaga 2001.
  • LIN - MÅNGFALDENS MATERIAL, Värmland förr och nu 1992. Årgång 90. (Gåva från Kenny maj 2013.)
  • LINNEBOKEN, Almedahl, Dalsjöfors, Holma, Häggådalen, 4:e uppl 1961, 5:e uppl 1962 170.000-215.000 ex.
  • Lundahl Gunilla: VARP OCH VÄVT - TEXTILKONSTNÄRERNA OCH HEMSLÖJDEN. Hemslöjdens småskrifter nr 1 om en utställning på Waldemarsudde 26 dec 1994 - 5 mars 1995. 1994. (35 kr Tradera juni 2013)
  • Lundbäck Maja, Ingers Gertrud, Hörlén Mattis: HEMSLÖJDENS HANDARBETEN. Utarbetad på uppdrag av Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund. LTs förlag - Lantbruksförbundets tidskriftsaktiebolag Sthlm, 3:e uppl 1944. (20 kr Storå april 2009).
  • Lundbäck Maja, Ingers Gertrud, Ljungkvist Eva: HEMSLÖJDENS HANDARBETEN - ANDRA DELEN . Utarbetad på uppdrag av Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund. LTs förlag - Lantbruksförbundets tidskriftsaktiebolag Sthlm, 1:a uppl 1953, 2:a uppl 1954. (1953: 20 kr Hjulsjö 2015, 1954: 15 kr Gengåvan juli 2010).
  • Lundbäck Maja - VI VÄVER TILL HEMMET. Möbeltyger, Gardiner, Sängtäcken Draperier.
    Tryckt 1954, 119 sidor (30 kr feb 2007)
  • Lundell Laila NYA VÄVBOK, Ica bokförlag, 1998.
  • Lundell Laila STORA VÄVBOKEN, Ica bokförlag, 1976. Sjunde tryckningen 1982. (Gåva från FH maj 2012, 15 kr)
  • Melén Lisa: FESTREMSOR OCH GILLEDUKAR ICA bokförlag, Västerås 1975. (Hjulsjö 2015, 20 kr)
  • Melén Lisa LA:NDSKAPSSÖMMAR. (50 kr dec 2006, Hova).
  • Modén Olsson Maria: JÄMTLANDSDRÄLL, Jämtslöjds försäljningsförenings förlag, andra upplagan 1955 (första upplagan 1929).
  • Montell Aina & Elisabeth M. Glantzberg: VÄVBOKEN - HANDBOK FÖR HEMMET OCH SKOLAN, Albert Bonniers förlag, 1925 (15 kr juli 2007, Tradera)
  • MUNKABÄLTE I VÄSTMANLANDS LÄN, Västmanlands läns hemslöjdsförbund, 1997 (gåva på Vävmässa Leksand)
  • Museiföreningen, svenska, Projekt "Transport och hantering", HANTERING OCH FÖRVARING AV TEXTILIER, 1986.
  • MÄRTHASKOLANS HANDBOK. (55 kr dec 2006, Hova)
  • MÖNSTER TILL SINGER - HÅLSÖM, 286 ST, Singer Co Symaskins AB, Reviderad upplaga, 38:de-48:e tusendet.
  • MÖNSTERKOMPOSITION, Läromedel från Brevskolan, 11:e upplagan 1978
  • Nilsson Ann-Mari: INREDNINGSVÄVAR, ICA bokförlag i samarbete med Länshemslöjden Skaraborg, 1987.
  • Nylander Lovisa; LÄROBOK I NY, PATENTERAD KONSTVÄFNAD för alla som idka hus-väfnadsslöjd enligt lättfattlig och ändamålsenlig metod....1872. 40 sidor + 20 planschsidor. Sigfrid Flodins boktryckeri, Stockholm, (100 kr feb 2007)
  • NYTTOSLÖJD OCH ÖGONFRÖJD, SHR - Svenska Hemslöjdernas Riksförbund, 1992. Jubileumsskrift 80 år. (Hjulsjö 2015, 20 kr)
  • Peters Hulda, VÄVBOK, Strokirks Bokindustri AB, 4:e upplagan 1937 (första upplagan 1925).
  • Richardson O: MODERNA MÄRKBOKEN - Monogram och mönster i vitbroderi och korsstygn, Före 1954
  • RYOR - FRÅN MATTKONST/GRUNNEBO, Egen utgivning, 1949
  • Selander Malin, VÄVMÖNSTER, Wezäta förlag 1954 (utifrån vävkurser i Örebro län, bl.a. Ljusnarsberg. Hjulsjö 2015, 20 kr.)
  • Skeri-Mattsson och Ingrid Osvald-Jacobsson (1959 med dubbelnamn): I VÄVSTOLEN - HANDBOK I VÄVNING, DEL 1, 1:a, 11:e & 14:e & 15:e upplagan, Lantbruksförbundets tidskriftsaktiebolag, 1937, 1948, 1954 & 1959 (1:a upplagan 1937).
  • Skeri-Mattsson och Ingrid Osvald-Jacobsson: I VÄVSTOLEN - HANDBOK I VÄVNING, DEL 2, 9:e upplagan, LT:s förlag, 1953 (1:a upplagan 1940. Hjulsjö juli 2010, 20 kr).
  • Snidare Uuve: TYGER - INRED MED SVENSKA TEXTILIER, Bonnier Alba 1996 (Gåva av FH, 15 kr, Solareturen aug 2013)
  • Svensson Ottilia: PRAKTISK VÄVBOK, 2:a upplagen, Eget förlag, 1922. Föreståndarinna för Katrineholms Enskilda Löroverks Slöjdlärarinneseminarium. (Molkoms marknad 19 maj 2012, 100 kr. 4:e uppl 1929, 5:e uppl 1931, Nytryck 1934).
  • Tillhagen Carl-Herman, VÄVSKROCK - TRO, SED OCH SÄGEN KRING SPÅNAD OCH VÄVNING, LTs förlag, 1986.
  • Tillquist Hilda och Lars Wålstedt: YLLEVÄVAR - SCHALAR, PLÄDAR, FILTAR, TYGER, KONSTVÄVAR, ICA-förlagets vävbibliotek, Del IV, 1956. (Gengåvan juli 2010, 30 kr)
  • Thorman Elisabeth: TEXTIL KONST I SVERIGE - FÖRE 1930, 2:a upplagan, Norstedts förlag 1947 (Fahlström april 2013, 45 kr)
  • Wiklund Doris: DET GAMLA LINNESKÅPET; FRÅN TUSKAFT TILL DAMAST, Eget förlag, Luleå Grafiska 2004. (Solveig Magnusson, Adelsö, jan 2015, 75 kr)
  • VÅRT HEMS NYA MÄRKBOK - Med monogram i gammal och modern stil. Vårt Hems Specialböcker V. Åhlén & Åkerlunds förlag, 1934. (Gengåvan april 2012, 30 kr, Gåva från FH)
  • VÄV VACKERT VÄV ENKELT, Holma Helsinglands AB, 2008 (pressexemplar).
  • VÄVA 1, VÄVSKOLA, PLÄDAR, DUKAR, GARDINER, Redaktion Ingerlise Skjöldebrand, Semic förlags AB, 1976.
  • VÄVA 4, GARDINER, DUKAR, MATTOR, ÖVERKAST Redaktion Ingerlise Skjöldebrand, Semic förlags AB, 1982.
  • Wintzell Inga: SÅ VAR BARNEN KLÄDDA; FRÅN KOLT TILL TÄCKJACKA, Natur och Kultur Stockholm 1972, 164 sid. (30 kr, Drottninggatans bokbord, aug 2012).
  • Zickerman Lilli VESTMANLANDS TEXTILA SLÖJD. 1917. Signerad till ägaren från författaren.

Broschyrer, tidskrifter, mm:

  • Broschyr: Björke Vävstuga & Till bords med Björke Vävstuga
  • Broschyr: Leksands kyrka - Kyrkoåret i dräkt, skrud och koral, Agenda 12 sept 2008
  • Broschyr: Vävidéer från Garnhuset i Kinna, cirka 2006
  • Mönsterblad, kartong 3 - Möbeltyger, överdragstyger, gardiner och sängöverkast, utgivna av Föreningen för Svensk Hemslöjd, 3:e uppl, 21:a-25:e tusendet, 1952
  • Mönsterblad, kartong 6 - Trasmattor och sängöverkast, utgivna av Föreningen för Svensk Hemslöjd, 1950.
  • Mönsterblad, kartong 12 - Linnevävnader, utgivna av Föreningen för Svensk Hemslöjd, 1957. (30 kr Gengåvan mars 2014)
  • Mönsterblad, kartong 15 - Trasmattor, utgivna av Föreningen för Svensk Hemslöjd, 1960. (30 kr Gengåvan mars 2014)
  • Tidskrift: Populär Arkeologi nr 2, 2004 - Textilier som arkeologi i Lödöse handelsstad, av Sonia Jeffery och Jan Johansson, sid 3-7.
  • Tidskrift: Vävkatalogen 2002-2003, Blomqvist/Nordiska Textil-Garner AB.
  • Tidskrift: Vävkatalogen 2003-2004, Blomqvist/Nordiska Textil-Garner AB.
  • Tidskrift: Vävkatalogen 2004-2005, Blomqvist/Nordiska Textil-Garner AB.
  • Tidskrift: Vävkatalogen 2005-2006, med broderi, stick- och virkgarner, Blomqvist/Nordiska Textil-Garner AB.

En vacker dag hoppas jag få tag på:

  • Brunius Jan, Sofia Danielson, Anne-Marie Ericsson, Britta Hammar, Barbro Hovstadius, Margareta Ridderstedt, Mailis Stensman: SVENSKA TEXTILIER 1890-1990, Bokförlaget Signum, Lund 1994, 438 sid.
  • Brunsson Johanna: PIONJÄR INOM SVENSK VÄVKONST, Gustaf Werner AB, 1982, 120 sid.
  • Hemslöjdsutredningen från 1917: HEMSLÖJDSKOMMITTÉNS BETÄNKADE avgivet den 10 december 1917.
  • Mårtensson Gunnel: DAMASTVÄVERSKORNA I HAGESTAD om systrarna Svensson, Ystad 1987, 67 sid (mönsterskyddat fram till 2036).

Se även mina litteraturtips under användare Damast på wikipedia och Hemslöjdens litteraturtips, gamla böcker.

Tillbaka

 

Besökare 25 mars 2003 - 17 dec 2009 = 6385
Besök sen 18 dec 2009:



Besökare sen flytten 14 dec 2009