Gud Fader uti himmelrik, Guds Son: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Gudh Fader uthi Himmelrijk''' är en gammal [[psalm]] i 20 verser som fanns i 1694 och 1695 års psalmböcker. Enligt Högmarck (1736) är ursprunget den tyska psalmen ''Gott Vater in dem Himmelreich'' av [[superintendent]]en och professorn i Stralsund, Gripswald och sedermera i Wissmar [[Johan Frederus]]. Enligt samma källa översattes texten till svenska av Karl IX:s och Gustav II Adolfs hovpredikant [[Jonas Palma | '''Gudh Fader uthi Himmelrijk''' är en gammal [[psalm]] i 20 verser som fanns i 1694 och 1695 års psalmböcker. Enligt Högmarck (1736) är ursprunget den tyska psalmen ''Gott Vater in dem Himmelreich'' av [[superintendent]]en och professorn i Stralsund, Gripswald och sedermera i Wissmar [[Johan Frederus]]. Enligt samma källa översattes texten till svenska av Karl IX:s och Gustav II Adolfs hovpredikant [[Jonas Palma Smolandus]]. | ||
I Swedbergs psalmbok 1694, nr 356, är första versen: <br> | I Swedbergs psalmbok 1694, nr 356, är första versen: <br> | ||
Rad 17: | Rad 17: | ||
Oss wärdes höra mildelig. | Oss wärdes höra mildelig. | ||
== Melodi == | |||
I [[1697 års koralbok]] anges att melodin också används till psalmerna [[På Gud, vår Fader, jag nu tror]] (nr 8), [[Vår Fader, som i himlen är]] (nr 9) och [[O du, vår Herre Jesu Krist]] (nr 159). | I [[1697 års koralbok]] anges att melodin också används till psalmerna [[På Gud, vår Fader, jag nu tror]] (nr 8), [[Vår Fader, som i himlen är]] (nr 9) och [[O du, vår Herre Jesu Krist]] (nr 159). | ||
Rad 23: | Rad 24: | ||
* [[1695 års psalmbok]] som nr 296 med titeln ''Gudh Fader uthi Himmelrijk'' ''Litania i Sångwijs'' under rubriken "Böne-Psalmer". Melodi som nr 9 Herrans Bön [[Fader wår som i Himlom äst]] | * [[1695 års psalmbok]] som nr 296 med titeln ''Gudh Fader uthi Himmelrijk'' ''Litania i Sångwijs'' under rubriken "Böne-Psalmer". Melodi som nr 9 Herrans Bön [[Fader wår som i Himlom äst]] | ||
== | == Se även == | ||
* Hos [http://www.siba.fi/swe/ Sibelius-Akademin] återfinns noterna enligt 1695 års melodi till [http://www2.siba.fi/cgi-bin/shubin/edishow_s.cgi?idi=00018 Fadher wår som i Himblom äst (nr 8)] där framgår också att förebilden är''"Vater unser im Himmelreich"''. | |||
== Källor == | |||
* [[Lars Högmarck]], ''[[Psalmopoeographia]]'', Stockholm, 1736 | |||
<references/> | <references/> | ||
{{Psalmse}} | {{Psalmse}} | ||
[[Kategori:Svenska psalmer]] | |||
[[Kategori:Bönepsalmer]] | [[Kategori:Bönepsalmer]] |
Versionen från 24 oktober 2021 kl. 08.37
Gudh Fader uthi Himmelrijk är en gammal psalm i 20 verser som fanns i 1694 och 1695 års psalmböcker. Enligt Högmarck (1736) är ursprunget den tyska psalmen Gott Vater in dem Himmelreich av superintendenten och professorn i Stralsund, Gripswald och sedermera i Wissmar Johan Frederus. Enligt samma källa översattes texten till svenska av Karl IX:s och Gustav II Adolfs hovpredikant Jonas Palma Smolandus.
I Swedbergs psalmbok 1694, nr 356, är första versen:
Gud Fader uti himmelrik
Gudz Son och Ande sannerlig
Tu heliga Trefaldighet
En enig Gud i ewighet;
Uppå tin ord wi bedie tig
Oss wärdes höra mildelig
I 1695 års psalmbok är den nr 296:
Gudh Fader uthi Himmelrijk
Gudz Son och Ande sannerlig
Tu heliga Trefallighet
En enig Gudh i ewighet
Uppå tin Ord wij bedie tigh
Oss wärdes höra mildelig.
Melodi
I 1697 års koralbok anges att melodin också används till psalmerna På Gud, vår Fader, jag nu tror (nr 8), Vår Fader, som i himlen är (nr 9) och O du, vår Herre Jesu Krist (nr 159).
Publicerad som
- Swedbergska psalmboken som nr 356 med titeln under rubriken "Böne-Psalmer", "Litania i Sångwis"
- 1695 års psalmbok som nr 296 med titeln Gudh Fader uthi Himmelrijk Litania i Sångwijs under rubriken "Böne-Psalmer". Melodi som nr 9 Herrans Bön Fader wår som i Himlom äst
Se även
- Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till Fadher wår som i Himblom äst (nr 8) där framgår också att förebilden är"Vater unser im Himmelreich".
Källor
- Lars Högmarck, Psalmopoeographia, Stockholm, 1736
|