1697 års koralbok
.
Koralboken från 1697
1695 utgavs den första, av konungen godkända, rikssvenska psalmboken som 2 år senare fick melodier i en koralbok. Melodierna är sammanställda av två uppsalaprofessorer, Olof Rudbeck och organisten i Uppsala domkyrka, matematikern Harald Vallerius.
Historik
Den är den första rikssvenska koralboken, trots att det funnits många psalmböcker under 167 år tidigare, alltifrån den första lilla psalmboken 1526, några med notskrift. Den första melodipsalmboken trycktes under Johan III:s tid, 1586, första gången nottryck förekom i Sverige. I 1616 års psalmbok trycktes 16 melodier med noter. Danmark hade redan 1569 fått en melodipsalmbok, Thomissöns Salmebog, mer omfattande än den svenska från 17 år senare.
Direktiven
I direktiven, 1693, till den planerade psalmboken, anges att varje psalm skulle få "sin rätta och tjänliga ton". Med detta menades att den gamla "enfaldigheten" skulle återinföras, så att man kunde nå "en gudelig andakt" och vara lätta "att läras och sjungas i församlingarna". Man skulle ta bort de "obekanta, svåra och tunga" melodier till förmån för "brukligare, lättare och anständigare toner". Man skulle således inte bara skriva ned de mest använda melodierna utan ganska radikalt ensa det melodiösa och sortera ut lokala varianter och "felaktiga" melodier.
Arbetet
Källa: [1] Litteraturen har knapphändiga uppgifter om arbetets gång. E Wrangel har, i ovan angiven referens, en del upplysningar. Bengt Bergius utgav 1753 "Nytt förråd af Handlingar rörande nordiska Historien" (III stycke s 172ff) och där anges: K. M:ts skrifvelse till Ärke-Biskop Swebilius, ang:de Prof. Har. Valerii wedergällning för des mode med Psalmernes inrättande uti tjenlige Toner til den nya Psalmboken", och vidare "de lärde då warande Professorerne i Upsala Ol. Rudbeck den äldre, Jesper Swedberg och Harald Vallerius, alla tre såsom förswarlig insigt egande i Musiken ,.. åtogo sig det beswäret, at inrätta dertil (till Psalmboken) tjenlige Toner". Bergius meddelar även att dessa herrar inte själva komponerat musiken utan ändrat några av dem.
Det verkar som om Wallerius ensam utfört huvuddelen av arbetet att sätta ackompanjemangsnoter och generalbas till melodierna. Olof Rudbeck den äldre kvarstod dock i kommittén och meddelar i en skrivelse till kungen den 20 januari 1697 att psalmboken nu var "till sina toner färdig". Wallerius får betalt, efter påminnelse av ärkebiskopen Svebilius den 27 juli, först den 23 aug 1697. I den av Swebilius vidarebefordrade påminnelsen anger Wallerius att arbetet "wardt vppå mig deriveradt, effter Prof, Rudbeck intet kunde för andre bestälningar så hinna der med". Det är dock troligt att även Jesper Swedberg arbetat på koralerna, kanske med hjälp av Urban Hjärne, Israel Kolmodin och Haquin Spegel.
Innehåll
Den har 253 melodier till alla 413 psalmerna i 1695 års psalmbok. Många av psalmerna har hänvisning till en annan psalm där melodin finns tryckt. Det är en äkta koralbok eftersom det finns två stämmor och en basstämma (egentligen en generalbas). Det är den första koralboken som har generalbas.
Det tog Rudbeck och Vallerius tre år att slutföra arbetet med redigeringen. Man vet inte vilka källor de använt till de allra flesta psalmerna. Man har antagit att Vallerius använt Israel Olai Leimontinus' koralhandskrift från 1675. Kanske har han också använt den av stockholmsläraren och sångaren Andreas Laurentii Malmström utarbetade koralsamling från 1694 som användes i Riddarholmskyrkan.
Några är dock kända, som till exempel följande där melodin är hämtad från Gustaf Dübens musik till Samuel Columbus' Odae Sueticae, 1674.:
- Nr 85 Om nådh och rätt jagh täncker siunga
- nr 245 Jesus är min wän then bäste
- nr 370 Nu hafwer dwnna dagh, allt efter Gudz behagh
- nr 246 Jesu, tu som siälen spisar
- nr 297 O Gudh, o Gudh så from
Flera melodier i jämn taktart har omarbetats till tre-takt och utgör ca en tredjedel av de 253 melodierna. 132 går i två-takt och 73 i tretakt, åtta i blandad takt.
Notskriften är med rombiska noter och altklav, men i övrigt som modern notskrift.
Ang texterna se 1695 års psalmbok
Melodierna
Källor
- ↑ Samlaren, 14:e årg, sid 9 E Wrangel: Harald Vallerius och Musiken till Gamla Psalmboken.
- "Den Svenska Psalmboken", Faksimiltryck på Gidlunds förlag, 1985
- "KORALPSALMBOKEN 1697, En undersökning av dess tillkomst och musikaliska innehåll", Karl.Johan Hansson, Åbo akademi, 1967. Digitalt i museet