Jesus Christus, unser Heiland, der von uns den Gotteszorn wandt: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Melodi) |
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Melodi) |
||
| (33 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Jesus Christus, unser Heiland, der von uns den Gotteszorn wandt (Erfurter Enchiridion).jpg|mini|''Jesus Christus, unser Heiland'' im [[Erfurter Enchiridion]] (1524)]] | [[Fil:Jesus Christus, unser Heiland, der von uns den Gotteszorn wandt (Erfurter Enchiridion).jpg|mini|''Jesus Christus, unser Heiland'' im [[Erfurter Enchiridion]] (1524)]] | ||
'''Jesus Christus, unser Heiland, der von uns den Gotteszorn wandt''' är en [[evangelisk]] [[psalm]] för [[nattvard]]en. Ej att förväxla med [[Martin Luther]]s ''[[Jesus Christus, unser Heiland, der den Tod überwand]]'' (EG 102). | '''Jesus Christus, unser Heiland, der von uns den Gotteszorn wandt''' är en [[evangelisk]] [[psalm]] för [[nattvard]]en. Ej att förväxla med [[Martin Luther]]s ''[[Jesus Christus, unser Heiland, der den Tod überwand]]'' ([[EG]] 102). | ||
== Text == | == Text == | ||
Texten är skriven av [[Martin Luther]] och grundas på den latinska | Texten är skriven av [[Martin Luther]] och grundas på den latinska [[nattvard]]shymnen ''[[Jesus Christus nostra salus]]'' från sen medeltid. De första sju verserna på latin bildar ett acrostikon, "JOHANES", som tolkats som en hänvisning till [[Johannes Hus]]. | ||
Trots likheten med originalet är Luthers psalm en nydiktning, frånsett första raden och formatet. Alla de tidiga trycken av denna psalm har överskriften ''Das Lied S. Johannes Hus gebessert'' (förbättrad efter Sankt Johannes Hus). Numera anser man däremot att den latinska hymnen mest liknar de av [[Tomas av Aquino]], bearbetad av [[ärkebiskop]]en i Prag, [[Johann von Jenstein]] (död 1400).<ref>Leaver, S. 154</ref><ref>Text mit geringfügigen Abweichungen bei Lucke und Leaver</ref> | |||
== Melodi == | == Melodi == | ||
Melodin kommer från en medeltids hymn vars äldsta uppteckning kommer från den sydböhmiska klostret [[Kloster Vyšší Brod|Abtei Hohenfurth]] år 1410. Text och melodi fick utbredning genom de [[Böhmiska bröderna]]. | [[Fil:Jesus_Chr_heyland_zorn_GGB.png|mini|Melodin ur [[Geystliche gesangk Buchleyn]]]] | ||
Melodin kommer från en medeltids hymn vars äldsta uppteckning kommer från den sydböhmiska klostret [[Kloster Vyšší Brod|Abtei Hohenfurth]] år 1410. Text och melodi fick utbredning genom de [[Böhmiska bröderna]]. Den melismatiskt ljudande doriska melodin utan taktstreck är, även i [[reformationen]]s klädnad, otvetydigt medeltida. | |||
<ref>[http://www.chants-protestants.com/chants-francais/328- Yves Kéler]</ref> | |||
Den har senare bearbetats av, bland andra, [[Franz Tunder]], [[Nicolaus Hasse]], [[Johann Pachelbel]], och speciellt [[Johann Sebastian Bach]] (Orgelchoraler BWV 665, 666, 688 och 689) till orgelverk. Även på 1900-talet har [[Hugo Distler]] komponerat en Orgelpartita. | |||
== Form == | == Form == | ||
Som förlagan omfattar Luthers text tio strofer med vardera fyra trokeiska rader. Avvikande från originalet låter Luther tredje och fjärde raden rimma och kortar tredje raden från åtta till sju stavelser. Den har flera höjningar som gör den ställvis svår att sjunga med melodins melismer. | Som förlagan omfattar Luthers text tio strofer med vardera fyra trokeiska rader. Avvikande från originalet låter Luther tredje och fjärde raden rimma och kortar tredje raden från åtta till sju stavelser. Den har flera höjningar som gör den ställvis svår att sjunga med melodins melismer. | ||
== | == Tyska texten idag == | ||
Den har nu bara 8 verser. | |||
:Jesus Christus, unser Heiland, | :Jesus Christus, unser Heiland, | ||
: | :der von uns den Gotteszorn wandt, | ||
:durch das bitter Leiden sein | :durch das bitter Leiden sein | ||
:half er uns aus der Höllen Pein. | :half er uns aus der Höllen Pein. | ||
| Rad 30: | Rad 27: | ||
:verborgen im Brot so klein, | :verborgen im Brot so klein, | ||
:und zu trinken sein Blut im Wein. | :und zu trinken sein Blut im Wein. | ||
:Du sollst Gott den Vater preisen, | :Du sollst Gott den Vater preisen, | ||
:dass er dich so wohl wollt speisen | :dass er dich so wohl wollt speisen | ||
| Rad 49: | Rad 46: | ||
:was braucht ich für dich zu sterben? | :was braucht ich für dich zu sterben? | ||
:Dieser Tisch auch dir nicht gilt, | :Dieser Tisch auch dir nicht gilt, | ||
:so du selber dir helfen willt. | :so du selber dir helfen willt.<ref>[http://www.e-learning.germanistik.fu-berlin.de/mittelhochdeutsch-trainer/grammhtml_02.htm Mittelhochdeutsch und frühneuhochdeutsch „du wilt“ für neuhochdeutsch „du willst“, hier wegen des Reims beibehalten]</ref> | ||
:Glaubst du das von Herzensgrunde | :Glaubst du das von Herzensgrunde | ||
| Rad 61: | Rad 58: | ||
:wie dein Gott hat an dir getan. | :wie dein Gott hat an dir getan. | ||
== | == Publicerad i == | ||
[[ | * [[Erfurter Enchiridion]] som nr 11 | ||
* [[Geystliche gesangk Buchleyn]] som nr 23 och 24 (olika melodier) | |||
* [[Evangelisches Gesangbuch|nuvarande tyska psalmboken]] som nr 215. 8 strofer av originalets 10, Luthers strof 3 och 6 har utgått. | |||
== Översättningar == | |||
* Svenska [[Jesus Kristus är vår hälsa]] | |||
== Se även == | == Se även == | ||
Nuvarande version från 10 augusti 2022 kl. 08.14
.jpg)
Jesus Christus, unser Heiland im Erfurter Enchiridion (1524)
Jesus Christus, unser Heiland, der von uns den Gotteszorn wandt är en evangelisk psalm för nattvarden. Ej att förväxla med Martin Luthers Jesus Christus, unser Heiland, der den Tod überwand (EG 102).
Text
Texten är skriven av Martin Luther och grundas på den latinska nattvardshymnen Jesus Christus nostra salus från sen medeltid. De första sju verserna på latin bildar ett acrostikon, "JOHANES", som tolkats som en hänvisning till Johannes Hus. Trots likheten med originalet är Luthers psalm en nydiktning, frånsett första raden och formatet. Alla de tidiga trycken av denna psalm har överskriften Das Lied S. Johannes Hus gebessert (förbättrad efter Sankt Johannes Hus). Numera anser man däremot att den latinska hymnen mest liknar de av Tomas av Aquino, bearbetad av ärkebiskopen i Prag, Johann von Jenstein (död 1400).[1][2]
Melodi
Melodin ur Geystliche gesangk Buchleyn
Melodin kommer från en medeltids hymn vars äldsta uppteckning kommer från den sydböhmiska klostret Abtei Hohenfurth år 1410. Text och melodi fick utbredning genom de Böhmiska bröderna. Den melismatiskt ljudande doriska melodin utan taktstreck är, även i reformationens klädnad, otvetydigt medeltida. [3] Den har senare bearbetats av, bland andra, Franz Tunder, Nicolaus Hasse, Johann Pachelbel, och speciellt Johann Sebastian Bach (Orgelchoraler BWV 665, 666, 688 och 689) till orgelverk. Även på 1900-talet har Hugo Distler komponerat en Orgelpartita.
Form
Som förlagan omfattar Luthers text tio strofer med vardera fyra trokeiska rader. Avvikande från originalet låter Luther tredje och fjärde raden rimma och kortar tredje raden från åtta till sju stavelser. Den har flera höjningar som gör den ställvis svår att sjunga med melodins melismer.
Tyska texten idag
Den har nu bara 8 verser.
- Jesus Christus, unser Heiland,
- der von uns den Gotteszorn wandt,
- durch das bitter Leiden sein
- half er uns aus der Höllen Pein.
- Dass wir nimmer des vergessen,
- gab er uns sein’ Leib zu essen,
- verborgen im Brot so klein,
- und zu trinken sein Blut im Wein.
- Du sollst Gott den Vater preisen,
- dass er dich so wohl wollt speisen
- und für deine Missetat
- in den Tod sein’ Sohn geben hat.
- Du sollst glauben und nicht wanken,
- dass’s ein Speise sei den Kranken,
- den’ ihr Herz von Sünden schwer
- und vor Angst ist betrübet sehr.
- Er spricht selber: „Kommt, ihr Armen,
- lasst mich über euch erbarmen;
- kein Arzt ist dem Starken not,
- sein Kunst wird an ihm gar ein Spott.
- Hättst du dir was ’konnt erwerben,
- was braucht ich für dich zu sterben?
- Dieser Tisch auch dir nicht gilt,
- so du selber dir helfen willt.[4]
- Glaubst du das von Herzensgrunde
- und bekennest mit dem Munde,
- so du bist[5] recht wohlgeschickt,
- und die Speise dein Seel erquickt.
- Die Frucht soll auch nicht ausbleiben:
- deinen Nächsten sollst du lieben,
- dass er dein genießen kann,
- wie dein Gott hat an dir getan.
Publicerad i
- Erfurter Enchiridion som nr 11
- Geystliche gesangk Buchleyn som nr 23 och 24 (olika melodier)
- nuvarande tyska psalmboken som nr 215. 8 strofer av originalets 10, Luthers strof 3 och 6 har utgått.
Översättningar
- Svenska Jesus Kristus är vår hälsa
Se även
- Wilhelm Lucke: Jesus Christus, unser Heiland, der von uns den Gotteszorn wandt. In: D. Martin Luthers Werke. Kritische Gesamtausgabe, Band 35, Weimar 1923, S. 142–146. Digitaliserad
- Robin A. Leaver: Jesus Christus unser Heiland. In: Ders.: Luther’s Liturgical Music, Grand Rapids MI 2007, S. 153–160.
- ChoralWiki
Källor
- ↑ Leaver, S. 154
- ↑ Text mit geringfügigen Abweichungen bei Lucke und Leaver
- ↑ Yves Kéler
- ↑ Mittelhochdeutsch und frühneuhochdeutsch „du wilt“ für neuhochdeutsch „du willst“, hier wegen des Reims beibehalten
- ↑ Die Originaldrucke haben „so bistu“.