Missale: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| (11 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Bild:Missale Fratrum dos monges carmelitas, 1733. | [[Bild:Missale Fratrum dos monges carmelitas, 1733.jpg|miniatyr|Missale från 1733.]] | ||
'''Missale''' (av | '''Missale''' (av senlatin ''missa'' "mässa") kallas den bok som innehåller den [[kristna]] [[mässan]]s officiella, [[liturgi|liturgisk]]a texter och sånger. Ordet stammar från [[Romersk-katolska kyrkan|romersk-katolskt]] bruk. | ||
Länge använde sig prästen under mässan av ett ''[[sakramentarium]]'', d.v.s. en textsamling omfattande prästens olika delar under mässan, till exempel kyrkobönen (kollektbönen), prefationerna, mässans kanon (den romerska eukaristiska bönen), offerbönen (''secreta'') och bönen efter kommunionen (''postcommunio''). På samma sätt förfogade kören över sin egen bok (''antifonalet'' med bl.a. introitus och gradualet) liksom diakonen och subdiakonen nyttjade ''lektionariet'', d.v.s. den bok vari upptogs de olika läsningarna. Under högmedeltiden trängdes denna uppsättning liturgiska böcker undan till förmån för en bok som i en enda volym samlade mässans samtliga texter, missalet. | Länge använde sig prästen under mässan av ett ''[[sakramentarium]]'', d.v.s. en textsamling omfattande prästens olika delar under mässan, till exempel kyrkobönen (kollektbönen), prefationerna, mässans kanon (den romerska eukaristiska bönen), offerbönen (''secreta'') och bönen efter kommunionen (''postcommunio''). På samma sätt förfogade kören över sin egen bok (''antifonalet'' med bl.a. introitus och gradualet) liksom diakonen och subdiakonen nyttjade ''lektionariet'', d.v.s. den bok vari upptogs de olika läsningarna. Under högmedeltiden trängdes denna uppsättning liturgiska böcker undan till förmån för en bok som i en enda volym samlade mässans samtliga texter, missalet. | ||
| Rad 8: | Rad 8: | ||
== Exempel == | == Exempel == | ||
* [[Missale | * [[Missale Upsalense vetus]], [[Uppsala stift]]s [[missale]], 1484, tryckt av [[Johann Snell]] | ||
* [[Missale Strengnense]] | * [[Missale Strengnense]], Strängnäsmissalet 1487, tryckt av [[Bartholomaeus Ghotan]] | ||
* [[Missale Aboense]], Åbomissalet 1488 för finska kyrkan, tryckt av [[Bartholomaeus Ghotan]] | |||
* [[Then Swenska Messan (1531)]], av [[Olaus Petri]] | |||
==Referenser== | ==Referenser== | ||
Nuvarande version från 30 augusti 2022 kl. 07.28
Missale (av senlatin missa "mässa") kallas den bok som innehåller den kristna mässans officiella, liturgiska texter och sånger. Ordet stammar från romersk-katolskt bruk.
Länge använde sig prästen under mässan av ett sakramentarium, d.v.s. en textsamling omfattande prästens olika delar under mässan, till exempel kyrkobönen (kollektbönen), prefationerna, mässans kanon (den romerska eukaristiska bönen), offerbönen (secreta) och bönen efter kommunionen (postcommunio). På samma sätt förfogade kören över sin egen bok (antifonalet med bl.a. introitus och gradualet) liksom diakonen och subdiakonen nyttjade lektionariet, d.v.s. den bok vari upptogs de olika läsningarna. Under högmedeltiden trängdes denna uppsättning liturgiska böcker undan till förmån för en bok som i en enda volym samlade mässans samtliga texter, missalet.
I den romersk-katolska kyrkan utgör missalet en av de officiella liturgiska böckerna. I den romerska riten (det finns inom den latinska kyrkan flera riter, av vilka den romerska är den främsta men inte enda riten) är de liturgiska böckerna: pontifikalet och biskopsceremonialet, missalet, breviariet (tidegärden) samt ritualet (för bl.a. dop, bikt, bröllop, sista smörjelsen jämte olika välsignelser). Härtill kan fogas antifonalet och gradualet vari ryms de sjungna delarna av tidegärden respektive mässan.
Exempel
- Missale Upsalense vetus, Uppsala stifts missale, 1484, tryckt av Johann Snell
- Missale Strengnense, Strängnäsmissalet 1487, tryckt av Bartholomaeus Ghotan
- Missale Aboense, Åbomissalet 1488 för finska kyrkan, tryckt av Bartholomaeus Ghotan
- Then Swenska Messan (1531), av Olaus Petri