Haeffners koralbok (1819), melodier: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) (→61-90) |
||
(20 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Melodierna''' till '''[[1819 års psalmbok]]''' såsom det framgår av kommentarerna i koralbokens sammanställare [[Johann Christian Friedrich Haeffner]]s [[ | '''Melodierna''' till '''[[1819 års psalmbok]]''' såsom det framgår av kommentarerna i koralbokens sammanställare [[Johann Christian Friedrich Haeffner]]s [[Haeffners koralbok (1819), del 2]] 1821. | ||
== 1-30 == | |||
{| | {| | ||
! Nr || Nr 1695 || Kommentar | ! Nr || Nr 1695 || Kommentar | ||
Rad 46: | Rad 47: | ||
| 21 || 188 || Författad af D:r Luther till ps. [[Es wolle Gott uns gnädig sein|Es wollt uns Gott genädig seyn]] | | 21 || 188 || Författad af D:r Luther till ps. [[Es wolle Gott uns gnädig sein|Es wollt uns Gott genädig seyn]] | ||
|- | |- | ||
| 22 || 189 || Är af D:r Luther tagen till ps. [[Gott der Vater wohn uns bey]], ur Böhmiska eller Waldenser-brödernas församlingars Kyrkoböcker; i Latinska Kyrkan finnes äfven denna melodi. | | 22 || 189 || Är af D:r Luther tagen till ps. [[Gott der Vater steh uns bei|Gott der Vater wohn uns bey]], ur Böhmiska eller Waldenser-brödernas församlingars Kyrkoböcker; i Latinska Kyrkan finnes äfven denna melodi. | ||
|- | |- | ||
| 23 || 190 || Förekommer endast i Svenska Psalm- och Choralböcker. Såsom författare till denna och flere andra melodier, torde man med någon anledning kunna uppgifva [[Torstenius]], Kapellmästare i Kon Carl IX:des tid, hvilken öfversatt flere af den Reformerta Kyrkans sånger; åtskillige af dess arbeten, förvarade i RiksArchivet och Kongl. Operans Bibliothek, vittna om mycken förtjenst. För mig är, utom nämde Torstenius, isynnerhet under de oroliga Krigstiderna, ifrån K. Carl den IX:de till Carl den XI:s tid, att ingen Svensk Componist bekant, hvilken befattat sig med Kyrkmusik: Kapellmästar Roman var år 1695 dertill ännu för ung, och hade han denna tid befattat sig med Musik, hade säkert e Prof. Rudbeck componerat K Carl XI:s | | 23 || 190 || Förekommer endast i Svenska Psalm- och Choralböcker. Såsom författare till denna och flere andra melodier, torde man med någon anledning kunna uppgifva [[Torstenius]], Kapellmästare i Kon Carl IX:des tid, hvilken öfversatt flere af den Reformerta Kyrkans sånger; åtskillige af dess arbeten, förvarade i RiksArchivet och Kongl. Operans Bibliothek, vittna om mycken förtjenst. För mig är, utom nämde Torstenius, isynnerhet under de oroliga Krigstiderna, ifrån K. Carl den IX:de till Carl den XI:s tid, att ingen Svensk Componist bekant, hvilken befattat sig med Kyrkmusik: Kapellmästar Roman var år 1695 dertill ännu för ung, och hade han denna tid befattat sig med Musik, hade säkert e Prof. Rudbeck componerat K Carl XI:s Kröningsmusik. Rudbeck skref en Aria vid denna Kröning med ett accompagnement, hvaribland 12 Trumpeter och 2:ne Pukor. Professorn sjöng sjelf med sin väldiga röst Sångstämman. Arian finns i Operans Bibliothek. Kapellmästar Düben och HofMarskalken Düben componerade ingendera i Kyrkstil. Derom vittnar äfven den enda melodi vi äge af Düben N:o 370 i [[1695 års psalmbok]], hvilken i det skick den där finnes är en fransk sång, efter den tidens här rådande smak i musiken. | ||
|- | |- | ||
| 24 || || Se N:o 20 | | 24 || || Se N:o 20 | ||
Rad 63: | Rad 64: | ||
|- | |- | ||
| 30 || || Se N:o 8 | | 30 || || Se N:o 8 | ||
|} | |||
== 31-60 == | |||
{| | |||
! Nr || Nr 1695 || Kommentar | |||
|- | |||
| 31 || 9 || Författad af [[Martin Luther|D:r Luther]] till ps. [[Vater unser in Himmelreich]] | |||
|- | |||
| 32 || 2 || Äfven af [[Martin Luther|D:r Luther]] till ps. [[Es spricht der Unweisen Mund wohl]] | |||
|- | |||
| 33 || 100 || Nyttjad till N:o 130 af Reformerta Församlingens Davids Psalmer. I andra delen N:o 45 finnes en under tryckningen gjord förbättring af denna chorals harmoniska behandling. | |||
|- | |||
| 34 || || Se N:o 5 | |||
|- | |||
| 35 || 219 || Författad af [[Martin Luther|D:r Luther]] till ps. [[Nun freut euch, lieber Christen Gemein]]. Denna melodi sjöngs till ps 46 i Nya Svenska Psalmboken, vid den första Lutherska Gudstjenst. Fyrstämmigt satt med Basuner, Trumpeter och en Zinck, har utarbetaren af denna Choralbok ägt densamma af Luthers egen hand skrifven. | |||
|- | |||
| 36 || 196 || Författad omkring 1600 | |||
|- | |||
| 37 || 96 || Samma Mel. som N:o 6, blott med förändring af ett slutfall, såsom den är upptagen i [[1695 års psalmbok]]. | |||
|- | |- | ||
| | | 38 || || Författad omkring 1650 till ps. [[Meinem Jesum lass ich nicht]] | ||
|- | |- | ||
| | | 39 || 68 || Författaren okänd | ||
|- | |||
| 40 || || Författad af [[Rosenmüller]], musikdirektör i Leipzig 1650, till ps. [[Straff mich nicht in deinem Zorn]] | |||
|- | |||
| 41 || 281 || Författad af [[Paul Speratus]], Biskop i Liebemühl 1525, till ps. [[Ich ruf zu dir, Herr Jesu Christ]] | |||
|- | |||
| 42 || || Se 35 | |||
|- | |||
| 43 || || Författad af [[And Hammerschmidt]], [[Organist]] i Zittan 1640, till ps. [[Ach was soll ich Sünder machen]] | |||
|- | |||
| 44 || 218 || Urgammal, påstås vara författad af [[Johan Berth]] till ps. [[O du armer Judas]]. Den är den enda som går i fjerde [[Kyrkoton]]ens hufvudton. | |||
|- | |||
| 45 || || Författad af [[Johann Crüger]], [[Musikdirektör]] vid Nicolai Kyrka i Berlin, död 1662, till ps [[Schmücke dich, o liebe Seele]] | |||
|- | |||
| 46 || || Se 35 | |||
|- | |||
| 47 || 42 || Författad omkring 1520, tillskrives [[And Cnophius]], [[Superintendent]] i Riga, till ps. [[Von allen Menschen abgewandt]] | |||
|- | |||
| 48 || || Se 15 | |||
|- | |||
| 49 || 120 || Författad omkring 1560; i Niedersachsen sjunges denna melodi till [[Martin Luther|Luthers]] psalm: [[Aus tiefer Noth schrey ich zu dir]] | |||
|- | |||
| 50 || 119 || Författad av [[Superintendent]]en [[Cnophius]], 1530 | |||
|- | |||
| 51 || 116 || Melodien af [[Christ Flor]], [[Organist]] i Lüneburg 1692 till ps. [[Auf meinen lieben Gott]] | |||
|- | |||
| 52 || 117 || Finnes tryckt i Svenska, Norrska och Danska Psalmböcker vid början af [[Reformationen]] | |||
|- | |||
| 53 || 340 || Finnes i alla Psalm- och Choralböcker sedan 1560 | |||
|- | |||
| 54 || 123 || Författad omkring 1540 | |||
|- | |||
| 55 || 131 || Tillskrifves [[David Scheideman]], [[Organist]] vid Catharina kyrka i Hamburg 1604. Den sjöngs första gången till ps. [[Wie schön leuchtet der Morgenstern]], på Hertig Wilhelms af Waldek bröllop. Denna melodi är så skön, att en folksägn både i Tyskland och Sverige berättar , att den först blifvit menniskorna meddelad af i luften sjungande Englar. | |||
|- | |||
| 56 || 122 || En märkvärdig melodi ifrån 4:de århundradet, öfverförd af [[Martin Luther|D:r Luther]] från [[Latinska Kyrkan]] och begagnad till ps. [[Christum wir sollen loben schon]], samt förbättrad på det sätt, att endast en not sjunges på varje stafvelse. Den börjar med första och slutar med den andra [[Kyrkotonart|Kyrkoton]]en, hvilket de gamla kallade [[Modus Mixtus]]. Organister böra preludiera till denna mel i D Moll utan b. | |||
|- | |||
| 57 || || Författad af [[Math Greiter]], [[Musikdirektör]] vid Münster i Strasburg, död 1550, och sjunges till den 36 af [[Reformerta Kyrkan]]s [[Davids Psalmer]], hvilken i Amiral [[Gyllenhjelm]]s Svenska öfversättning börjas således: [[Utaf de ondas digt och trackt]] | |||
|- | |||
| 58|| 121 || Återstäld, sådan som den finnes i Svenska Psalmböcker före 1695. Den är författad af [[Ambrosius]] som lefde i 4:de århundradet. I Tyska Psalmböcker förekommer den till ps. [[Nun komm, der Heiden Heiland|Nun komm der Heyden Heyland]] | |||
|- | |||
| 59 || 124 || Förekommer i gamla tider i alla Choralböcker | |||
|- | |||
| 60 || 127 || Mel. af [[Benno]], [[Biskop]] i Meissen, död 1107. Är af [[Martin Luther|D:r Luther]] öfverförd ifrån [[Latinska Kyrkan]] och begagnad till ps. [[Ein Kindelein so lobelich]] 1695 års Psalm- och Choralförbättrare hafva satt denna melodi i trippeltakt och sakkunnige påstå, att den ej kunde återföras i sitt rätta skick. För att någorlunda afhjelpa trippeltaktens otjenlighet i Choralmusik, är de gamlas taktbeteckning upptagen, så att [[daktyl]]en, der den förekommer, behandlas såsom [[Triol]], men allt annat bibehåller sitt jemna framskridande. I andra delen förekommer Originalmelodien under N:o 24. | |||
|} | |||
== 61-90 == | |||
{| | |||
! Nr || Nr 1695 || Kommentar | |||
|- | |||
| 61 || 128 || Denna melodi skulle tyckas vid första påseendet försvara trippeltaktens användande i Choraler. Men såsom tillräckligt skäl däremot må anföras: 1:mo att [[Martin Luther|D:r Luther]], som skapade våra Choraler eller deras form, aldrig skref någon Choral i trippeltakt, och om än någon af hans samtida vid början af en melodi tecknade en 3 såsom takt, så angick det metern, och man sjöng aldrig 3/4; eller om i deras psalmpoesi förekom en [[daktyl]], så behandlades den såsom [[triol]], eller såsom en hel not och 2:ne halfva derefter; 2:do att trippeltakten i Choralen aldrig kan bli annat än Menuettakt och att en Choral, hvari den användes antingen ensam, eller, såsom åtskillige Choralförbättrare försökt, med en stroph i jemn takt eller repris och den andra i trippeltakt, ej kan vara så enkel och sublim, som den bör vara. [[Martin Luther|Luther]] ordnade Choralerna så enkla ett en hel Församling kan sjunga dem, då enligt andra ritualer blott presterne eller särskild Chor sjunga, och likväl undvikes vanligen äfven der trippeltakten. Således spelas denna Melodi i jemn takt. | |||
|- | |||
| 62 || 125|| Af D:r Luther till ps. [[Gelobet seist du, Jesu Christ|Gelobet seyst du Jesu Christ]] | |||
|- | |||
| 63 || 132 || Af D:r Luther till ps. [[Vom Himmel hoch, da komm ich her]] | |||
|- | |||
| 64 || 140 || Redan bekant i D:r Luthers tid. Denna Mel. börjas i [[1695 års psalmbok]], och i min [[Haeffners koralbok (1808)|min 1808 års Choralbok]], med noten D.Men melodien är i andra[[Kyrkotonart|kyrkotonen]], och melodiens första stroph har ej en enda not som fordrar D-harmonien. Således antogs här det rätta. Skulle någon Församling ej sjunga efter denna senare förändring, så kan man i stället för E taga D, och i basen f och a; Åtskilliga Organister ifrån landet försäkra dock att deras församlingar aldrig sjunga D. Troligen har denna ton uppkommit genom tryckfel. | |||
|- | |||
| 65 || || Af [[Johan Rudolph Ahle]], Organist och Borgmästare i Mühlhausen, död 1673, författad till ps. [[Seele was ist schöners wohl]] | |||
|- | |||
| 66 || 143 || Författaren okänd | |||
|- | |||
| 67 || 145 || Urgammal. D:r Luther upptog den ifrån [[Latinska Kyrkan]] till ps. [[Ein kind geborn zu Bethlehem]] | |||
|- | |||
| 68 || 130 || Urgammal. Nyttjad till ps. [[In dulci jubilo]] | |||
|- | |||
| 69 || || Se N:o 55 | |||
|- | |||
| 70 || 141 || Af en okänd författare. | |||
|} | |} |
Nuvarande version från 28 september 2022 kl. 14.28
Melodierna till 1819 års psalmbok såsom det framgår av kommentarerna i koralbokens sammanställare Johann Christian Friedrich Haeffners Haeffners koralbok (1819), del 2 1821.
1-30
Nr | Nr 1695 | Kommentar |
---|---|---|
1 | 86 | Är tagen af Luther ur Bömiska Trosförvanternes Psalmböcker till Psalmen: Nun lob mein Seel den Herren |
2 | 84 | Förekommer endast i Svenska Psalm- och Choralböcker |
3 | Författad af Jacob Praetorius, organist i Hamburg 1604 till Ps. Wachet auf! ruft uns die Stimme | |
4 | Författad omkring 1650 till Ps. Ach sagt mir nichts von Gold und Schatzen | |
5 | 290 | Af Michael Gasteritz, Organist i Amberg 1580, till Ps. Herzlich lieb hab ich dich, o Herr |
6 | Af D:r Luther till Ps. Wär Gott nicht mit uns diese Zeit | |
7 | 79 | Endast känd i Sverige |
8 | 245 | Äfvenledes endast känd i Sverige och första gången tryckt i Jacob Arrhenii Profpsalmbok utgifven 1691. |
9 | 118 | Författad äfvensom Poesien af D:r Luther, och utgjorde i Luthers Messa det så kallade Sanctus |
10 | 280 | Förekommer redan i D:r Luthers Psalmböcker till Ps. Mag ich Unglück nicht wiederstahn |
11 | 103 | Är en af de yppersta Melodier som finnas. Författaren är okänd. Den förekommer i ingen Tysk Ps.Bok. Af Compositionen och det deruti rådande uttryck, kan man dock tämligen säkert antaga, att D:r Luthers anda sväfvade för Componisten. |
12 | Af en gammal Skollärare i Berlin, G.G Bolze, som ännu lefde 1788, författad till ps. Sollt ich meinen Gott nicht singen | |
13 | Finnes uti Tyska Choralböcker till ps. Meinen Jesum lass ich nicht, och är skrifven vid slutet af 1600-talet. | |
14 | Författad omkring 1680 till ps. Jesus meine Zuversicht, utur Thüringska Choralboken | |
15 | 405 | Endast bekant i Sverige |
16 | Se N.o 1 | |
17 | Af Luther ifrån Latiniska Kyrkans Sånger öfversatt, och Melod. dertill förbättrad. Man ha här vågat göra Mel. syllabisk och lämpad efter Svenska öfversättningen | |
18 | Författad af utarbetaren af denna Choralbok, emedan ingen gammal Melodie kunde användas till denna psalm. | |
19 | Finnes i Tyska Psalmböcker till ps. Die Tugend wird duchs Creutz geübt; en af nyare Melodier. Till denna Ps.-meter svarar ingen gammal melodi. | |
20 | 192 | Uppgifves bestämt att vara författad af Johan Spangenberg, omkring 1545, till ps. Allein Gott in der Höh sy Ehr, hvilken i Luthers Messa utgjorde Gloria |
21 | 188 | Författad af D:r Luther till ps. Es wollt uns Gott genädig seyn |
22 | 189 | Är af D:r Luther tagen till ps. Gott der Vater wohn uns bey, ur Böhmiska eller Waldenser-brödernas församlingars Kyrkoböcker; i Latinska Kyrkan finnes äfven denna melodi. |
23 | 190 | Förekommer endast i Svenska Psalm- och Choralböcker. Såsom författare till denna och flere andra melodier, torde man med någon anledning kunna uppgifva Torstenius, Kapellmästare i Kon Carl IX:des tid, hvilken öfversatt flere af den Reformerta Kyrkans sånger; åtskillige af dess arbeten, förvarade i RiksArchivet och Kongl. Operans Bibliothek, vittna om mycken förtjenst. För mig är, utom nämde Torstenius, isynnerhet under de oroliga Krigstiderna, ifrån K. Carl den IX:de till Carl den XI:s tid, att ingen Svensk Componist bekant, hvilken befattat sig med Kyrkmusik: Kapellmästar Roman var år 1695 dertill ännu för ung, och hade han denna tid befattat sig med Musik, hade säkert e Prof. Rudbeck componerat K Carl XI:s Kröningsmusik. Rudbeck skref en Aria vid denna Kröning med ett accompagnement, hvaribland 12 Trumpeter och 2:ne Pukor. Professorn sjöng sjelf med sin väldiga röst Sångstämman. Arian finns i Operans Bibliothek. Kapellmästar Düben och HofMarskalken Düben componerade ingendera i Kyrkstil. Derom vittnar äfven den enda melodi vi äge af Düben N:o 370 i 1695 års psalmbok, hvilken i det skick den där finnes är en fransk sång, efter den tidens här rådande smak i musiken. |
24 | Se N:o 20 | |
25 | 194 | Förekommer endast i Svenska Psalm- och Choralböcker. Sedan denna första del till mer än hälften var tryckt, blef författaren underrättad om ett misstag med denna melodi, begånget i 1695 års Psalmförändring, af hvilket dock vid Ps. nyttjande en del Församlingar icke låtit förvilla sig, utan i de flesta Provinser behållit mel såsom den ursprungligen var. Detta fel är under N:o 8 i 2:a delen af Choralboken rättadt. |
26 | 398 | Nyttjas till Latinska Sången Media vita in morte sumus; förbättrad av D:r Luther |
27 | Se N:o 7 | |
18 | Sjunges i Tyskland till ps. Ich bin mit dir, mein Gott, zufrieden I flere Svenska Församlingar nyttjas den till ps. Min själ och sinne låt Gud råda, hvilket dock är orätt, emedan denna ps. äger en förträfflig och passande melodi i N:o 162 i denna Choralbok. | |
29 | 107 | Förekommer endast i Svenska och Danska Choralböcker, och är den enda, som finnas i Svenska Choralböcker, componerad i 3:dje Kyrkotonens ton F dur utan b |
30 | Se N:o 8 |
31-60
Nr | Nr 1695 | Kommentar |
---|---|---|
31 | 9 | Författad af D:r Luther till ps. Vater unser in Himmelreich |
32 | 2 | Äfven af D:r Luther till ps. Es spricht der Unweisen Mund wohl |
33 | 100 | Nyttjad till N:o 130 af Reformerta Församlingens Davids Psalmer. I andra delen N:o 45 finnes en under tryckningen gjord förbättring af denna chorals harmoniska behandling. |
34 | Se N:o 5 | |
35 | 219 | Författad af D:r Luther till ps. Nun freut euch, lieber Christen Gemein. Denna melodi sjöngs till ps 46 i Nya Svenska Psalmboken, vid den första Lutherska Gudstjenst. Fyrstämmigt satt med Basuner, Trumpeter och en Zinck, har utarbetaren af denna Choralbok ägt densamma af Luthers egen hand skrifven. |
36 | 196 | Författad omkring 1600 |
37 | 96 | Samma Mel. som N:o 6, blott med förändring af ett slutfall, såsom den är upptagen i 1695 års psalmbok. |
38 | Författad omkring 1650 till ps. Meinem Jesum lass ich nicht | |
39 | 68 | Författaren okänd |
40 | Författad af Rosenmüller, musikdirektör i Leipzig 1650, till ps. Straff mich nicht in deinem Zorn | |
41 | 281 | Författad af Paul Speratus, Biskop i Liebemühl 1525, till ps. Ich ruf zu dir, Herr Jesu Christ |
42 | Se 35 | |
43 | Författad af And Hammerschmidt, Organist i Zittan 1640, till ps. Ach was soll ich Sünder machen | |
44 | 218 | Urgammal, påstås vara författad af Johan Berth till ps. O du armer Judas. Den är den enda som går i fjerde Kyrkotonens hufvudton. |
45 | Författad af Johann Crüger, Musikdirektör vid Nicolai Kyrka i Berlin, död 1662, till ps Schmücke dich, o liebe Seele | |
46 | Se 35 | |
47 | 42 | Författad omkring 1520, tillskrives And Cnophius, Superintendent i Riga, till ps. Von allen Menschen abgewandt |
48 | Se 15 | |
49 | 120 | Författad omkring 1560; i Niedersachsen sjunges denna melodi till Luthers psalm: Aus tiefer Noth schrey ich zu dir |
50 | 119 | Författad av Superintendenten Cnophius, 1530 |
51 | 116 | Melodien af Christ Flor, Organist i Lüneburg 1692 till ps. Auf meinen lieben Gott |
52 | 117 | Finnes tryckt i Svenska, Norrska och Danska Psalmböcker vid början af Reformationen |
53 | 340 | Finnes i alla Psalm- och Choralböcker sedan 1560 |
54 | 123 | Författad omkring 1540 |
55 | 131 | Tillskrifves David Scheideman, Organist vid Catharina kyrka i Hamburg 1604. Den sjöngs första gången till ps. Wie schön leuchtet der Morgenstern, på Hertig Wilhelms af Waldek bröllop. Denna melodi är så skön, att en folksägn både i Tyskland och Sverige berättar , att den först blifvit menniskorna meddelad af i luften sjungande Englar. |
56 | 122 | En märkvärdig melodi ifrån 4:de århundradet, öfverförd af D:r Luther från Latinska Kyrkan och begagnad till ps. Christum wir sollen loben schon, samt förbättrad på det sätt, att endast en not sjunges på varje stafvelse. Den börjar med första och slutar med den andra Kyrkotonen, hvilket de gamla kallade Modus Mixtus. Organister böra preludiera till denna mel i D Moll utan b. |
57 | Författad af Math Greiter, Musikdirektör vid Münster i Strasburg, död 1550, och sjunges till den 36 af Reformerta Kyrkans Davids Psalmer, hvilken i Amiral Gyllenhjelms Svenska öfversättning börjas således: Utaf de ondas digt och trackt | |
58 | 121 | Återstäld, sådan som den finnes i Svenska Psalmböcker före 1695. Den är författad af Ambrosius som lefde i 4:de århundradet. I Tyska Psalmböcker förekommer den till ps. Nun komm der Heyden Heyland |
59 | 124 | Förekommer i gamla tider i alla Choralböcker |
60 | 127 | Mel. af Benno, Biskop i Meissen, död 1107. Är af D:r Luther öfverförd ifrån Latinska Kyrkan och begagnad till ps. Ein Kindelein so lobelich 1695 års Psalm- och Choralförbättrare hafva satt denna melodi i trippeltakt och sakkunnige påstå, att den ej kunde återföras i sitt rätta skick. För att någorlunda afhjelpa trippeltaktens otjenlighet i Choralmusik, är de gamlas taktbeteckning upptagen, så att daktylen, der den förekommer, behandlas såsom Triol, men allt annat bibehåller sitt jemna framskridande. I andra delen förekommer Originalmelodien under N:o 24. |
61-90
Nr | Nr 1695 | Kommentar |
---|---|---|
61 | 128 | Denna melodi skulle tyckas vid första påseendet försvara trippeltaktens användande i Choraler. Men såsom tillräckligt skäl däremot må anföras: 1:mo att D:r Luther, som skapade våra Choraler eller deras form, aldrig skref någon Choral i trippeltakt, och om än någon af hans samtida vid början af en melodi tecknade en 3 såsom takt, så angick det metern, och man sjöng aldrig 3/4; eller om i deras psalmpoesi förekom en daktyl, så behandlades den såsom triol, eller såsom en hel not och 2:ne halfva derefter; 2:do att trippeltakten i Choralen aldrig kan bli annat än Menuettakt och att en Choral, hvari den användes antingen ensam, eller, såsom åtskillige Choralförbättrare försökt, med en stroph i jemn takt eller repris och den andra i trippeltakt, ej kan vara så enkel och sublim, som den bör vara. Luther ordnade Choralerna så enkla ett en hel Församling kan sjunga dem, då enligt andra ritualer blott presterne eller särskild Chor sjunga, och likväl undvikes vanligen äfven der trippeltakten. Således spelas denna Melodi i jemn takt. |
62 | 125 | Af D:r Luther till ps. Gelobet seyst du Jesu Christ |
63 | 132 | Af D:r Luther till ps. Vom Himmel hoch, da komm ich her |
64 | 140 | Redan bekant i D:r Luthers tid. Denna Mel. börjas i 1695 års psalmbok, och i min min 1808 års Choralbok, med noten D.Men melodien är i andrakyrkotonen, och melodiens första stroph har ej en enda not som fordrar D-harmonien. Således antogs här det rätta. Skulle någon Församling ej sjunga efter denna senare förändring, så kan man i stället för E taga D, och i basen f och a; Åtskilliga Organister ifrån landet försäkra dock att deras församlingar aldrig sjunga D. Troligen har denna ton uppkommit genom tryckfel. |
65 | Af Johan Rudolph Ahle, Organist och Borgmästare i Mühlhausen, död 1673, författad till ps. Seele was ist schöners wohl | |
66 | 143 | Författaren okänd |
67 | 145 | Urgammal. D:r Luther upptog den ifrån Latinska Kyrkan till ps. Ein kind geborn zu Bethlehem |
68 | 130 | Urgammal. Nyttjad till ps. In dulci jubilo |
69 | Se N:o 55 | |
70 | 141 | Af en okänd författare. |