Koralbok: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 3: | Rad 3: | ||
Det finns dock specialböcker som är delade på höjden, dvs har en övre del med koralen och en nedre del med texten. Man kan därför bläddra musik och text oberoende av varandra och därför behöver en melodi som används till flera texter bara skrivas en gång. | Det finns dock specialböcker som är delade på höjden, dvs har en övre del med koralen och en nedre del med texten. Man kan därför bläddra musik och text oberoende av varandra och därför behöver en melodi som används till flera texter bara skrivas en gång. | ||
Den första svenska psalmboken med tryckta noter kom ut 1616 i Uppsala. 1619 utkom nästa psalmbok med noter, den mer omfångsrika H.L.Rhezelius' koralbok. Den första riksgemensamma koralboken (egentligen en melodipsalmbok blev [[1697 års koralbok]] till [[Den svenska psalmboken (1695)|1695 års psalmbok]]. Den har 413 psalmer med melodistämmor. | Den första svenska psalmboken med tryckta noter kom ut 1616 i Uppsala. 1619 utkom nästa psalmbok med noter, den mer omfångsrika H.L.Rhezelius' koralbok. Den första riksgemensamma koralboken (egentligen en melodipsalmbok) blev [[1697 års koralbok]] till [[Den svenska psalmboken (1695)|1695 års psalmbok]]. Den har 413 psalmer med melodistämmor. | ||
Traditionen i Sverige är att sjunga koralen [[unison]]t med fyrstämmig [[orgel]]sats, varvid en utjämning av melodi och rytm ägt rum. [[Haeffners koralbok]] 1820 – 21 är ett skolexempel på detta, medan senare koralboksredaktörer har försökt införa livligare rytmer. | Traditionen i Sverige är att sjunga koralen [[unison]]t med fyrstämmig [[orgel]]sats, varvid en utjämning av melodi och rytm ägt rum. [[Haeffners koralbok]] 1820 – 21 är ett skolexempel på detta, medan senare koralboksredaktörer har försökt införa livligare rytmer. |
Versionen från 18 januari 2017 kl. 08.08
Koralbok är en bok som har musiken till psalmer eller andliga sånger. Den har nästan alltid harmoniseringar dvs inte bara melodin. Det kan vara körnoter men är vanligen orgelnoter. Om boken bara innehåller melodin tillsammans med alla verserna kallas den melodipsalmbok. Koralboken, däremot, har noterna och ofta bara första versen.
Det finns dock specialböcker som är delade på höjden, dvs har en övre del med koralen och en nedre del med texten. Man kan därför bläddra musik och text oberoende av varandra och därför behöver en melodi som används till flera texter bara skrivas en gång.
Den första svenska psalmboken med tryckta noter kom ut 1616 i Uppsala. 1619 utkom nästa psalmbok med noter, den mer omfångsrika H.L.Rhezelius' koralbok. Den första riksgemensamma koralboken (egentligen en melodipsalmbok) blev 1697 års koralbok till 1695 års psalmbok. Den har 413 psalmer med melodistämmor.
Traditionen i Sverige är att sjunga koralen unisont med fyrstämmig orgelsats, varvid en utjämning av melodi och rytm ägt rum. Haeffners koralbok 1820 – 21 är ett skolexempel på detta, medan senare koralboksredaktörer har försökt införa livligare rytmer.
Koralboken av år 1939, som bygger på haeffnersk grund fick 1963 ett tillägg med rytmiska varianter till 71 av melodierna. Ett intressant nyskapande av koralmelodier påbörjades på 1970-talet i Sverige med sikte på tillägg i den svenska psalmboken.
Källor
- Bra Böckers Lexicon, 13 sid 266, 1978