Gud Fader uti himmelrik, Guds Son: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
I Swedbergs psalmbok 1694, nr 356, är första versen: <br> | I Swedbergs psalmbok 1694, nr 356, är första versen: <br> | ||
Gud Fader uti himmelrik <br> | |||
Gudz Son och Ande sannerlig <br> | |||
Tu heliga Trefaldighet <br> | |||
:En enig Gud i ewighet; <br> | :En enig Gud i ewighet; <br> | ||
:Uppå tin ord wi bedie tig <br> | :Uppå tin ord wi bedie tig <br> | ||
Versionen från 13 april 2021 kl. 16.42
Gudh Fader uthi Himmelrijk är en gammal psalm i 20 verser som fanns i 1694 och 1695 års psalmböcker. Enligt Högmarck (1736) är ursprunget den tyska psalmen Gott Vater in dem Himmelreich av superintendenten och professorn i Stralsund, Gripswald och sedermera i Wissmar Johan Frederus. Enligt samma källa översattes texten till svenska av Karl IX:s och Gustav II Adolfs hovpredikant Jonas Palma Smolandus.[1]
I Swedbergs psalmbok 1694, nr 356, är första versen:
Gud Fader uti himmelrik
Gudz Son och Ande sannerlig
Tu heliga Trefaldighet
- En enig Gud i ewighet;
- Uppå tin ord wi bedie tig
- Oss wärdes höra mildelig
I 1695 års psalmbok är den nr 296:
- Gudh Fader uthi Himmelrijk
- Gudz Son och Ande sannerlig
I 1697 års koralbok anges att melodin också används till psalmerna På Gud, vår Fader, jag nu tror (nr 8), Vår Fader, som i himlen är (nr 9) och O du, vår Herre Jesu Krist (nr 159).
Publicerad som
- Nr 296 i 1695 års psalmbok under rubriken "Böne-Psalmer".
Fotnoter
- ↑ Högmarck, Lars, Psalmopoeographia, Stockholm, 1736.
Externa länkar
- Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till Fadher wår som i Himblom äst (nr 8) där framgår också att förebilden är"Vater unser im Himmelreich".
| |||||