Afzelius, Arvid August: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| (7 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Afzelius Arvid August.jpg|höger|miniatyr|kopparstick av G Forssell]] | |||
'''Arvid August Afzelius''', född 6 maj 1785, död 25 september 1871, var en svensk [[präst]], psalmförfattare och | '''Arvid August Afzelius''', född 6 maj 1785, död 25 september 1871, var en svensk [[präst]], psalmförfattare och folklivsforskare. | ||
== Biografi == | == Biografi == | ||
| Rad 36: | Rad 36: | ||
=== Allmänt === | === Allmänt === | ||
* ''[[Traditioner af Swenska Folk-Dansar]]'' (1814-15), 142 melodier i 4 häften, musikarrangemang av [[Olof Åhlström]] | * ''[[Traditioner af Swenska Folk-Dansar]]'' (1814-15), 142 melodier i 4 häften, musikarrangemang av [[Olof Åhlström]] | ||
* ''[[Svenska folk-visor från forntiden]]'' (1814-17), 3 delar, med [[Erik Gustaf Geijer]] och [[ | * ''[[Svenska folk-visor från forntiden]]'' (1814-17), 3 delar, med [[Erik Gustaf Geijer]] och [[J.C.F. Haeffner]]<ref name=sff>ny, utökad utgåva ''Svenska folkvisor'' utgavs 1880 av R Bergström och L Höijer</ref> | ||
* ''[[Poetiska Eddan|Edda Sæmundar hinns fróda]]'' (1818), Poetiska Eddan på fornisländska | * ''[[Poetiska Eddan|Edda Sæmundar hinns fróda]]'' (1818), Poetiska Eddan på fornisländska | ||
* ''[[Den siste Folkungen]]'' (1830), sorgespel | * ''[[Den siste Folkungen]]'' (1830), sorgespel | ||
* ''Lidandets väkter'' (tryckt 1850), "andligt skaldestycke", belönad med Sv. akademiens mindre pris. | * ''[[Lidandets väkter]]'' (tryckt 1850), "andligt skaldestycke", belönad med Sv. akademiens mindre pris. | ||
* ''[[Afsked af Svenska Folksharpan]]'' (1848), en ny samling folkvisor och egna sånger i folkvisans diktform. | * ''[[Afsked af Svenska Folksharpan]]'' (1848), en ny samling folkvisor och egna sånger i folkvisans diktform. | ||
* ''[[Svenska folkets sago-häfder]]'' (1839-70), elva delar | * ''[[Svenska folkets sago-häfder]]'' (1839-70), elva delar | ||
* ''Blad ur en dagbok under studentfärden till Köpenhamn i juni 1845'', Stockholm 1846. | * ''[[Blad ur en dagbok]] under studentfärden till Köpenhamn i juni 1845'', Stockholm 1846. | ||
* ''Minnen ur barndoms och ungdomstiden'', renskrivna av hans dotter och utgivna postumt 1901 med titeln ''Minnen'' | * ''Minnen ur barndoms och ungdomstiden'', renskrivna av hans dotter och utgivna postumt 1901 med titeln ''[[Minnen]]'' | ||
* Flera bidrag i tidskrifterna [[Iduna]], [[Phosphoros]] och [[P.D.A. Atterbom|Atterboms]] [[Poetisk kalender]]. | * Flera bidrag i tidskrifterna [[Iduna]], [[Phosphoros]] och [[P.D.A. Atterbom|Atterboms]] [[Poetisk kalender]]. | ||
| Rad 61: | Rad 61: | ||
=== Psalmer === | === Psalmer === | ||
*[[Den svenska psalmboken 1819]] | *[[Den svenska psalmboken (1819)]] | ||
**28. ''[[Dig skall min själ sitt offer bära]]'' (diktad 1814). Nr 22 i [[Den svenska psalmboken 1986|1986 års psalmbok]]. Den användes även i filmen [[Johansson och Vestman]]. | **28. ''[[Dig skall min själ sitt offer bära]]'' (diktad 1814). Nr 22 i [[Den svenska psalmboken 1986|1986 års psalmbok]]. Den användes även i filmen [[Johansson och Vestman]]. | ||
**337. ''[[Nu blott för världen två]] en psalmtext för vigsel. {{src}} | **337. ''[[Nu blott för världen två]] en psalmtext för vigsel. {{src}} | ||
Nuvarande version från 19 juli 2021 kl. 19.43
Arvid August Afzelius, född 6 maj 1785, död 25 september 1871, var en svensk präst, psalmförfattare och folklivsforskare.
Biografi
Arvid August Afzelius föddes i Fjällåkra by i Broddetorps socken i Västergötland, som son till komministern i Falköping Per Afzelius och Inga Magdalena Lundström. Han studerade vid Uppsala universitet och disputerade 1809 för filosofie magistergraden. 1810 tillträdde han en tjänst som lärare vid Frimurarbarnhusets skola i Stockholm.
Han prästvigdes i Skara 1811 och blev snart extra ordinarie hovpredikant och ordinarie 1820. Under denna tid blev han bekant med den berömde danska språkforskaren Rasmus Christian Rask. På Afzelius' inbjudan bodde Rask 1816–18 i hans hem och av honom lärde han då mycket om den isländska litteraturen.
År 1821 blev Afzelius kyrkoherde i Enköpings församling och 1852 kontraktsprost i Åsunda kontrakt.
Han gifte sig 1816 med friherrinnan Sophia Ottiliana Ramsay, 1831 med Sophia Charlotta Fernbohm och 1848 med Vilhelmina Elisabeth Elfström. Han fick sammanlagt 17 barn, av vilka elva överlevde honom. Bland dem kan nämnas apotekaren Fridlef Afzelius och hovpredikanten Henrik Afzelius. Han dog i Enköping och är begravd på Enköpings kyrkogård.
Mycket av hans personliga liv finns återgivet i hans memoarer Minnen, utgivna av en av hans döttrar 1901.
Historikern
Afzelius gjorde tre större översättningar av klassiska sagor och kväden från isländska 1811–1818, bland annat Hervarar saga, Völuspá och den poetiska Eddan. Arbetena har kritiserats för felaktigheter, men hans poetiska utformning och kraftfulla språk har ansetts förtjänstfullt. 1839–1870 utgav han Svenska folkets sago-häfder eller Fäderneslandets historia, sådan hon lefvat och till en del ännu lefver i sägner folksånger och andra minnesmärken i 11 delar. Det omfattar Sveriges historia fram till och med Karl XII:s död. Även detta verk har kritiserats av senare historiker, men det kan ses som ett dokument om hur hans samtid berättade den svenska historien snarare än som ett vetenskapligt historiskt verk. Han lämnade också flera bidrag till tidskrifterna Iduna, Phosphoros och Poetisk kalender. 1850 trycktes Lidandets väkter, ett "andligt skaldestycke" vilket belönades med Svenska Akademiens mindre litterära pris.
Afzelius historieintresse gav honom medlemskap i flera akademier och sällskap:
- Götiska förbundet 1811, där han var en av de först invalda medlemmarna och bar namnet Arngrimer.
- Det Kongelige Nordiske Oldskriftselskab i Köpenhamn 1825
- Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia 1840
- Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 1842.
- Kungliga Musikaliska Akademien 1857.
Folkvisearbetet
Afzelius var en av de första och den tidens främste insamlare av svenska folkvisor. 1814–15 utgav han Traditioner af Swenska Folk-Dansar och 1814–17 Svenska folkvisor från forntiden i tre band. Även poeten Erik Gustaf Geijer står som författare, men hans bidrag inskränker sig till inledningen. L.F. Rääf bidrog även med flera visor, varav en del var upptecknade av bröderna Wallman. Musiken arrangerades av dåvarande director musices i Uppsala, Johann Christian Friedrich Haeffner. År 1880 gav Richard Bergström och L. Höijer ut en tillökad och kommenterad nyutgåva av samlingen.
Afzelius skrev även själv ballader, bland annat Näcken (Näckens polska, Djupt i havet på demantehällen) och Alundavisan, som blev så spridda att de uppfattades som folkvisor. Han diktade också psalmer för den kungliga psalmbokskommitténs förslag till nya kyrkosånger 1814 (se bibliografin).
1841 belönades han av Svenska Akademien med Carl Johanpriset och 1865 dess stora guldmedalj för litterär förtjänst.
Bibliografi
Allmänt
- Traditioner af Swenska Folk-Dansar (1814-15), 142 melodier i 4 häften, musikarrangemang av Olof Åhlström
- Svenska folk-visor från forntiden (1814-17), 3 delar, med Erik Gustaf Geijer och J.C.F. Haeffner[1]
- Edda Sæmundar hinns fróda (1818), Poetiska Eddan på fornisländska
- Den siste Folkungen (1830), sorgespel
- Lidandets väkter (tryckt 1850), "andligt skaldestycke", belönad med Sv. akademiens mindre pris.
- Afsked af Svenska Folksharpan (1848), en ny samling folkvisor och egna sånger i folkvisans diktform.
- Svenska folkets sago-häfder (1839-70), elva delar
- Blad ur en dagbok under studentfärden till Köpenhamn i juni 1845, Stockholm 1846.
- Minnen ur barndoms och ungdomstiden, renskrivna av hans dotter och utgivna postumt 1901 med titeln Minnen
- Flera bidrag i tidskrifterna Iduna, Phosphoros och Atterboms Poetisk kalender.
Översättningar
- från isländska
- Hervara-saga (1811, 2:a utg 1819)
- Völuspá (1812) Valans spådom, först publicerad i Götiska förbundets tidskrift Iduna, nr 3
- Sæmund den vises Edda (1818)
- Solar Ljòd ()
- från engelska
- översättning av Lord Byrons Parisiana
Visor
- Näcken (Djupt i havet på demantehällen), visa i folkvisestil till melodin Näckens polska, först publicerad i Götiska förbundets tidskrift Iduna, nr 3. (se även filmerna Tull-Bom och Skepparkärlek)
- Alundavisan, visa i folkvisestil
Psalmer
- Den svenska psalmboken (1819)
- 28. Dig skall min själ sitt offer bära (diktad 1814). Nr 22 i 1986 års psalmbok. Den användes även i filmen Johansson och Vestman.
- 337. Nu blott för världen två en psalmtext för vigsel. Finns på Wikisource
Priser och utmärkelser
Källor
- Afzelius, 5. Arvid August i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- Afzelius, 5. Arvid August i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
- Arvid August Afzelius i Karl Warburg, Svensk litteraturhistoria i sammandrag (sjätte upplagan, 1904)
- SAOB (bibliografiska databasen)
- Arvid August Afzelius (nekrolog av) P. Fr. Mengel i Svea. Folkkalender 1872.
- Afzelius och Carl von Döbeln
Noter
- ↑ ny, utökad utgåva Svenska folkvisor utgavs 1880 av R Bergström och L Höijer
Externa länkar
Wikisource har verk av eller om Afzelius, Arvid August.- Lyssna till en fri MP3-inspelning av Afzelius text Näckens polska till en folkmelodi nedtecknad efter en Småländsk flicka år 1810 - med en trio ur Umeå Akademiska kör.
- Skriptfel: Modulen "Wikidata2" finns inte. Arvid August Afzelius (1785-1871) hos Litteraturbanken
- Framtiden. Eklog till Hulda dikt av Arvid August Afzelius i faksimil.
- Var-Ulfven dikt av Arvid August Afzelius i faksimil.
| |||||