Postilla: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Postilla''' betyder predikosamling. Postilla kallades under medeltiden utläggningen och förklaringen av en förutskickad text (av latinets ''post illa verba textus'', ef...') |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Postilla''' | '''Postilla''' är ett ord bildat ur en latinsk sentens ''post illa verba textus'' med betydelsen ''efter dessa ord ur Skriften'', dvs bibelutläggningar. | ||
Postilla kallades under medeltiden utläggningen och förklaringen av en förutskickad text (av latinets ''post illa verba textus'', efter dessa textens ord). Denna betydelse av kommentar, bruklig på 1200-talet, lämnade rum för en annan, där postilla blev [[homiletik|homiletisk]] textförklaring ''(homilia)'', till skillnad från tematisk predikan ''(sermo)''. Sedan mitten av 1300-talet kallades en årgång av dylika homilier för ''postilla''. | Postilla kallades under medeltiden utläggningen och förklaringen av en förutskickad text (av latinets ''post illa verba textus'', efter dessa textens ord). Denna betydelse av kommentar, bruklig på 1200-talet, lämnade rum för en annan, där postilla blev [[homiletik|homiletisk]] textförklaring ''(homilia)'', till skillnad från tematisk predikan ''(sermo)''. Sedan mitten av 1300-talet kallades en årgång av dylika homilier för ''postilla''. | ||
Versionen från 14 april 2023 kl. 05.12
Postilla är ett ord bildat ur en latinsk sentens post illa verba textus med betydelsen efter dessa ord ur Skriften, dvs bibelutläggningar.
Postilla kallades under medeltiden utläggningen och förklaringen av en förutskickad text (av latinets post illa verba textus, efter dessa textens ord). Denna betydelse av kommentar, bruklig på 1200-talet, lämnade rum för en annan, där postilla blev homiletisk textförklaring (homilia), till skillnad från tematisk predikan (sermo). Sedan mitten av 1300-talet kallades en årgång av dylika homilier för postilla.
Efter Luthers 1521 påbörjade och 1527 utgivna Kirchenpostille erhöll varje årgång perikoppredikningar, oberoende av predikans form, namnet postilla. Luthers Kirchenpostille översattes redan 1528 av Olaus Petri och 1530 utgav han själv Een lijten postilla.[1]
Ordets bruk minskades under pietismens och rationalismens tid, men upplevde sedan en kortvarig nyblomstring. Inom de reformerta kyrkorna används inte ordet postilla, på grund av att man där saknar kyrkligt fastställda perikopserier.
Källor
- ↑ Svensk uppslagsbok, bd 21, sp 1108