Postilla: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
'''Postilla''' är ett ord bildat ur en latinsk sentens ''post illa verba textus'' med betydelsen ''efter dessa ord ur Skriften'', dvs bibelutläggningar.
'''Postilla''' är ett ord bildat ur en latinsk sentens ''post illa verba textus'' med betydelsen ''efter dessa ord ur texten''. Ursprunglig betydelse under 1200-talet var en utläggning över en given text. Under 1300-talet sker en glidning i betydelsen till att omfatta en [[homiletik|homiletisk]] textförklaring ''(homilia)'', till skillnad från tematisk predikan ''(sermo)''. Sedan mitten av 1300-talet kallades en årgång av dylika homilier för ''postilla''.


Postilla kallades under medeltiden utläggningen och förklaringen av en förutskickad text (av latinets ''post illa verba textus'', efter dessa textens ord). Denna betydelse av kommentar, bruklig på 1200-talet, lämnade rum för en annan, där postilla blev [[homiletik|homiletisk]] textförklaring ''(homilia)'', till skillnad från tematisk predikan ''(sermo)''. Sedan mitten av 1300-talet kallades en årgång av dylika homilier för ''postilla''.
[[Martin Luther]] började samla predikningar 1521 och gav 1527 ut ''[[Kirchenpostille]]''. Med denna glider betydelsen ytterligare till att omfatta en årgång predikningar.  


Efter [[Luther]]s 1521 påbörjade och 1527 utgivna ''Kirchenpostille'' erhöll varje årgång [[perikop]]predikningar, oberoende av predikans form, namnet postilla. Luthers ''Kirchenpostille'' översattes redan 1528 av Olaus Petri och 1530 utgav han själv ''Een lijten postilla''.<ref>Svensk uppslagsbok, bd 21, sp 1108</ref>
Luthers ''Kirchenpostille'' översattes redan 1528 av Olaus Petri och 1530 utgav han själv ''[[Een lijten postilla]]''.


Ordets bruk minskades under [[pietism]]ens och [[rationalism]]ens tid, men upplevde sedan en kortvarig nyblomstring. Inom de [[reformert]]a kyrkorna används inte ordet postilla, på grund av att man där saknar kyrkligt fastställda perikopserier.
Ordets bruk minskades under [[pietism]]ens och [[rationalism]]ens tid, men upplevde sedan en kortvarig nyblomstring. Inom de [[reformert]]a kyrkorna används inte ordet postilla, på grund av att man där saknar kyrkligt fastställda perikopserier.


== Källor ==
== Källor ==
* Svensk uppslagsbok, 1939, bd 21, sp 1108
<references/>
<references/>
* {{ugglan|artikel=Postilla|url=http://runeberg.org/nfcb/0025.html}}
* {{ugglan|artikel=Postilla|url=http://runeberg.org/nfcb/0025.html}}

Versionen från 14 april 2023 kl. 06.40

Postilla är ett ord bildat ur en latinsk sentens post illa verba textus med betydelsen efter dessa ord ur texten. Ursprunglig betydelse under 1200-talet var en utläggning över en given text. Under 1300-talet sker en glidning i betydelsen till att omfatta en homiletisk textförklaring (homilia), till skillnad från tematisk predikan (sermo). Sedan mitten av 1300-talet kallades en årgång av dylika homilier för postilla.

Martin Luther började samla predikningar 1521 och gav 1527 ut Kirchenpostille. Med denna glider betydelsen ytterligare till att omfatta en årgång predikningar.

Luthers Kirchenpostille översattes redan 1528 av Olaus Petri och 1530 utgav han själv Een lijten postilla.

Ordets bruk minskades under pietismens och rationalismens tid, men upplevde sedan en kortvarig nyblomstring. Inom de reformerta kyrkorna används inte ordet postilla, på grund av att man där saknar kyrkligt fastställda perikopserier.

Källor

  • Svensk uppslagsbok, 1939, bd 21, sp 1108