Postilla: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Postilla''' är ett ord bildat ur en latinsk sentens ''post illa verba textus'' med betydelsen ''efter dessa ord ur | '''Postilla''' är ett ord bildat ur en latinsk sentens ''post illa verba textus'' med betydelsen ''efter dessa ord ur texten''. Ursprunglig betydelse under 1200-talet var en utläggning över en given text. Under 1300-talet sker en glidning i betydelsen till att omfatta en [[homiletik|homiletisk]] textförklaring ''(homilia)'', till skillnad från tematisk predikan ''(sermo)''. Sedan mitten av 1300-talet kallades en årgång av dylika homilier för ''postilla''. | ||
[[Martin Luther]] började samla predikningar 1521 och gav 1527 ut ''[[Kirchenpostille]]''. Med denna glider betydelsen ytterligare till att omfatta en årgång predikningar. | |||
Luthers ''Kirchenpostille'' översattes redan 1528 av Olaus Petri och 1530 utgav han själv ''[[Een lijten postilla]]''. | |||
Ordets bruk minskades under [[pietism]]ens och [[rationalism]]ens tid, men upplevde sedan en kortvarig nyblomstring. Inom de [[reformert]]a kyrkorna används inte ordet postilla, på grund av att man där saknar kyrkligt fastställda perikopserier. | Ordets bruk minskades under [[pietism]]ens och [[rationalism]]ens tid, men upplevde sedan en kortvarig nyblomstring. Inom de [[reformert]]a kyrkorna används inte ordet postilla, på grund av att man där saknar kyrkligt fastställda perikopserier. | ||
== Källor == | == Källor == | ||
* Svensk uppslagsbok, 1939, bd 21, sp 1108 | |||
<references/> | <references/> | ||
* {{ugglan|artikel=Postilla|url=http://runeberg.org/nfcb/0025.html}} | * {{ugglan|artikel=Postilla|url=http://runeberg.org/nfcb/0025.html}} | ||
Versionen från 14 april 2023 kl. 06.40
Postilla är ett ord bildat ur en latinsk sentens post illa verba textus med betydelsen efter dessa ord ur texten. Ursprunglig betydelse under 1200-talet var en utläggning över en given text. Under 1300-talet sker en glidning i betydelsen till att omfatta en homiletisk textförklaring (homilia), till skillnad från tematisk predikan (sermo). Sedan mitten av 1300-talet kallades en årgång av dylika homilier för postilla.
Martin Luther började samla predikningar 1521 och gav 1527 ut Kirchenpostille. Med denna glider betydelsen ytterligare till att omfatta en årgång predikningar.
Luthers Kirchenpostille översattes redan 1528 av Olaus Petri och 1530 utgav han själv Een lijten postilla.
Ordets bruk minskades under pietismens och rationalismens tid, men upplevde sedan en kortvarig nyblomstring. Inom de reformerta kyrkorna används inte ordet postilla, på grund av att man där saknar kyrkligt fastställda perikopserier.
Källor
- Svensk uppslagsbok, 1939, bd 21, sp 1108