Kyrkomöte: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning Märke: Återställd |
||
| Rad 34: | Rad 34: | ||
=== Katolska möten i Sverige === | === Katolska möten i Sverige === | ||
Under katolska medeltiden kallades mötena ''kyrkomöten'' eller collegium provinciale eftersom Sverige var en [[kyrkoprovins]] i den [[katolska kyrkan]]. De sammaträdde vid behov. Deltagare var [[biskop]]arna eller deras ställföreträdare samt ombud för [[Domkapitel|domkapitlen]] och prästerskapet genom [[procuratores capituli]] och [[testes synodales]] eller [[procuratores cleri]]. Ibland kan även kloster haft sina representanter som bara deltog i beslut angående respektive kloster. Den egentliga beslutanderätten tillhörde dock biskoparna, men även prokuratorernas samtycke kunde efterfrågas. Besluten sammanfattades i [[statuta provincialia]], utfärdade i biskoparnes, eller deras och kapitelombudens namn. | |||
* [[Katolska kyrkomöten i Sverige]] | * [[Katolska kyrkomöten i Sverige]] | ||
Versionen från 29 juni 2023 kl. 08.16
Kyrkomöte är en sammankomst inom ett kristet samfund i syfte att avgöra teologiska lärofrågor och regler.
Romersk-katolska kyrkan
Koncilier
På koncilier avgjordes lärofrågor och rättsregler. Följande tjugoen kyrkomöten betraktas som koncilier inom den romersk-katolska kyrkan. Sju (fetmarkerade) erkänns som ekumeniska koncilier även av andra kyrkoinriktningar.
- Konciliet i Jerusalem år 49
- Första konciliet i Nicaea 325
- Första konciliet i Konstantinopel 381
- Konciliet i Hippo 393
- Konciliet i Kartago 397
- Konciliet i Efesus 431
- Konciliet i Chalcedon 451
- Andra konciliet i Konstantinopel 553
- Tredje konciliet i Konstantinopel 680–681
- Andra konciliet i Nicaea 787
- Fjärde konciliet i Konstantinopel 869–870
- Laterankoncilierna 1123, 1139, 1179, 1215 och 1512
- Första Lyonkonciliet 1245
- Andra Lyonkonciliet 1274
- Konciliet i Vienne 1311–1312
- Femte konciliet i Konstantinopel 1341–1351
- Konciliet i Konstanz 1414
- Konciliet i Florens 1431–1445
- Tridentinska kyrkomötet 1545–1563
- Första vatikankonciliet 1869–1870
- Andra vatikankonciliet 1962–1965
Övriga synoder
- Synoden i Jerusalem 415
- Synoden i Sutri 1046
- Synoden i Dordrecht 1618–1619
- Biskopssynoden om familjen 2014
Katolska möten i Sverige
Under katolska medeltiden kallades mötena kyrkomöten eller collegium provinciale eftersom Sverige var en kyrkoprovins i den katolska kyrkan. De sammaträdde vid behov. Deltagare var biskoparna eller deras ställföreträdare samt ombud för domkapitlen och prästerskapet genom procuratores capituli och testes synodales eller procuratores cleri. Ibland kan även kloster haft sina representanter som bara deltog i beslut angående respektive kloster. Den egentliga beslutanderätten tillhörde dock biskoparna, men även prokuratorernas samtycke kunde efterfrågas. Besluten sammanfattades i statuta provincialia, utfärdade i biskoparnes, eller deras och kapitelombudens namn.
Protestantisk kristendom
- Kyrkomötet (Svenska kyrkan)
- Kyrkomötet (Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland)
- Skandinaviska kyrkomöten har hållits fyra gånger: i Köpenhamn (1857), Lund (1859), Kristiania (1861), Köpenhamn (1871).
Se även
Källor
