Statuta provincialia

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Statuta Provincialia eller på svenska Provincialstatuter var benämning på de beslut som under katolska medeltiden fattades vid kyrkomöten eller provincialkoncilierna. De utfärdades av ärkebiskopen, först ensam, senare tillsammans med de övriga biskoparna. Provincialstatuterna skulle offentliggöras vid stiftssynoderna av respektive suffraganbiskop alternativt genom att sätta upp dem på kyrkdörren och genom att låta prästerna läsa upp dem i kyrkan.

Statuterna innehöll tillämpning av den kanoniska lagen på speciella fall, t ex lokala föreskrifter om suppleringen samt föreskrifter om gudstjänsten, själavård, kyrkotukt och äktenskapsfrågor. De kunde även innehålla föreskrifter om tiondeuppbörd, biskoparnes rättigheter, prästernas testamentsrätt samt ekonomiska förhållanden vid en kyrkoherdes frånfälle och en annans tillträde. De berörde även undervisningen, dess upprätthållande, förbud mot vidskepelse och ocker, sökte genom andliga straff att stävja brott och övervåld, i främsta rummet mot kyrkan och dess personer, samt upptog i sammanhang därmed protester mot allt slags intrång i kyrkans frihet.

Källor