Geistliche Lieder auffs new gebessert: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
(21 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:RDK Gesangbuch,evangelisch Klug1533.jpg|mini|right|Geistliche Lieder auffs new gebessert 1933]]
[[Fil:RDK Gesangbuch,evangelisch Klug1533.jpg|mini|right|Geistliche Lieder auffs new gebessert 1533]]
'''Geistliche Lieder auffs new gebessert''' är en koralbok som trycktes av [[boktryckare]]n [[Joseph Klug]] i Wittenberg, flera med tonsättningar av [[Martin Luther]]. Flera olika upplagor gavs ut, bland annat 1529, 1533, 1535, 1539, 1543, 1545, 1563 (Leipzig). Första utgåvan hade titeln ''Geistliche Lieder auffs new gebessert zu Wittenberg. D Mart Luth''.
'''Geistliche Lieder auffs new gebessert''' är en koralbok som trycktes av [[boktryckare]]n [[Joseph Klug]] i Wittenberg, flera med tonsättningar av [[Martin Luther]]. Den kallas även '''Klugsches Gesangbuch''' efter utgivaren. Flera olika upplagor gavs ut, bland annat 1529, 1533, 1535, 1539, 1543, 1545, 1563 (Leipzig). Första utgåvan hade titeln ''Geistliche Lieder auffs new gebessert zu Wittenberg. D Mart Luth''. Den var avsedd som den slutliga utgivningen av Luthers psalmer.


En av koralerna som gavs ut 1529 innehöll bland annat en melodi som antas vara komponerad av Luther till hans egen psalmtext ''[[Ein feste Burg ist unser Gott]]'', möjligen tonsatt efter äldre förebilder. Den användes i 1819 års psalmbok till psalmerna nr 124, [[Vår Gud är oss en väldig borg]] och nr 278 [[O mänska, hör det bud]].
Koralboken är indelad i fyra delar, varav den första är den största och innehåller psalmer av [[Martin Luther]]. Det är också den del som har flest bilder. Det finns 23 helsides träsnitt och 8 upprepningar. Bilderna följer i stort kyrkoåret och är inte direkt knutna till psalmerna. De allra flesta (21-22 st) är hämtade från [[luthers Betbüchlein]] (Bönbok).


En koral som gavs ut 1535 innehöll bland annat en melodi som används till flera psalmer i [[1819 års psalmbok]] och [[Nya psalmer 1921]]: nr 20 [[O Evige, o Gud]], nr 35 [[Gud låter sina trogna här]], nr 118 [[Din spira, Jesus, sträckes ut]], nr 211 [[Upp, kristen, upp till kamp och strid]], nr 307 [[Se, huru gott och ljuvligt är]], nr 312 [[När du på samvete och ed]], nr 316 [[Av dig förordnad, store Gud]], nr 322 [[Mitt hjärta, Jesu, denna dag]], nr 567 [[Din kärlek, Jesu, gräns ej vet]] och nr 610 [[Vår Skapare, all världens Gud]].
En av koralerna som gavs ut 1529 innehöll bland annat en melodi som antas vara komponerad av Luther till hans egen psalmtext ''[[Ein feste Burg ist unser Gott]]'', möjligen tonsatt efter äldre förebilder. Den användes i 1819 års psalmbok till psalmerna nr 124, [[Vår Gud är oss en väldig borg]] och nr 278 [[O mänska, hör det bud vartill]].
 
En koral som gavs ut 1535 är en tysk folkvisa bearbetad av [[Johann Crüger]] från Wittenberg 1533 (F-dur, 2/2) som används till flera psalmer i
* [[1819 års psalmbok]]:  
** nr 20 [[O Evige, o Gud]]
** nr 35 [[Gud låter sina trogna här]]
** nr 118 [[Din spira, Jesus, sträckes ut]]
** nr 211 [[Upp, kristen, upp till kamp och strid]]
** nr 307 [[Se, huru gott och ljuvligt är]]
** nr 312 [[När du på samvete och ed]]
** nr 316 [[Av dig förordnad, store Gud]]
** nr 322 [[Mitt hjärta, Jesu, denna dag]]
* [[Nya psalmer 1921]]:
** nr 567 [[Din kärlek, Jesu, gräns ej vet]]
** nr 610 [[Vår Skapare, all världens Gud]].
* Den användes även till psalmen [[Ditt ord, o Jesus, skall bestå]], [[Lina Sandell]] i frikyrkosångböcker.


En koral som gavs ut 1539 med kompositör [[Valentin Schumann]] och Leipzig som tryckort, innehöll bland annat en melodi av [[Martin Luther]] som används till flera psalmer i [[1819 års psalmbok]] och [[Nya psalmer 1921]]: nr 54 [[Jerusalem, häv upp din röst]], nr 56 [[Se, natten flyr för dagens fröjd]], nr 63 [[Av himlens höjd oss kommet är]] och nr 634 [[Bevara, Gud, vårt fosterland]].
En koral som gavs ut 1539 med kompositör [[Valentin Schumann]] och Leipzig som tryckort, innehöll bland annat en melodi av [[Martin Luther]] som används till flera psalmer i [[1819 års psalmbok]] och [[Nya psalmer 1921]]: nr 54 [[Jerusalem, häv upp din röst]], nr 56 [[Se, natten flyr för dagens fröjd]], nr 63 [[Av himlens höjd oss kommet är]] och nr 634 [[Bevara, Gud, vårt fosterland]].


I samma utgåva från 1539 fanns en melodi som uppges vara en [[gammalkyrklig]] tonsättning med [[Gregoriansk sång|gregoriansk]]a motiv bearbetad av [[Nicolaus Decius]] som använts som [[gloriapsalm]] i Sverige redan på 1600-talet och infördes som melodi i [[1695 års psalmbok]] samt ingick i [[Haeffners koralbok]]. Enligt [[1921 års koralbok med 1819 års psalmer]] används den som melodi för psalmerna nr 24 [[Allena Gud i himmelrik]] och nr 304 [[O Gud, vår konung lyckliggör]].
I samma utgåva från 1539 fanns en melodi som uppges vara en [[gammalkyrklig]] tonsättning med [[Gregoriansk sång|gregoriansk]]a motiv bearbetad av [[Nicolaus Decius]] som använts som [[gloriapsalm]] i Sverige redan på 1600-talet och infördes som melodi i [[1695 års psalmbok]] samt ingick i [[Haeffners koralbok]]. Enligt [[koralbok till Nya psalmer (1921)]] används den som melodi för psalmerna nr 24 [[Allena Gud i himmelrik]] och nr 304 [[O Gud, vår konung lyckliggör]].


En koral som gavs ut 1543 innehöll melodin som används för psalm nr 61 [[Var kristtrogen fröjde sig]] 1819. Dess ursprung anges i [[1921 års koralbok med 1819 års psalmer]] vara två medeltida sånger: ''[[Resonet in laudibus]]'' och ''[[Magnum nomen domini]]''.
En koral som gavs ut 1543 innehöll melodin som används för psalm nr 61 [[Var kristtrogen fröjde sig]] 1819. Dess ursprung anges i [[koralbok till Nya psalmer (1921)]] vara två medeltida sånger: ''[[Resonet in laudibus]]'' och ''[[Magnum nomen domini]]''.


En koral som gavs ut 1545 innehöll en melodi hämtad ur [[flygblad]] vilken kom att användas till [[I dig, o Herre Jesus kär]] (1695 nr 240, 1819 nr 194) som också användes till [[O Skapare, o gode Gud]] (1819 nr 25).
En koral som gavs ut 1545 innehöll en melodi hämtad ur [[flygblad]] vilken kom att användas till [[I dig, o Herre Jesus kär]] (1695 nr 240, 1819 nr 194) som också användes till [[O Skapare, o gode Gud]] (1819 nr 25).


== Psalmer ==
== Register ==
[[Geistliche Lieder auffs new gebessert, innehåll]]
 
== Uteslutna psalmer ==
från [[Erfurter Enchiridion]]
* [[In Jesu Namen wir heben an]]
* [[Nun komm, der Heiden Heiland]]
 
== Svenska psalmer ==
[[Fil:Psalm-Justus-Jonas.jpg|mini|right|„Wo Gott der herr nicht bey uns helt“ aus „Geystliche Lieder“ Leipzig, 1563]]
[[Fil:Psalm-Justus-Jonas.jpg|mini|right|„Wo Gott der herr nicht bey uns helt“ aus „Geystliche Lieder“ Leipzig, 1563]]
;1529
;1529
Rad 55: Rad 78:


== Källor ==
== Källor ==
* [https://www.rdklabor.de/w/?oldid=99554 RDK digitalarkiv]
* [https://www.digitale-sammlungen.de/en/view/bsb00055112?page=22,23 Digitaliserat original 1535]


{{Psalmse}}
{{Psalmse}}


[[Kategori:Tyska koralböcker]]
[[Kategori:Tyska koralböcker]]
[[Kategori:Tyska psalmböcker]]

Nuvarande version från 2 september 2023 kl. 07.37

Geistliche Lieder auffs new gebessert 1533

Geistliche Lieder auffs new gebessert är en koralbok som trycktes av boktryckaren Joseph Klug i Wittenberg, flera med tonsättningar av Martin Luther. Den kallas även Klugsches Gesangbuch efter utgivaren. Flera olika upplagor gavs ut, bland annat 1529, 1533, 1535, 1539, 1543, 1545, 1563 (Leipzig). Första utgåvan hade titeln Geistliche Lieder auffs new gebessert zu Wittenberg. D Mart Luth. Den var avsedd som den slutliga utgivningen av Luthers psalmer.

Koralboken är indelad i fyra delar, varav den första är den största och innehåller psalmer av Martin Luther. Det är också den del som har flest bilder. Det finns 23 helsides träsnitt och 8 upprepningar. Bilderna följer i stort kyrkoåret och är inte direkt knutna till psalmerna. De allra flesta (21-22 st) är hämtade från luthers Betbüchlein (Bönbok).

En av koralerna som gavs ut 1529 innehöll bland annat en melodi som antas vara komponerad av Luther till hans egen psalmtext Ein feste Burg ist unser Gott, möjligen tonsatt efter äldre förebilder. Den användes i 1819 års psalmbok till psalmerna nr 124, Vår Gud är oss en väldig borg och nr 278 O mänska, hör det bud vartill.

En koral som gavs ut 1535 är en tysk folkvisa bearbetad av Johann Crüger från Wittenberg 1533 (F-dur, 2/2) som används till flera psalmer i

En koral som gavs ut 1539 med kompositör Valentin Schumann och Leipzig som tryckort, innehöll bland annat en melodi av Martin Luther som används till flera psalmer i 1819 års psalmbok och Nya psalmer 1921: nr 54 Jerusalem, häv upp din röst, nr 56 Se, natten flyr för dagens fröjd, nr 63 Av himlens höjd oss kommet är och nr 634 Bevara, Gud, vårt fosterland.

I samma utgåva från 1539 fanns en melodi som uppges vara en gammalkyrklig tonsättning med gregorianska motiv bearbetad av Nicolaus Decius som använts som gloriapsalm i Sverige redan på 1600-talet och infördes som melodi i 1695 års psalmbok samt ingick i Haeffners koralbok. Enligt koralbok till Nya psalmer (1921) används den som melodi för psalmerna nr 24 Allena Gud i himmelrik och nr 304 O Gud, vår konung lyckliggör.

En koral som gavs ut 1543 innehöll melodin som används för psalm nr 61 Var kristtrogen fröjde sig 1819. Dess ursprung anges i koralbok till Nya psalmer (1921) vara två medeltida sånger: Resonet in laudibus och Magnum nomen domini.

En koral som gavs ut 1545 innehöll en melodi hämtad ur flygblad vilken kom att användas till I dig, o Herre Jesus kär (1695 nr 240, 1819 nr 194) som också användes till O Skapare, o gode Gud (1819 nr 25).

Register

Geistliche Lieder auffs new gebessert, innehåll

Uteslutna psalmer

från Erfurter Enchiridion

Svenska psalmer

„Wo Gott der herr nicht bey uns helt“ aus „Geystliche Lieder“ Leipzig, 1563
1529
1535
1539
1543
1545

Se även

Källor


Psalmtexter på Wikisource | Hymnologi | Samfund | Religiös Litteratur |
Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Geistliche_Lieder_auffs_new_gebessert&oldid=746093"