Bibelhebreiska: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (4 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Bibelhebreiska''' är den form av det hebreiska språket som den hebreiska bibeln ([[Tanach]], för kristna: [[Gamla Testamentet]]) är skrivet på och som användes av israeliterna mellan 1100-talet f.Kr. och 100-talet e.Kr. Under perioden efter andra templets förstörelse år 70 e.Kr. utvecklades bibelhebreiskan till mishnahebreiska som senare dog ut som talspråk under 300- och 400-talet e.Kr., men bevarades genom liturgisk och litterär språkanvändning. | |||
'''Bibelhebreiska''' är den form av det | |||
== Fonologi == | == Fonologi == | ||
Hebreiskan är ursprungligen en konsonantskrift. Vokalljuden fördes vidare muntligt. För att förenkla läsningen användes tre av konsonantbokstäverna (י, ו, ה) som både konsonanter och vokaler i form av mater lectionis i texten. Dock var inte denna markering tillräcklig, delvis på grund av den dubbla betydelsen som både konsonant och vokal, men även för att varje vokalbokstav markerade flera olika vokalljud. I mishnahebreiskans senare era, då språket hade slutat användas som ett talspråk så tillsatte masoreterna (de judiska lärde) ytterligare vokaltecken i skriften i form av små tecken (prickar och streck) som kallas ''nekudot'' i samband med konsonantbokstäverna för att den muntliga traditionen av det hebreiska språket skulle bestå. | |||
Hebreiskan är ursprungligen en konsonantskrift. Vokalljuden fördes vidare muntligt. För att förenkla läsningen användes tre av konsonantbokstäverna (י, ו, ה) som både konsonanter och vokaler i form av mater lectionis i texten. Dock var inte denna markering tillräcklig, delvis på grund av den dubbla betydelsen som både konsonant och vokal, men även för att varje vokalbokstav markerade flera olika vokalljud. I | |||
== Användning idag == | == Användning idag == | ||
Språket studeras idag av religiösa judar – men även av kristna teologer, lingvister och arkeologer i Israel – för djupare förståelse av [[Torah]] och dess kommentarer. I judiska synagogor läses och/eller sjungs textstyckena från den hebreiska bibeln på hebreiska, och översätts inte. Bibelhebreiska kan läsas och förstås till stor del av dem som kan modern hebreiska; skillnaderna ligger främst i grammatiken, syntaxen och ordbetydelser som skiftat med åren. Det bibliska ordförrådet består av cirka 8000 ord. På hebreiska heter bibeln: סֵפֵר הַסְּפָריִם, sefer hasfarim, "böckernas bok, den främsta boken". | Språket studeras idag av religiösa judar – men även av kristna teologer, lingvister och arkeologer i Israel – för djupare förståelse av [[Torah]] och dess kommentarer. I judiska synagogor läses och/eller sjungs textstyckena från den hebreiska bibeln på hebreiska, och översätts inte. Bibelhebreiska kan läsas och förstås till stor del av dem som kan modern hebreiska; skillnaderna ligger främst i grammatiken, syntaxen och ordbetydelser som skiftat med åren. Det bibliska ordförrådet består av cirka 8000 ord. På hebreiska heter bibeln: סֵפֵר הַסְּפָריִם, sefer hasfarim, "böckernas bok, den främsta boken". | ||
== Böcker i den hebreiska bibeln | == Se även == | ||
* [[Tanach|Böcker i den hebreiska bibeln]] | |||
Följande böcker i bibeln är ursprungligen skrivna på hebreiska: | Följande böcker i bibeln är ursprungligen skrivna på hebreiska: | ||
[[Första Moseboken|Genesis]] (1 Mos), | * [[Första Moseboken|Genesis]] (1 Mos), | ||
[[Andra Moseboken|Exodus]] (2 Mos), | * [[Andra Moseboken|Exodus]] (2 Mos), | ||
[[Leviticus]] (3 Mos), | * [[Leviticus]] (3 Mos), | ||
[[Numeri]] (4 Mos), | * [[Numeri]] (4 Mos), | ||
[[Deuteronominum]] (5 Mos), | * [[Deuteronominum]] (5 Mos), | ||
[[Josua]], | * [[Josuas bok|Josua]], | ||
[[Domarboken]], | * [[Domarboken]], | ||
[[Ruts bok]], | * [[Ruts bok|Rut]], | ||
[[Första Samuelsboken]], | * [[Första Samuelsboken]], | ||
[[Andra Samuelsboken]], | * [[Andra Samuelsboken]], | ||
[[Första Kungaboken]], | * [[Första Kungaboken]], | ||
[[Andra Kungaboken]], | * [[Andra Kungaboken]], | ||
[[Första Krönikeboken]], | * [[Första Krönikeboken]], | ||
[[Andra Krönikeboken]], | * [[Andra Krönikeboken]], | ||
[[Esra]], | * [[Esras bok|Esra]], | ||
[[Nehemja]], | * [[Nehemjas bok|Nehemja]], | ||
[[Esters bok|Ester]], | * [[Esters bok|Ester]], | ||
[[Job]], | * [[Jobs bok|Job]], | ||
[[Psaltaren]], | * [[Psaltaren]], | ||
[[Ordspråksboken]], | * [[Ordspråksboken]], | ||
[[Predikaren]], | * [[Predikaren]], | ||
[[Höga Visan]], | * [[Höga Visan]], | ||
[[Jesaja]], | * [[Jesajas bok|Jesaja]], | ||
[[Jeremia]], | * [[Jeremias bok|Jeremia]], | ||
[[Klagovisorna]], | * [[Klagovisorna]], | ||
[[Hesekiel]], | * [[Hesekiels bok|Hesekiel]], | ||
[[Daniels bok|Daniel]] (Delvis arameiska, delvis hebreiska), | * [[Daniels bok|Daniel]] (Delvis arameiska, delvis hebreiska), | ||
[[Hosea]], | * [[Hoseas bok|Hosea]], | ||
[[Joel]], | * [[Joels bok|Joel]], | ||
[[Amos | * [[Amos bok|Amos]], | ||
[[Obadja]], | * [[Obadjas bok|Obadja]], | ||
[[Jona]], | * [[Jonas bok|Jona]], | ||
[[Mika]], | * [[Mikas bok|Mika]], | ||
[[Nahum]], | * [[Nahums bok|Nahum]], | ||
[[Habackuk]], | * [[Habackuks bok|Habackuk]], | ||
[[Sefanja]], | * [[Sefanjas bok|Sefanja]], | ||
[[Haggaj]], | * [[Haggajs bok|Haggaj]], | ||
[[Sakarja]], | * [[Sakarjas bok|Sakarja]], | ||
[[Malaki]]. | * [[Malakis bok|Malaki]]. | ||
== Se även == | == Se även == | ||
Nuvarande version från 11 maj 2024 kl. 11.50
Bibelhebreiska är den form av det hebreiska språket som den hebreiska bibeln (Tanach, för kristna: Gamla Testamentet) är skrivet på och som användes av israeliterna mellan 1100-talet f.Kr. och 100-talet e.Kr. Under perioden efter andra templets förstörelse år 70 e.Kr. utvecklades bibelhebreiskan till mishnahebreiska som senare dog ut som talspråk under 300- och 400-talet e.Kr., men bevarades genom liturgisk och litterär språkanvändning.
Fonologi
Hebreiskan är ursprungligen en konsonantskrift. Vokalljuden fördes vidare muntligt. För att förenkla läsningen användes tre av konsonantbokstäverna (י, ו, ה) som både konsonanter och vokaler i form av mater lectionis i texten. Dock var inte denna markering tillräcklig, delvis på grund av den dubbla betydelsen som både konsonant och vokal, men även för att varje vokalbokstav markerade flera olika vokalljud. I mishnahebreiskans senare era, då språket hade slutat användas som ett talspråk så tillsatte masoreterna (de judiska lärde) ytterligare vokaltecken i skriften i form av små tecken (prickar och streck) som kallas nekudot i samband med konsonantbokstäverna för att den muntliga traditionen av det hebreiska språket skulle bestå.
Användning idag
Språket studeras idag av religiösa judar – men även av kristna teologer, lingvister och arkeologer i Israel – för djupare förståelse av Torah och dess kommentarer. I judiska synagogor läses och/eller sjungs textstyckena från den hebreiska bibeln på hebreiska, och översätts inte. Bibelhebreiska kan läsas och förstås till stor del av dem som kan modern hebreiska; skillnaderna ligger främst i grammatiken, syntaxen och ordbetydelser som skiftat med åren. Det bibliska ordförrådet består av cirka 8000 ord. På hebreiska heter bibeln: סֵפֵר הַסְּפָריִם, sefer hasfarim, "böckernas bok, den främsta boken".
Se även
Följande böcker i bibeln är ursprungligen skrivna på hebreiska:
- Genesis (1 Mos),
- Exodus (2 Mos),
- Leviticus (3 Mos),
- Numeri (4 Mos),
- Deuteronominum (5 Mos),
- Josua,
- Domarboken,
- Rut,
- Första Samuelsboken,
- Andra Samuelsboken,
- Första Kungaboken,
- Andra Kungaboken,
- Första Krönikeboken,
- Andra Krönikeboken,
- Esra,
- Nehemja,
- Ester,
- Job,
- Psaltaren,
- Ordspråksboken,
- Predikaren,
- Höga Visan,
- Jesaja,
- Jeremia,
- Klagovisorna,
- Hesekiel,
- Daniel (Delvis arameiska, delvis hebreiska),
- Hosea,
- Joel,
- Amos,
- Obadja,
- Jona,
- Mika,
- Nahum,
- Habackuk,
- Sefanja,
- Haggaj,
- Sakarja,
- Malaki.
Se även
Källor
Bergman, Nava. 2000. Bibelhebreiska för nybörjare. Lund: Studentlitteratur.