Johan III:s Ordinantia: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
(3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Kung Johan III:s "Nova Ordinantia", eller komplett ''Nova Ordinantia ecclesiastica'' utgavs 1573. [[katolicism|Katolske]] [[präst]]en [[Petrus Michaelis Fecht]] deltog i utarbetandet. Den innehöll i flera punkter lärosatser som var annorlunda än vad som kort därefter gällde som ensamt renlärig [[lutherdom]]. [[Teolog]]erna från Uppsala fick avge ett särskilt utlåtande över denna ordinantia: de ansåg att den innehöll kyrkans godkända lära, "allenast den rätt förstodes", samt att de däri föreskrivna ceremonierna väl kunde accepteras, "såvida det ej väckte förargelse". Samma år godkändes stadgan villkorligt även av de [[präst]]er, som sammanträffat, då [[ärkebiskop]] [[Laurentius Petri Gothus]], [[biskop]]arna i Linköping och Västerås vigdes till sina ämbeten.
Kung Johan III:s "Nova Ordinantia", eller komplett ''Nova Ordinantia ecclesiastica'' utgavs 1573. Den [[katolicism|Katolskt]] inriktade [[präst]]en [[Petrus Michaelis Fecht]] deltog med kungen i utarbetandet. Förordet skrevs av [[ärkebiskop]]en [[Laurentius Petri Gothus]]. Den innehöll i flera punkter lärosatser som var annorlunda än vad som kort därefter gällde som ensamt renlärig [[lutherdom]]. [[Teolog]]erna från Uppsala fick avge ett särskilt utlåtande över denna ordinantia: de ansåg att den innehöll kyrkans godkända lära, "allenast den rätt förstodes", samt att de däri föreskrivna ceremonierna väl kunde accepteras, "såvida det ej väckte förargelse". Samma år godkändes stadgan villkorligt även av de [[präst]]er, som sammanträffat, då [[ärkebiskop]] [[Laurentius Petri Gothus]], [[biskop]]arna i Linköping och Västerås vigdes till sina ämbeten.


Detta var ursprungligen endast ett tillägg till [[1571 års kyrkoordning]] men omformades i realiteten till ett förslag till en ny [[kyrkolag]] som på olika punkter anknöt till den katolska [[gudstjänstordning]]en. Ordinantians tillkomsthistoria var enligt stockholmsprästernas senare avgivna utlåtande präglad av en härva av bedrägerier där prästerskapets ändringskrav helt åsidosatts, medan nya inslag tillkom utan närmare överläggningar <ref> [https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=7684 SBL angående Olaus Petri Medelpadius] </ref>.
Detta var ursprungligen endast ett tillägg till [[1571 års kyrkoordning]] men omformades i realiteten till ett förslag till en ny [[kyrkolag]] som på olika punkter anknöt till den katolska [[gudstjänstordning]]en. Ordinantians tillkomsthistoria var enligt stockholmsprästernas senare avgivna utlåtande präglad av en härva av bedrägerier där prästerskapets ändringskrav helt åsidosatts, medan nya inslag tillkom utan närmare överläggningar <ref> [https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=7684 SBL angående Olaus Petri Medelpadius] </ref>.


== Se även ==
== Se även ==
* [[Kyrkoordning (1571)]] föregångaren
* [[Johan III:s liturgiska strid]]
* [[Johan III:s liturgiska strid]]
* [[Johan III:s Röda Bok]]
* [[Johan III:s Röda Bok]]
* [[Uppsala möte (1593)]]


== Källor ==
== Källor ==

Nuvarande version från 26 augusti 2024 kl. 06.09

Kung Johan III:s "Nova Ordinantia", eller komplett Nova Ordinantia ecclesiastica utgavs 1573. Den Katolskt inriktade prästen Petrus Michaelis Fecht deltog med kungen i utarbetandet. Förordet skrevs av ärkebiskopen Laurentius Petri Gothus. Den innehöll i flera punkter lärosatser som var annorlunda än vad som kort därefter gällde som ensamt renlärig lutherdom. Teologerna från Uppsala fick avge ett särskilt utlåtande över denna ordinantia: de ansåg att den innehöll kyrkans godkända lära, "allenast den rätt förstodes", samt att de däri föreskrivna ceremonierna väl kunde accepteras, "såvida det ej väckte förargelse". Samma år godkändes stadgan villkorligt även av de präster, som sammanträffat, då ärkebiskop Laurentius Petri Gothus, biskoparna i Linköping och Västerås vigdes till sina ämbeten.

Detta var ursprungligen endast ett tillägg till 1571 års kyrkoordning men omformades i realiteten till ett förslag till en ny kyrkolag som på olika punkter anknöt till den katolska gudstjänstordningen. Ordinantians tillkomsthistoria var enligt stockholmsprästernas senare avgivna utlåtande präglad av en härva av bedrägerier där prästerskapets ändringskrav helt åsidosatts, medan nya inslag tillkom utan närmare överläggningar [1].

Se även

Källor