Fougt, Henrik

Henrik Fougts första boktryckarmärke

Henrik Fougt, född 20 februari 1720 i Lövångers socken, död 1 december 1782 i Stockholm, var en svensk boktryckare.

Biografi

Fougt, Henric, född 20 febr 1720 i Lövånger, Skellefteå kommun, Västerbottens län, död den 1 dec 1782 i på Riddarholmen i Stockholm. Föräldrar: prosten Abraham Fougt o Christina Eurenia Höjer. Inskriven vid Uppsala universitet 26 sept 1734, erhöll akademiskt testimonium 1 sept 1742, auskultant i bergskollegiet 28 febr 1743, eo kanslist där 11 sept 1744, eo notarie 18 april 1746, relationsskrivare 14 juni samma år, förste kanslist 11 maj 1748, notarie 7 juni 1751, protonotarie 23 okt 1758, sekr i bergskollegiet 31 jan 1760, avsked 12 nov 1766, kungligt privilegium för 25 år på musiktryckeri i Sthlm 9 mars 1764, musiktryckare o musikförläggare i London 1767–70, erhöll av sin svärfar 3/4 av Grefingska boktryckeriet i Stockholm 1771 och drev det under eget namn från 1772, privilegium på tryckning av allt det, som av Kungl Maj:t och de publika verken offentliggjordes, 11 maj 1773. Riddare av Vasaorden 1774.

Gift den 22 aug 1762 på Riddarholmen i Stockholm med Elsa Momma, född 14 eller 25 dec 1744 i Stockholm ), död den 19 juni 1826 i Kärnbo, Södermanland, dotter till bankokommissarien, kungliga boktryckaren Peter Momma och Anna Margareta von Bragner.

Karriär

Henrik Fougt ägnade sig åt ämbetsmannabanan, där han nådde posten som sekreterare i Bergskollegium, men hade ett intresse för mekaniska sysselsättningar och de praktiska yrkena. När han blivit måg åt den rike boktryckaren Peter Momma, riktade han sin huvudsakliga uppmärksamhet mot förbättringen av boktryckeriyrket. År 1763 anhöll han hos Kungl. Maj:t om en lång tids privilegium på ett av honom uppfunnet sätt, att med gjutna stilar trycka noter till samma utseende och fullkomlighet, som vore de i koppar stuckne. Men även om Kanslikollegium förordade hans ansökan, blev den ej bifallen eftersom Fougt samtidigt begärt att få anlägga ett vanligt boktryckeri. Några år senare blev han dock ägare av ett sådant, nämligen Grefingska tryckeriet, som svärfadern Peter Momma 1769 erhållit genom testamente av Lorentz Grefing och överlät till Fougt. Från slutet av 1770 trycktes de kungliga förordningarna på detta tryckeri, varför tryckeriet i augusti 1771 upptog titeln kongliga boktryckeriet. I maj 1773 erhöll Fougt privilegium att trycka allt, som utgavs av Kungl. Maj:t och de offentliga verken. Fougt gjorde även allt för att förtjäna en sådan förmån. Han anskaffade de vackraste stilarna och det bästa pappret samt vinnlade sig om ett utmärkt tryck, så att de alster, som utgått från hans tryckeri, långt senare ansetts hedrande för svenska boktryckerikonsten. Han försökte även verka för tidningspressens förbättring genom utvidgandet av den för sin tid goda redaktionen av Stockholms Veckoblads senaste årgångar 1774-1779.

Fought experimenterade med föga framgång inom stilgjuteriet; mest känt är han försök att med lösa stilar avtrycka noter.

Fougt invaldes som ledamot nr 42 av Kungliga Musikaliska Akademien den 16 juni 1772.

Hustruns tid

Hustrun Elsa Momma var en vitter och ansedd kvinna, av vars hand det finns tryckta åminnelsetal i Amaranterorden över fruarna Anna Charlotta Schröderheim och Beata Elisabeth Théel. Efter Henrik Fougts bortgång (1782) förestod Elsa Momma med stor skicklighet det kungl. tryckeriet ända till i augusti 1811, då sonen Henrik Fougt d.y. övertog verksamheten. Hon avled i Mariefred 1826.

Källor

• Fougt, Henrik i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
• Svensk uppslagsbok, Malmö 1932, band 9, spalt 1209
• Nordisk Familjebok, 1908, band 8, spalt 1022
• Mikaela Lirberg & Anna-Karin Skoglund: ”Ett vittert fruntimmer”. En studie av boktryckaränkor och speciellt fru Fougt (2002)
• Du Rietz, Anita, Kvinnors entreprenörskap: under 400 år, 1. uppl., Dialogos, Stockholm, 2013