Blomkvist, Joël: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
(4 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Joël Blomqvist''', född 15 november 1840 i Stockholm, död 30 oktober 1930 i [[Kullerstads församling]], Östergötlands län<ref>Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).</ref>, var en svensk [[tapetserare]], [[kompositör]], [[predikant]] och [[författare]]. Han var farfar till [[Ingmar Blomqvist]].
'''Joël Blomqvist''', född 15 november 1840 i Stockholm, död 30 oktober 1930 i [[Kullerstads församling]], Östergötlands län<ref>Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).</ref>, var en svensk tapetserare, [[kompositör]], [[predikant]] och författare. Han var farfar till [[Ingmar Blomqvist]].


Blomqvist var son till en [[skräddare]]. Han utbildade sig till tapetserare och fick vid 19 års ålder anställning i [[Uppsala]]. Tidigt tjänstgjorde han som [[organist]] och sångledare i väckelsekretsar, och på helgerna for han på predikoresor i området runt staden. År 1874 blev Blomqvist [[kolportör]] i Uppsala stadsmission. Från och med årsskiftet 1877-78 var han verksam i Gävle som tapetserare och sångarpredikant, men efter några år flyttade familjen tillbaka till Uppsala. Under 1890-talet blev [[Stockholm]] deras bostadsort, och nästa decennium [[Motala]]. Från och med år 1915 vistades de några år hos en dotter i [[Skövde]] och till sist hos en son. Blomqvist avled i [[Kullerstad]] där sonen då blivit [[kyrkoherde]].
Blomqvist var son till en skräddare. Han utbildade sig till tapetserare och fick vid 19 års ålder anställning i [[Uppsala]]. Tidigt tjänstgjorde han som [[organist]] och sångledare i väckelsekretsar, och på helgerna for han på predikoresor i området runt staden. År 1874 blev Blomqvist [[kolportör]] i Uppsala stadsmission. Från och med årsskiftet 1877-78 var han verksam i Gävle som tapetserare och sångarpredikant, men efter några år flyttade familjen tillbaka till Uppsala. Under 1890-talet blev Stockholm deras bostadsort, och nästa decennium Motala. Från och med år 1915 vistades de några år hos en dotter i Skövde och till sist hos en son. Blomqvist avled i [[Kullerstads församling]] där sonen då blivit [[kyrkoherde]].


Under sin livstid hade Blomqvist skrivit omkring 400 sångtexter och gett ut flera samlingar av sånger och melodier för kristet bruk. Hans melodier är inte mycket färre. Bland flera andra utgav han ''[[Fridstoner]]'', ''[[Melodier i notskrift till Sions Nya Sånger]]'', ''[[Pilgrimen]]'', ''[[Sabbatsklockan]] (1878 med 50 sånger)'' och [[Barnens Sabbatsklocka 1903]] (1: samlingen med 50 sånger för Söndagsskolan och hemmet, varav endast 8 sånger varit publicerade tidigare).
Under sin livstid hade Blomqvist skrivit omkring 400 sångtexter och gett ut flera samlingar av sånger och melodier för kristet bruk. Hans melodier är inte mycket färre. Bland flera andra utgav han ''[[Fridstoner]]'', ''[[Melodier i notskrift till Sions Nya Sånger]]'', ''[[Pilgrimen]]'', ''[[Sabbatsklockan]] (1878 med 50 sånger)'' och [[Barnens Sabbatsklocka (1903)]] (1: samlingen med 50 sånger för Söndagsskolan och hemmet, varav endast 8 sånger varit publicerade tidigare).


I [[Den svenska psalmboken 1986]] är han representerad med tre psalmer: nummer [[Lämna dig helt åt Jesus|224]], [[Jesus, min Herre, dig vill jag älska|280]] och [[O, hur saligt att få vandra|300]]. Därtill finns han rikligt representerad i [[Svenska Missionsförbundets sångbok|Svenska Missionsförbundets sångböcker]] av olika årgångar (SMF 1920, SMF 1935), och psalmböcker som [[Herde-Rösten 1892]], [[Psalmer och Sånger|Psalmer och Sånger 1987]] (P&S), [[Frälsningsarméns sångbok|Frälsningsarméns sångbok 1990]] (FA) och i [[Lova Herren]] är han representerad med 14 psalmtexter. Hans sånger publicerades också för svenska behov i USA, bland annat i [[Ancora 1901]].
I [[Den svenska psalmboken (1986)]] är han representerad med tre psalmer: nummer [[Lämna dig helt åt Jesus|224]], [[Jesus, min Herre, dig vill jag älska|280]] och [[O, hur saligt att få vandra|300]]. Därtill finns han rikligt representerad i [[Svenska Missionsförbundets sångbok|Svenska Missionsförbundets sångböcker]] av olika årgångar ([[SMF (1920)]], [[SMF (1935)]]), och psalmböcker som [[Herde-Rösten (1892)]], [[Psalmer och Sånger|Psalmer och Sånger 1987]] ([[P&S (1987)]]), [[Frälsningsarméns sångbok|Frälsningsarméns sångbok (1990)]] ([[FA (1990)]]) och i [[Lova Herren (1988)]] är han representerad med 14 psalmtexter. Hans sånger publicerades också för svenska behov i USA, bland annat i [[Ancora (1901)]].


==Psalmer och kompositioner==
==Psalmer och kompositioner==
* [[Barnens Sabbatsklocka (1903)]]
* [[Herde-Rösten (1892)]]
* [[Ancora (1901)]]
* [[SMF (1920)]]
* [[SMF (1935)]]
* [[Lova Herren (1988)]]
* [[Fridsrösten ]]
===A—F===
===A—F===
*[[Allt är väl, allt är väl]] (nr 12 Barnens Sabbatsklocka 1903)
*[[Allt är väl, allt är väl]] (nr 12 Barnens Sabbatsklocka 1903)
Rad 18: Rad 26:
*[[Det gamla året svunnit]] (nr 87 Barnens Sabbatsklocka 1903)
*[[Det gamla året svunnit]] (nr 87 Barnens Sabbatsklocka 1903)
*[[Det sanna vinträd jag blott är]] (nr 77 Barnens Sabbatsklocka 1903)
*[[Det sanna vinträd jag blott är]] (nr 77 Barnens Sabbatsklocka 1903)
*[[Det är ett fast ord]] (Herde-Rösten 1892 nr 275, Lova Herren nr 748) Berabetad 1987. {{src}}
*[[Det är ett fast ord]] (Herde-Rösten 1892 nr 275, Lova Herren nr 748) Bearbetad 1987. {{src}}
*[[Det är fullkomnat! Så ljuder ropet]] (nr 81 Barnens Sabbatsklocka 1903)
*[[Det är fullkomnat! Så ljuder ropet]] (nr 81 Barnens Sabbatsklocka 1903)
*[[Dig, min Jesus, vill jag följa]] 1877 (SMF 1920 nr 272, Lova Herren nr 593)
*[[Dig, min Jesus, vill jag följa]] 1877 (SMF 1920 nr 272, Lova Herren nr 593)
Rad 57: Rad 65:
*[[Hur ljuvt det är, o Gud, att komma]] (nr 48 i Barnens Sabbatsklocka, 1903)
*[[Hur ljuvt det är, o Gud, att komma]] (nr 48 i Barnens Sabbatsklocka, 1903)
*[[Hör de ropa hednabarnen]] (nr 56 i Barnens Sabbatsklocka, 1903)
*[[Hör de ropa hednabarnen]] (nr 56 i Barnens Sabbatsklocka, 1903)
*[[I livets vår hur skönt att få]] {{src}} Av [[Lina Sandell]] men troligen av tryckfel i registret tillskriven Joël Blomqvist.
*[[I livets vår hur skönt att få]] Av [[Lina Sandell]] men troligen av tryckfel i registret tillskriven Joël Blomqvist. {{src}}
*[[I mörka stenkolsgruvan|I mörka stenkolsgrufvan]] (Fridsrösten juni 1884 och nr 99 i Barnens Sabbatsklocka, 1903) {{src}}
*[[I mörka stenkolsgruvan|I mörka stenkolsgrufvan]] (Fridsrösten juni 1884 och nr 99 i Barnens Sabbatsklocka, 1903) {{src}}
*[[I skogen denna sköna dag]] (nr 45 i Barnens Sabbatsklocka, 1903)
*[[I skogen denna sköna dag]] (nr 45 i Barnens Sabbatsklocka, 1903)

Nuvarande version från 14 december 2021 kl. 16.15

Joël Blomqvist, född 15 november 1840 i Stockholm, död 30 oktober 1930 i Kullerstads församling, Östergötlands län[1], var en svensk tapetserare, kompositör, predikant och författare. Han var farfar till Ingmar Blomqvist.

Blomqvist var son till en skräddare. Han utbildade sig till tapetserare och fick vid 19 års ålder anställning i Uppsala. Tidigt tjänstgjorde han som organist och sångledare i väckelsekretsar, och på helgerna for han på predikoresor i området runt staden. År 1874 blev Blomqvist kolportör i Uppsala stadsmission. Från och med årsskiftet 1877-78 var han verksam i Gävle som tapetserare och sångarpredikant, men efter några år flyttade familjen tillbaka till Uppsala. Under 1890-talet blev Stockholm deras bostadsort, och nästa decennium Motala. Från och med år 1915 vistades de några år hos en dotter i Skövde och till sist hos en son. Blomqvist avled i Kullerstads församling där sonen då blivit kyrkoherde.

Under sin livstid hade Blomqvist skrivit omkring 400 sångtexter och gett ut flera samlingar av sånger och melodier för kristet bruk. Hans melodier är inte mycket färre. Bland flera andra utgav han Fridstoner, Melodier i notskrift till Sions Nya Sånger, Pilgrimen, Sabbatsklockan (1878 med 50 sånger) och Barnens Sabbatsklocka (1903) (1: samlingen med 50 sånger för Söndagsskolan och hemmet, varav endast 8 sånger varit publicerade tidigare).

I Den svenska psalmboken (1986) är han representerad med tre psalmer: nummer 224, 280 och 300. Därtill finns han rikligt representerad i Svenska Missionsförbundets sångböcker av olika årgångar (SMF (1920), SMF (1935)), och psalmböcker som Herde-Rösten (1892), Psalmer och Sånger 1987 (P&S (1987)), Frälsningsarméns sångbok (1990) (FA (1990)) och i Lova Herren (1988) är han representerad med 14 psalmtexter. Hans sånger publicerades också för svenska behov i USA, bland annat i Ancora (1901).

Psalmer och kompositioner

A—F

G—J

K—N

O—S

T—Ö

Källor

  1. ↑ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).


Psalmtexter på Wikisource | Hymnologi | Samfund | Religiös Litteratur |
Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Blomkvist,_Joël&oldid=12259"