Puer natus in Bethlehem: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Ett barn är födt i Bethlehem''', översatt från latin till flera språk. Den tyska titeln är ''Ein Kind geborn zu Bethlehem''. Det är en medeltida trettondagspsalm...') |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Ett barn är födt i Bethlehem''', översatt från latin till flera språk. Den tyska titeln är ''Ein Kind geborn zu Bethlehem''. Det är en medeltida [[trettondagspsalm]] med tio verser, vilket är lika många som antalet verser i den latinska ursprungstexten (''Puer natus in Bethlehem''). En översättning till svenska är gjord av [[Laurentius Paulinus Gothus]] och finns med i [[1695 års psalmbok]]. | '''Ett barn är födt i Bethlehem''', översatt från latin till flera språk. Den tyska titeln är ''Ein Kind geborn zu Bethlehem''. Det är en medeltida [[trettondagspsalm]] med tio verser, vilket är lika många som antalet verser i den latinska ursprungstexten (''Puer natus in Bethlehem''). En översättning till svenska är gjord av [[Laurentius Paulinus Gothus]] och finns med i [[1695 års psalmbok]]. | ||
I [[1697 års koralbok]] och [[ | I [[1697 års koralbok]] och [[koralbok till Nya psalmer (1921)]] anges att melodin är ursprungligen en medeltida [[jul]]visa, känd i [[Sverige]] sedan [[1582]], som också användes för psalmen [[En stjärna gick på himlen fram]] (1695 nr 146, 1819 nr 67). | ||
== Publicerad i == | == Publicerad i == | ||
Nuvarande version från 22 juli 2022 kl. 09.17
Ett barn är födt i Bethlehem, översatt från latin till flera språk. Den tyska titeln är Ein Kind geborn zu Bethlehem. Det är en medeltida trettondagspsalm med tio verser, vilket är lika många som antalet verser i den latinska ursprungstexten (Puer natus in Bethlehem). En översättning till svenska är gjord av Laurentius Paulinus Gothus och finns med i 1695 års psalmbok.
I 1697 års koralbok och koralbok till Nya psalmer (1921) anges att melodin är ursprungligen en medeltida julvisa, känd i Sverige sedan 1582, som också användes för psalmen En stjärna gick på himlen fram (1695 nr 146, 1819 nr 67).
Publicerad i
- 1572 års psalmbok med titeln PUer natus in Bethlehem eller IIt Barn är födt i Bethlehem under rubriken "Någhra Hymner och andra Loffsonger om Christi födelse".
- Göteborgspsalmboken under rubriken "Om Christi Födelse".
- 1695 års psalmbok som nr 145 under rubriken "Trettonde Dags Psalmer"
- Luthersk psalmbok, som nr 17
Se även
- Hos Sibelius Akademien finns noter till melodin.
Källor
| |||||