Nun freut euch, lieben Christen g’mein: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Melodi) |
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Melodi) |
||
| (5 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 5: | Rad 5: | ||
== Tillkomst == | == Tillkomst == | ||
Luther skrev först (1522-23) en berättande visa om två avrättade reformanhängare, Augustinermunkar, ''[[Ein neues Lied wir heben an|Eyn newes lied wir heben an]]'', 12 verser. Rubriken är ''Eyn new lied von den zween Mertereren Christi, zu Brussel von den Sophisten zu Löuen verbrandt''. Strax därpå skriver han denna psalm, eller visa, som vissa har kallat den. Den har rubriken ''Ein danklied für die höchsten wolthaten, so uns Gott in Christo erzeigt hat.'' I en annan bok har den rubriken ''Ein Christenlichs lied Doctoris Martini Luthers die unaussprechliche gnaden gottes und des rechten Glaubens begrenssendt''. Den har 10 verser. <ref>[https://books.google.se/books?id=J3RWAAAAcAAJ&dq=editions%3AshGZ5L-_l0QC&hl=sv&pg=PA5#v=onepage&q&f=false Das deutsche Kirchenlied vol 3]</ref> | Luther skrev först (1522-23) en berättande visa om två avrättade reformanhängare, Augustinermunkar, ''[[Ein neues Lied wir heben an|Eyn newes lied wir heben an]]'', 12 verser. Rubriken är ''Eyn new lied von den zween Mertereren Christi, zu Brussel von den Sophisten zu Löuen verbrandt''. Strax därpå skriver han denna psalm, eller visa, som vissa har kallat den. Den har rubriken ''Ein danklied für die höchsten wolthaten, so uns Gott in Christo erzeigt hat.'' I en annan bok har den rubriken ''Ein Christenlichs lied Doctoris Martini Luthers die unaussprechliche gnaden gottes und des rechten Glaubens begrenssendt''. Den har 10 verser. <ref>[https://books.google.se/books?id=J3RWAAAAcAAJ&dq=editions%3AshGZ5L-_l0QC&hl=sv&pg=PA5#v=onepage&q&f=false Das deutsche Kirchenlied vol 3]</ref> | ||
== Texter == | == Texter == | ||
Originaltiteln: Nv frewt euch lieben Christen gmeyn | Originaltiteln: Nv frewt euch lieben Christen gmeyn. Den har sex strofer i 7-radig jambisk form, en senare vanlig form i reformistisk kyrkodiktning | ||
[[Nun freut euch, lieben Christen g’mein, texter]] | [[Nun freut euch, lieben Christen g’mein, texter]] | ||
| Rad 20: | Rad 18: | ||
<ref>[http://daten.digitale-sammlungen.de/~db/0006/bsb00064562/images/index.html?id=00064562&fip=193.174.98.30&no=&seite=53 Neudruck 1878]</ref> | <ref>[http://daten.digitale-sammlungen.de/~db/0006/bsb00064562/images/index.html?id=00064562&fip=193.174.98.30&no=&seite=53 Neudruck 1878]</ref> | ||
En annan, lugnare melodi använde Luther först i '' | En annan, lugnare melodi använde Luther först i ''[[Klugsches Gesangbuch]]'' (2 utg 1533; 1 utg 1529 förlorad) och denna ligger till grund för de flesta barock-bearbetningar <ref>Reich, S. 113</ref> t. ex | ||
<ref>Ausnahme: [[Dieterich Buxtehude|Buxtehude]], BuxWV 210, [https://www.youtube.com/watch?v=CQG4UVRgs6s YouTube]</ref> | <ref>Ausnahme: [[Dieterich Buxtehude|Buxtehude]], BuxWV 210, [https://www.youtube.com/watch?v=CQG4UVRgs6s YouTube]</ref> | ||
Nuvarande version från 13 juli 2022 kl. 06.55
Nun freut euch, lieben Christen g’mein är en psalm skriven och tonsatt av Martin Luther, 1523. Den finns fortfarande i tyska psalmboken (EG som nr 341)
Tillkomst
Luther skrev först (1522-23) en berättande visa om två avrättade reformanhängare, Augustinermunkar, Eyn newes lied wir heben an, 12 verser. Rubriken är Eyn new lied von den zween Mertereren Christi, zu Brussel von den Sophisten zu Löuen verbrandt. Strax därpå skriver han denna psalm, eller visa, som vissa har kallat den. Den har rubriken Ein danklied für die höchsten wolthaten, so uns Gott in Christo erzeigt hat. I en annan bok har den rubriken Ein Christenlichs lied Doctoris Martini Luthers die unaussprechliche gnaden gottes und des rechten Glaubens begrenssendt. Den har 10 verser. [1]
Texter
Originaltiteln: Nv frewt euch lieben Christen gmeyn. Den har sex strofer i 7-radig jambisk form, en senare vanlig form i reformistisk kyrkodiktning
Nun freut euch, lieben Christen g’mein, texter
Melodi
Achtliederbuch har en melodi men Erfurter Enchiridion har en medeltida påskpsalm Freut euch, ihr Frauen und ihr Mann, dass Christ ist auferstanden, ca 1390. Johann Walter komponerade en egen melodi för sin fyrstämmiga Geistliches Gesangbüchlein (1524) men denna blev aldrig vida använd. [2]
En annan, lugnare melodi använde Luther först i Klugsches Gesangbuch (2 utg 1533; 1 utg 1529 förlorad) och denna ligger till grund för de flesta barock-bearbetningar [3] t. ex [4]
Denna melodi har även använts till (Es ist gewisslich an der Zeit; Ich steh an deiner Krippen hier);
Översättningar
Till svenska,
Till danska,
- Nu fryder eder alle Christne mænd i danska psalmboken från Rostock 1529 [1528]
- Ludwig Dietz' Salmebog, 1536, som nr. 5
- i en annan översättning i nya Psalmer nr. 21 (Ver glad oc fro all Christenhed)
- Hans Tausens danska psalmbok, En Ny Psalmebog, 1553.
- Senare bearbetad som Nu fryde sig hver kristen mand og springe højt af glæde 1837, 1862 och 1888,
- Den Danske Salmebog, Köpenhamn 1953, nr 435
- Den Danske Salme Bog, Köpenhamn 1993, nr 435 (i bearbetning av Nikolaj Frederik Severin Grundtvig, 1837 och 1845).
- I aktuella danska psalmboken Den Danske Salmebog, Köpenhamn 2002, nr 487.
- Højskolesangbogen, 18. Ausgabe, Kopenhagen 2006, Nr. 37 (översatt av Claus Mortensen 1528, bearbetad av Grundtvig 1837, av Frederik Ludvig Mynster [1811 – 1885], 1862, och av Carl Joakim Brandt, 1817 – 1889 Präst i Köpenhamn], 1888; med melodi av Johann Walter 1524).[5]
Källor
- ↑ Das deutsche Kirchenlied vol 3
- ↑ Neudruck 1878
- ↑ Reich, S. 113
- ↑ Ausnahme: Buxtehude, BuxWV 210, YouTube
- ↑ Vgl. Otto Holzapfel: Liedverzeichnis: Die ältere deutschsprachige populäre Liedüberlieferung (Online-Fassung auf der Homepage Volksmusikarchiv des Bezirks Oberbayern; im PDF-Format; laufende Updates) mit weiteren Hinweisen.