Kyrkohandbok (1693): Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
(18 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''1693 års kyrkohandbok'''
'''1693 års kyrkohandbok'''


Eftersom det kom en ny [[1686 års kyrkolag |kyrkolag 1686]] behövde man revidera kyrkohandboken också. Den utkom 1693. Intressant att notera är att den funnits redan före 1599 eftersom den då "förbättrades och förmehrades" och dessuton sågs över 1608. Sedan gäller den till 1693, denna upplaga.  
Eftersom det kom en ny [[1686 års kyrkolag |kyrkolag 1686]] behövde man revidera kyrkohandboken också. Den utkom 1693. Intressant att notera är att detn funnits en kyrkohandbok redan före 1599 eftersom den då "förbättrades och förmehrades" och dessutom sågs över 1608. Sedan gäller den till 1693, denna upplaga.  
Kung Johan II utgav 1572 den bok som kom att kallas "Johan III:s röda bok" som också var ett slags kyrkohandbok men med mer katolska inslag eftersom Johan II var mer åt det hållet.
Kung Johan III utgav 1572 den bok som kom att kallas "Johan III:s röda bok" som också var ett slags kyrkohandbok men med mer katolska inslag eftersom Johan III var mer åt det hållet.


==Titelblad==
== Tillkomst ==
I ett brev från [[Jesper Swedberg]] till [[Haquin Spegel]] den 17 juni 1691 nämner Swedberg att han av kung Karl XI utverkat tillstånd att revidera kyrkohandboken och att han redan då (17/6 1691) har skickat ett förslag till [[ärkebiskop]] [[Olof Svebilius]].


== Titelblad ==
Handbok Ther uti är författat huruledes Gudztiensten med Christelige Ceremonier och kyrckioseder uti wåra Swenska Församlingar skal blifwa hållen och förhandlad. Förbättrad och förmehrad i Stockholm åhr 1599. öfwersedd åhr 1608. Och numehra efter nyja kyrckioordningen inrättad åhr 1693
Handbok Ther uti är författat huruledes Gudztiensten med Christelige Ceremonier och kyrckioseder uti wåra Swenska Församlingar skal blifwa hållen och förhandlad. Förbättrad och förmehrad i Stockholm åhr 1599. öfwersedd åhr 1608. Och numehra efter nyja kyrckioordningen inrättad åhr 1693
Tryckt i Stockholm åhr 1693 Uti thet af Kongl. May’: Privilegierte Burchardi tryckeri.
Tryckt i Stockholm åhr 1693 Uti thet af Kongl. May’: Privilegierte Burchardi tryckeri.
Och finns hos Burchard til kiöps för Tre daler och 24. Öre Kopp.
Och finns hos Burchard til kiöps för Tre daler och 24. Öre Kopp.
''Kommentar''
Anledningen till "förbättringen" 1599 var antagligen att man ville mönstra ut ett katolskt inflytande som kommit in både med Johan III:s "röda bok" och med den katolske kung Sigismund.
"..nyija kyrckioordningen.." som nämns är den nya [[1686 års kyrkolag|kyrkolag]] som stiftades 1686


==Kungens inledning==
==Kungens inledning==
Rad 43: Rad 50:
===Capitel 9 "Huru handlas skal med them som aflifwas skola."===
===Capitel 9 "Huru handlas skal med them som aflifwas skola."===
===Capitel 10 "Litanien och åtskillige andre bönesätt"===
===Capitel 10 "Litanien och åtskillige andre bönesätt"===
== Se även ==
* [[Kyrkohandbok (1529)]]
* [[Kyrkohandbok (1548)]]
* [[Kyrkohandbok (1614)]]
* [[Kyrkohandbok (1811)]]
* [[Kyrkohandbok (1894)]]
* [[Kyrkohandbok (1917)]]
* [[Kyrkohandbok (1942)]]
* [[Kyrkohandbok (1986)]]
* [[Kyrkohandbok (2017)]]


==Källor==
==Källor==
Originalet "Handbok....1693"
* Originalet "Handbok....1693" '''i museet'''
* [https://www.svenskakyrkan.se/kyrkohandboken/de-svenska-kyrkohandbockerna-genom-historien Svenska kyrkan]


{{psalmse}}
{{psalmse}}
[[Kategori:Kyrkohandböcker]]
[[Kategori:Liturgi]]
[[Kategori:Handböcker]]
[[Kategori:Handböcker]]

Nuvarande version från 6 april 2022 kl. 14.11

1693 års kyrkohandbok

Eftersom det kom en ny kyrkolag 1686 behövde man revidera kyrkohandboken också. Den utkom 1693. Intressant att notera är att detn funnits en kyrkohandbok redan före 1599 eftersom den då "förbättrades och förmehrades" och dessutom sågs över 1608. Sedan gäller den till 1693, denna upplaga. Kung Johan III utgav 1572 den bok som kom att kallas "Johan III:s röda bok" som också var ett slags kyrkohandbok men med mer katolska inslag eftersom Johan III var mer åt det hållet.

Tillkomst

I ett brev från Jesper Swedberg till Haquin Spegel den 17 juni 1691 nämner Swedberg att han av kung Karl XI utverkat tillstånd att revidera kyrkohandboken och att han redan då (17/6 1691) har skickat ett förslag till ärkebiskop Olof Svebilius.

Titelblad

Handbok Ther uti är författat huruledes Gudztiensten med Christelige Ceremonier och kyrckioseder uti wåra Swenska Församlingar skal blifwa hållen och förhandlad. Förbättrad och förmehrad i Stockholm åhr 1599. öfwersedd åhr 1608. Och numehra efter nyja kyrckioordningen inrättad åhr 1693 Tryckt i Stockholm åhr 1693 Uti thet af Kongl. May’: Privilegierte Burchardi tryckeri. Och finns hos Burchard til kiöps för Tre daler och 24. Öre Kopp.

Kommentar

Anledningen till "förbättringen" 1599 var antagligen att man ville mönstra ut ett katolskt inflytande som kommit in både med Johan III:s "röda bok" och med den katolske kung Sigismund. "..nyija kyrckioordningen.." som nämns är den nya kyrkolag som stiftades 1686

Kungens inledning

Wi KARL med Gudz nåde / Sweriges / Giöthes och Wendes konung / Storfurste til Finland / Hertig uti Skåne / Estland / Lifland / Carelen / Brehmen / Verden / Stettin Pommern / Cassuben och Wenden / Furste til Rügen / Herre öfwer Ingermanland och Wissmar; Så ock Pfalzgrefwe wid Rhein i Beiern; til Gülich / Clewe och Bergen Hertig etc. Giöre witterligit / at Wisuller til en god ordnings och skicks erhållande uti Gudz och Kyrckio och Församling här i wårt rike och fädernesland / allaredan för någre åhr sedan hafwe låtit affatta / och af trycket uthgå wår Kyrckiolag; then wi ock med hugnad och särdeles nöje förspörje på alla orter hörsamlingen efterlefwas. Men emedan ther uthinnan allenast hwad Kyrckiowäsendet hufwudsakeligen widkommer / stadgat är / och icke så styckewis eller i synnerhet / hwad Predikoämbetet wid hwarie måhls förrättande / anten angående formular, hafwer i acht at taga / föreskriwes; hwilcket icke heller egenteligen til sielfwa Kyrckiolagen / utan til en så kallad Kyrckioagenda (hwar af then i wåre Christelige Församlingar en lång tid brukelige Handboken ett mönster är) rätteligen hörer och lyder: ty hafwe wi så i anmärckiande här til / som ock at bemeldte wår Kyrckiolag någrastädes sig på Handboken beropar i nåder godt funnit the närmast wid handen warande Biskopar och Präsides Consistorium, thesslikest Professores Theologiae wid wår Academie i Upsala at sammankalla / och them anbefalla / at taga samma Handbok under händer / then noga igenomse och wäl öfwerlägga om något ännu therutinnan woro / hälst i anledning af Kyrckiolagen at ihugkomma / eller på ett eller annat sätt at förbättra. Thenne wår nådige befalning til underdånigt fölie hafwa thesse thetta arbetet sig för någon tid sedan företagit: theras tanckar theröfwer med hwar andre jämförde / uti ett wist slut stadnat / och sedermera fleres af Biskoperne och Presterskapet mening theröfwer inhemtat. Och såsom Wi förnimme thesse senare med the förre aldeles ense wara / och eftersom the ock then nu til oss inlefwererade / öfwersedde och förbättrade Haandboken tillika med the andre underskrifwit hafwa : åstundandes så mycket heller then forderligast af trycket at utkomma och allmän giöras / som the therigenom mehra tryggias / at efterkomma then ed / som the på Kyrckiolagens handhafwande och wärckställande swurit hafwa. Altså låtom wi oss mehrbend. Handbok i nåder behaga: eftersom wi henne också härmed gillom och stadfästom : williandes at hon Predikoämbetet / så ock androm som wederbör / til en orubbad regel och rättesnöre här efter wara skal. Wi förbiude förthenskuld sträng- och alfwarligen thet missbruk / som för thetta mycket gängse warit hafwer / i thet at någre af egen godtyckio hafwa tagit sig then friheten / at stympa och afkorta / hwad anten til Ceremonier eller ordasätt uti the förre Handbökerne hafwer infördt och förskrifwit warit. Williandes Wi theremot för then likformighet / som Wi så uti KyrckioCeremonierna / som uti sielfwe then Christelige läran åstunde öfwer alt i Församlingerne här i wårt rike hållas må / thet utan anseende til stånd / wilkor eller ort i the måhl / som här beröres / wid Predikoämbetetz förrättningar / alt hwad här affattadt och föreskrifwit finnes / oförändradt och ostympadt i acht tagas och efterlefwas skal. Undantagandes hwad Presterne uti något synnerligit fall / såsom wid the siukas och swårmodigas tröstande / så ock fångars beredande til döden och slikt / efter personernes och sielfwe saksens beskaffenhet och omständigheter / af egen försichtighet at ombyta / förminska eller tilläggia nödigt pröfwe / som tå närwarande lägenhet fordra kan / at the sig therefter skicka och lämpa. Hwaröfwer åligger Biskoperne och Superintendenterne med Domcapitlen hwar å sin ort ett wakande öga och noga inseende at hafwa / så at thetta icke uti någor måtto öfwerträdt och brutit warder. Fördristar sig någon af sielftagen myndighet / eller androm til behag thet at giöra; skal sådant intet strafflöst aflöpa: utan / när thet angifwit warder / alfwarsam näpst ther på fölia. Här alle som wederbör hafwa sig hörsamligen at efterrätta. Til yttermehra wisso hafwe wi thetta med egen hand underskrifwit / och med wårt Kongl. Secret bekräfta låtit. Datum Stockholm den 22 Julii Åhr 1693. Carolus (Sigill) L S

Privilegietexten

Innehållsförteckning

Om thessa efterföliande puncter blifwer uti thenna Boken förhandlat. Caput Folio

  • I. Om Döpelsen 1.
  • II. Om Nöd-Dop 16.
  • III. Om Judars/Turchars/Morianers och Hedningars dop 26.
  • IV. Wid hwad sätt almännelig Kyrckiotienst skal hållas på Söndagar/store Högtidsdagar/allmänne bön=och tacksäijelse =samt Helgedagar. 44.
  • V. Ett sätt/huru handlas skal med them/som wilia gifwa sig i ächtenskap. 107.
  • VI. Om Barnaqwinnors Kyrckiogång. 125.
  • VII. Huru handlas skal med the siuka/och them som äro ängzlige öfwer sina synder och tros swaghet. 135.
  • IIX. Huru Lik skal jordas. 157.
  • IX. Huru handlas skal med them som aflifwas skola. 182.
  • X. Litanien och åtskillige andre bönesätt. 201.

Författarens företal

Innehållet

Capitel 1 "Om döpelsen"

Capitel 2 "Om Nöd=Dop"

Capitel 3 "Om Judars/Turchars/Morianers och Hedningars dop"

Capitel 4 "Wid hwad sätt almännelig Kyrckiotienst skal hållas på Söndagar/store högtidzdagar/allmänne bön=och tacksäijelse=samt Helgedagar."

Capitel 6 "Om Barnaqwinnors Kyrckiogång".

Capitel 7 "Huru handlas skal med the siuka/och them som äro ängzlige öfwer sina synder och tros swaghet."

Capitel 8 "Huru Lik skal jordas"

Capitel 9 "Huru handlas skal med them som aflifwas skola."

Capitel 10 "Litanien och åtskillige andre bönesätt"

Se även

Källor