Kyrkoordning (1571)

1571 års kyrkoordning var den första fullständiga kyrkoordning och bekännelsetext som beslutades för kyrkan i Sverige under reformationen. Den föreslogs av ärkebiskop Laurentius Petri redan 1561 men beslutades 1571 av kung Johan III och trycktes i Kungliga tryckeriet av Amund Laurentsson. Den antogs på ett kyrkomöte i Uppsala 1572. Vid 1593 års kyrkomöte betraktades den som en av bekännelseskrifterna.

I denna ordning avskaffas flera katolska firandedagar, t ex Sankt Laurentii dag, Mariae Magdalenae, Corpus Christi, Nativitatis Mariae. I många kretsar fortsätter man dock att fira dessa och avskaffas slutligen först i samband med Uppsala möte (1593)

Förarbeten

• Articuli ordinantiae av Gustav Norberg men under medverkan av Laurentius Petri
• Vadstenaartiklarna (1552), godkända av Gustav Vasa under herredagarna i Vadstena samma år.
• Flera stadgar och delstatuter utfärdade under 1550-talet
• tagit efter kyrkoordningar från Mecklenburg (1552), Württemberg (1553) och Pfalz (1554 och 1556).

Den fanns i handskrift redan 1561. När den 1562 förelades den kalvinistiskt inriktade kung Erik XIV blev den inte godkänd. Först under kung Johan III kunde den framläggas officiellt 1571.

Innehåll

• Mässan behandlas i fem kapitel.
  • Ordning medh predican
  • Om Herrans Natward then wij för sedwänion skul ock kalle Messo
  • Ordning medh Messone
  • Ordning medh almennelig bön och Litanien
  • Om Litanien.

Laurentius Petri följer grunddragen i brodern Olaus Petris mässa men använder en sjungen mässa och flyttade in predikan med dess böner före och efter i mässan. Han bevarade delvis möjligheten att använda latin och den liturgiska skruden samt en del andra gamla sedvänjor. Deltagare i nattvarden skulle anmäla senast dagen innan. Vissa människor fick inte ta emot nattvarden: De som lever i uppenbara laster, som inte kan läsa Fader Vår, trosbekännelsen och budorden, De som är yngre än nio år, eller "wetwillingom medhan the willo äro".

Johan III och den liturgiska striden

Johan III gillade mer en del av de gamla katolska sederna och genomdrev på ett prästmöte 1575 tillägget Nova ordinantia ecclesiastica som syftade till att förmå den svenska kyrkan att inta en mellanposition mellan de katolska och protestantiska trosriktningarna i strid med den 1571 antagna kyrkoordningen. Tillägget upphävdes genom Uppsala mötes beslut 1593, och därmed blev 1571 års kyrkoordning återställd som ensam gällande norm för den svenska kyrkoorganisationen. Beslutet stadfästes av den tillträdande kungen Sigismund inför hans kröning 1594, och stadfästelsen var ett villkor för att han skulle bli krönt.

Skolordning

Kyrkoordningen innefattade även en skolordning. Enligt denna påbjöds städernas borgerskap att inrätta skrivskolor, räkneskolor, hantverks- och handelsskolor för både pojkar och flickor, för att motverka det beroende av utlandet som uppfattades komma ur det svenska borgerskapets då ofta dåliga utbildning.

1686 års kyrkolag

När kyrkoordningen senare utökades med särskilda stiftsordningar (synodalakter), förlorades enhetligheten, och man insåg behovet av en ny kyrklig lagstiftning. Efter åtskilliga fruktlösa förarbeten kom en sådan till stånd genom 1686 års kyrkolag.

Text

• Then Swenska Kyrkeordningen. Fulltext i faksimilutgåva från 1621. Frakturstil. (Google Books.)
• Laurentius Petris Kyrkoordning av år 1571: Utgiven av Samfundet Pro fide et christianismo; med historisk inledning av Emil Färnström. Stockholm: Diakonistyrelsens förlag, 1932.
• Den svenska kyrkoordningen 1571, jämte studier kring tillkomst, innehåll och användning. Utgiven av Sven Kjöllerström. Lund 1971: Håkan Ohlssons Förlag.
• Canon Ecclesiasticus. En latinsk utgåva av Laurentius Petris kyrkoordning (Martti Parvio) Helsingfors 1966. 203 s. Suomen kirkkohistoriallisen seuran julkaisuja (70).
• Uppsala mötes beslut 1593

Källor

• Kyrkoordning i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)