Om nåd och rätt jag tänker sjunga: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Om nåd och rätt jag tänker sjunga''' är en gammal psalm i åtta verser av Jesper Swedberg från 1694. Texten grundar sig på Psaltaren 101. Johan Olof Wallin bearbetade texten 1819 och lät publicera den med sju verser. Denna melodi är av svenskt ursprung, den antas vara komponerad av Gustaf von Düben, och är i 1695 års psalmbok en dubblett av nr. 288 Min själ, låt Gud i allt få råda. Den används också till ps...') |
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Text) |
||
| (21 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Om nåd och rätt jag tänker sjunga''' är en gammal psalm i åtta verser av [[Jesper Swedberg]] från 1694. Texten grundar sig på [[Psaltaren 101]]. [[Johan Olof Wallin]] bearbetade texten 1819 och lät publicera den med sju verser. | '''Om nåd och rätt jag tänker sjunga''' är en gammal psalm i åtta verser av [[Jesper Swedberg]] från 1694. | ||
== Text == | |||
Texten grundar sig på [[Psaltaren 101]] och skrevs ursprungligen av [[Jesper Swedberg]] som översättning av [[Cornelius Becker]]s ''[[Von Gnad und Recht will Ich singen]]''. Den publicerades första gången i [[Swedbergs psalmbok (1694)]] där den hade 8 verser. [[Johan Olof Wallin]] bearbetade texten 1819 och lät publicera den med sju verser. | |||
{| | |||
! Swedberg || 1695 || Wallin | |||
|- | |||
|<poem> | |||
blabla | |||
bla | |||
</poem> | |||
||<poem> | |||
Om nådh och rätt jagh täncker sjunga | |||
O Herre Gudh, och lofwa tigh | |||
Medh mine läppar och min tunga, | |||
af alt mitt hjerta innerlig. | |||
Tu haar migh land och folck beskärdt | |||
Medh nådh och rätt them styra lärdt. | |||
2 Jagh handlar wijsligt/ rätt och redligt | |||
Medh alla them som tiena migh: | |||
Jagh lefwer medh the froma fredligt/ | |||
Och hatar them som hata tigh. | |||
Jagh wandrar troligt i mitt huus/ | |||
Ty tu/ o HErre/ är mitt lius. | |||
3 Jagh taar migh ingen orätt före; | |||
Jagh älskar thet som rättwijst är. | |||
Tin lagh är migh ett rättesnöre; | |||
Jagh hafwer tin befalning kär/ | |||
Och håller tina rätter så/ | |||
At migh eij någon straffa må. | |||
4. Ett wrångwijst hierta måste wika: | |||
Them ondom är jagh intet godh: | |||
The ther sigh giöra stor’ och rika | |||
Vthaf ens annars swett och blodh/ | |||
Jagh them eij lider eller hör; | |||
Men straffar them/ som thet sigh bör. | |||
5. Then ther baktalar dierft sin nästa/ | |||
Och honom medh all list förför/ | |||
Och söker så sitt egit bästa; | |||
Then näpser jagh och platt förgiör: | |||
The stolta sinnen hatar jagh: | |||
Til högmod haar jagh eij behag. | |||
6. The trogna söker jagh i landen/ | |||
På thet the måge hos migh boo; | |||
Och hafwer gierna them widh handen/ | |||
Som öfwa fromhet/ rätt och troo: | |||
Ty jagh til them en ledo bär/ | |||
Som lögn och falskhet hafwa kär. | |||
7. Jagh söker vthi tijd förgiöra/ | |||
Och rota them vthur mitt land/ | |||
Som ogudachtig wandel föra; | |||
At ondskan eij får öfwerhand. | |||
Och är vthi mitt hierta gladh/ | |||
At helig hålles HErrans stadh. | |||
8. Men tigh/ min starckhets Gudh/ jagh beder/ | |||
Regera tu mitt hierta så/ | |||
At jagh til tins Namns prijs och heder | |||
Alt thetta troligt giöra må: | |||
Så skal mitt hierta innerlig | |||
Lofsiunga tigh ewinnerlig. | |||
</poem> | |||
||<poem> | |||
</poem> | |||
|} | |||
== Högmarcks kommentar == | |||
''Om nåd och rett jag tänker. D SVVEDBERG. ''Von Gnad und Recht'' D BECKER. Then 101. K Davids Psalm. Öfwerhetens Dygde-Spegel.<ref>[https://runeberg.org/psalmopoeo/0064.html Högmarck sid 32]</ref> | |||
== Melodi == | |||
Melodin är av svenskt ursprung och antas vara komponerad av [[Gustaf Düben den äldre|Gustaf von Düben]] I 1695 års psalmbok är den en dubblett av nr 288 [[Min själ, låt Gud i allt få råda|Min siäl och sinne låt Gudh råda]]. Den senare används också till psalm nr 322 [[Hwad är wår rådh och wåre tanckar]]. Melodin anses, trots att den förekommer tre gånger i 1695 års psalmbok, av Haeffner var så "usel" att han inte kan förklara "huru den der kunnat få något rum." (Haeffner,a.a.,del 2, s XI nr 239) | |||
== Publicerad i == | == Publicerad i == | ||
* [[1694 års psalmbok]] som nr | * [[1694 års psalmbok]] som nr | ||
* [[1695 års psalmbok]] som nr 85 under rubriken "Konung Davids Psalmer". | * [[1695 års psalmbok]] som nr 85 under rubriken "Konung Davids Psalmer". [https://sv.wikisource.org/wiki/Om_n%C3%A5d_och_r%C3%A4tt_jag_t%C3%A4nker_sjunga Wikisource] | ||
* [[1819 års psalmbok]] som nr 299 under rubriken "Med avseende på särskilda personer, tider och omständigheter: Överhet, undersåtar, fädernesland". Med ny melodi | * [[1819 års psalmbok]] som nr 299 under rubriken "Med avseende på särskilda personer, tider och omständigheter: Överhet, undersåtar, fädernesland". Med ny melodi från Hamburg 1690 som även används till 239b och 18 | ||
* [[1937 års psalmbok]] som nr 488 under rubriken "Fosterlandet" och med titeln ''Konungaspegel''. | * [[1937 års psalmbok]] som nr 488 under rubriken "Fosterlandet" och med titeln ''Konungaspegel'' men samma melodi son 1819. | ||
{{Psalmse}} | {{Psalmse}} | ||
[[Kategori:Svenska psalmer]] | [[Kategori:Svenska psalmer]] | ||
Nuvarande version från 10 juli 2024 kl. 14.04
Om nåd och rätt jag tänker sjunga är en gammal psalm i åtta verser av Jesper Swedberg från 1694.
Text
Texten grundar sig på Psaltaren 101 och skrevs ursprungligen av Jesper Swedberg som översättning av Cornelius Beckers Von Gnad und Recht will Ich singen. Den publicerades första gången i Swedbergs psalmbok (1694) där den hade 8 verser. Johan Olof Wallin bearbetade texten 1819 och lät publicera den med sju verser.
| Swedberg | 1695 | Wallin |
|---|---|---|
blabla |
Om nådh och rätt jagh täncker sjunga |
|
Högmarcks kommentar
Om nåd och rett jag tänker. D SVVEDBERG. Von Gnad und Recht D BECKER. Then 101. K Davids Psalm. Öfwerhetens Dygde-Spegel.[1]
Melodi
Melodin är av svenskt ursprung och antas vara komponerad av Gustaf von Düben I 1695 års psalmbok är den en dubblett av nr 288 Min siäl och sinne låt Gudh råda. Den senare används också till psalm nr 322 Hwad är wår rådh och wåre tanckar. Melodin anses, trots att den förekommer tre gånger i 1695 års psalmbok, av Haeffner var så "usel" att han inte kan förklara "huru den der kunnat få något rum." (Haeffner,a.a.,del 2, s XI nr 239)
Publicerad i
- 1694 års psalmbok som nr
- 1695 års psalmbok som nr 85 under rubriken "Konung Davids Psalmer". Wikisource
- 1819 års psalmbok som nr 299 under rubriken "Med avseende på särskilda personer, tider och omständigheter: Överhet, undersåtar, fädernesland". Med ny melodi från Hamburg 1690 som även används till 239b och 18
- 1937 års psalmbok som nr 488 under rubriken "Fosterlandet" och med titeln Konungaspegel men samma melodi son 1819.
| |||||