Martin Luthers bibelöversättningar: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| (27 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
[[Fil:Lutherbibel.jpg|thumb|Luthers bibel från 1534.]] | [[Fil:Lutherbibel.jpg|thumb|Luthers bibel från 1534.]] | ||
== Allmänt == | == Allmänt == | ||
Originalbibeln utkom 1534. Sedan dess har fyra språkliga revisioner skett, 1892, 1912, 1984 och 2017, godkänd av ''Rat der Evangelischen Kirche in Deutschland (EKD). | |||
== Nya Testamentet == | |||
I advent 1521, under flykten från [[påve]]n i Wartburg, när han blivit [[exkommuniering|exkommunierad]] av påven och förklarats "fredlös" av kejsar [[Karl V]], har Luther en av sina mera produktiva perioder. Han sätter sin plan i verket att möjliggöra det [[allmänna prästadömet]] för vilket det fordras en bibel på nationens språk. Han var inte först med att översätta till tyska. Redan vid 1600-talets slut fanns några översättningar men de var otympliga i sitt språk och fann ingen uppskattning. Dessa var dessutom översättningar från latin, den så kallade [[Vulgata]], inte från originalspråket, grekiska. | |||
Luther | [[Fil:Luther Das Newe Testament Deutzsch 007.jpg|mini|right|Septembertestament, Titelsida ([[Württembergische Landesbibliothek]], Signatur: Bb deutsch 152201)]] | ||
Efter elva intensiva veckor, från december 1521 till februari 1522, hade han översatt hela NT. Som original använde han [[Philipp Melanchton]]s nya utgåva på koinegrekiska 1519, den latinska [[Vulgata]] och den [[textkritik|textkritiska]] utgåvan [[Novum Testamentum omne]], 1519, av den holländske [[katolik]]en [[Erasmus av Rotterdam]]. Den 21 september 1522 publiceras, utan angiven författare, boken ''[[Das Newe Testament Deůtzsch]]'' på Leipzigs bokmässa, det så kallade ''[[septembertestamentet]]''. Det illustrerades med 21 [[träsnitt]] av [[Lucas Cranach d ä]] och trycktes av [[Lotter den yngre, Melchior|Melchior Lotter den yngre]] i Wittenberg. Både Cranach och guldsmeden [[Christian Döhring]] var medfinansiärer. Boken kostade 1,5 gulden. Hela upplagan på 3000 ex försvinner snabbt. Men redan i december 1522 kom andra reviderade, upplagan ut, det så kallade ''[[decembertestamentet]]'', ändrat på 576 ställen. | |||
Liksom senare [[Gustav Vasas Bibel]] (1541) innebär Luthers testament en revolution i språkhänseende. Luther sa: ''Man måste lyssna till mödrar och barn på gatan, se vanliga människors ansikten när de talar, och basera översättningen på det språket''. Latin var ett användbart språk för intellektuella i olika länder men saknade betydelse för vanliga människor. | |||
Luther skrev separata förord, förutom det till hela testamentet, till [[Paulusbreven]], [[Jakobsbrevet|Jakobs-]] och [[Judasbrevet|Judasbreven]] och [[Uppenbarelseboken|Johannes uppenbarelse]] | Luther skrev separata förord, förutom det till hela testamentet, till [[Paulusbreven]], [[Jakobsbrevet|Jakobs-]] och [[Judasbrevet|Judasbreven]] och [[Uppenbarelseboken|Johannes uppenbarelse]] | ||
| Rad 18: | Rad 17: | ||
Luther fick kritik för att han lade till ordet ''allein'' ("allena") efter "tro" i [[Romarbrevet|Rom]] 3:28 <ref>Mullett, 148; Wilson, 185; Bainton, s. 296.</ref> Han svarade : ''Det är mitt testamente och min översättning, och den ska fortsätta att vara min.'' Detta är ett uttryck för Luthers mantra ''[[Sola Fide]]'' (tron allena). Resultatet blev en [[Evangelikalism|evangelikal]] Bibel, som anpassats för den framväxande lutherska kyrkan. | Luther fick kritik för att han lade till ordet ''allein'' ("allena") efter "tro" i [[Romarbrevet|Rom]] 3:28 <ref>Mullett, 148; Wilson, 185; Bainton, s. 296.</ref> Han svarade : ''Det är mitt testamente och min översättning, och den ska fortsätta att vara min.'' Detta är ett uttryck för Luthers mantra ''[[Sola Fide]]'' (tron allena). Resultatet blev en [[Evangelikalism|evangelikal]] Bibel, som anpassats för den framväxande lutherska kyrkan. | ||
=== | == Gamla Testamentet == | ||
Gamla testamentet är svårare för Luther som inte till fullo behärskar originalspråket, hebreiska. Men utgivningen sker i omgångar till 1534 då hela bibeln äntligen är färdig. Den innehåller, förutom GT och NT även [[apokryfer]]na inklusive [[Manasse bön]]. | |||
== Publikationer == | |||
* Septembertestamentet (NT) finns hos Nicolaus Copernicus universitetet i Torun i Polen. Det ägdes av [[Johann Gramann]], [[Presussens apostel]] och alla marginaler är fyllda med hans noteringar, ofta efter diskussioner med Luther själv. | |||
* [https://daten.digitale-sammlungen.de/0010/bsb00105950/images/index.html?fip=193.174.98.30&seite=5&pdfseitex= Luther, Martin, Cranach, Lucas: Das Newe Testament Deůtzsch, Wittemberg, 1522 VD16 B 4318 Septembertestamentet] | * [https://daten.digitale-sammlungen.de/0010/bsb00105950/images/index.html?fip=193.174.98.30&seite=5&pdfseitex= Luther, Martin, Cranach, Lucas: Das Newe Testament Deůtzsch, Wittemberg, 1522 VD16 B 4318 Septembertestamentet] | ||
* [[Decembertestamentet]], andra utgåvan när de första 3000 ex snart sålts slut | |||
* [[Friedrich Peypus Lutherbibel]], [[Fridrich Peypus]], [[förläggare]] i Nürnberg gav ut en bibel med [[NT]] 1523 och [[GT]] UTOM [[Profeterna]] och [[Apokryferna]]. Några exemplar trycktes på pergament.<ref>[https://www.bibelausstellung.de/home/navi1072_1555_1524-die-erste-kombinierte-lutherbibel Peypusbibeln]</ref> | |||
* Komplett bibel med många illustrationer, delvis handkolorerade, 1556 '''i museet''' | |||
* Den första kompletta lutherbibeln publicerades 1534 som en sex-delad utgåva, ett samarbete mellan [[Johannes Bugenhagen]], [[Justus Jonas]], [[Caspar Cruciger]], [[Philipp Melanchthon]], [[Matthäus Aurogallus]] och [[Georg Rörer]]. Denna utgåva trycktes av [[Hans Lufft]] i Wittenberg och innehöll 117 original [[träsnitt]]. | |||
Luther fortsatte att förbättra sin översättning till utgåvan 1545, året innan han avlider. | |||
== Se även == | == Se även == | ||
* [https://www.bibelausstellung.de/home/navi1072_1555_1524-die-erste-kombinierte-lutherbibel Partiella bibeln 1524] | * [https://www.bibelausstellung.de/home/navi1072_1555_1524-die-erste-kombinierte-lutherbibel Partiella bibeln 1524. Luther, Martin: Das Alte Testament mit fleyss verteutscht] | ||
== Källor == | == Källor == | ||
Nuvarande version från 14 juli 2024 kl. 09.56
Här ges en kort översikt över Martin Luthers arbete med översättningar av Bibelns olika delar till tyska.
Allmänt
Originalbibeln utkom 1534. Sedan dess har fyra språkliga revisioner skett, 1892, 1912, 1984 och 2017, godkänd av Rat der Evangelischen Kirche in Deutschland (EKD).
Nya Testamentet
I advent 1521, under flykten från påven i Wartburg, när han blivit exkommunierad av påven och förklarats "fredlös" av kejsar Karl V, har Luther en av sina mera produktiva perioder. Han sätter sin plan i verket att möjliggöra det allmänna prästadömet för vilket det fordras en bibel på nationens språk. Han var inte först med att översätta till tyska. Redan vid 1600-talets slut fanns några översättningar men de var otympliga i sitt språk och fann ingen uppskattning. Dessa var dessutom översättningar från latin, den så kallade Vulgata, inte från originalspråket, grekiska.
Efter elva intensiva veckor, från december 1521 till februari 1522, hade han översatt hela NT. Som original använde han Philipp Melanchtons nya utgåva på koinegrekiska 1519, den latinska Vulgata och den textkritiska utgåvan Novum Testamentum omne, 1519, av den holländske katoliken Erasmus av Rotterdam. Den 21 september 1522 publiceras, utan angiven författare, boken Das Newe Testament Deůtzsch på Leipzigs bokmässa, det så kallade septembertestamentet. Det illustrerades med 21 träsnitt av Lucas Cranach d ä och trycktes av Melchior Lotter den yngre i Wittenberg. Både Cranach och guldsmeden Christian Döhring var medfinansiärer. Boken kostade 1,5 gulden. Hela upplagan på 3000 ex försvinner snabbt. Men redan i december 1522 kom andra reviderade, upplagan ut, det så kallade decembertestamentet, ändrat på 576 ställen.
Liksom senare Gustav Vasas Bibel (1541) innebär Luthers testament en revolution i språkhänseende. Luther sa: Man måste lyssna till mödrar och barn på gatan, se vanliga människors ansikten när de talar, och basera översättningen på det språket. Latin var ett användbart språk för intellektuella i olika länder men saknade betydelse för vanliga människor.
Luther skrev separata förord, förutom det till hela testamentet, till Paulusbreven, Jakobs- och Judasbreven och Johannes uppenbarelse
Luther fick kritik för att han lade till ordet allein ("allena") efter "tro" i Rom 3:28 [1] Han svarade : Det är mitt testamente och min översättning, och den ska fortsätta att vara min. Detta är ett uttryck för Luthers mantra Sola Fide (tron allena). Resultatet blev en evangelikal Bibel, som anpassats för den framväxande lutherska kyrkan.
Gamla Testamentet
Gamla testamentet är svårare för Luther som inte till fullo behärskar originalspråket, hebreiska. Men utgivningen sker i omgångar till 1534 då hela bibeln äntligen är färdig. Den innehåller, förutom GT och NT även apokryferna inklusive Manasse bön.
Publikationer
- Septembertestamentet (NT) finns hos Nicolaus Copernicus universitetet i Torun i Polen. Det ägdes av Johann Gramann, Presussens apostel och alla marginaler är fyllda med hans noteringar, ofta efter diskussioner med Luther själv.
- Luther, Martin, Cranach, Lucas: Das Newe Testament Deůtzsch, Wittemberg, 1522 VD16 B 4318 Septembertestamentet
- Decembertestamentet, andra utgåvan när de första 3000 ex snart sålts slut
- Friedrich Peypus Lutherbibel, Fridrich Peypus, förläggare i Nürnberg gav ut en bibel med NT 1523 och GT UTOM Profeterna och Apokryferna. Några exemplar trycktes på pergament.[2]
- Komplett bibel med många illustrationer, delvis handkolorerade, 1556 i museet
- Den första kompletta lutherbibeln publicerades 1534 som en sex-delad utgåva, ett samarbete mellan Johannes Bugenhagen, Justus Jonas, Caspar Cruciger, Philipp Melanchthon, Matthäus Aurogallus och Georg Rörer. Denna utgåva trycktes av Hans Lufft i Wittenberg och innehöll 117 original träsnitt.
Luther fortsatte att förbättra sin översättning till utgåvan 1545, året innan han avlider.
Se även
Källor
- ↑ Mullett, 148; Wilson, 185; Bainton, s. 296.
- ↑ Peypusbibeln