Psalmbokskommitté (1793): Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 31: | Rad 31: | ||
== Se även == | == Se även == | ||
* [[Psalmbokskommitté (1763)]] | |||
* [[Stockholms konsistorii psalmboksförslag (1765-67)|Första förslaget 1765-67]] | * [[Stockholms konsistorii psalmboksförslag (1765-67)|Första förslaget 1765-67]] | ||
* [[Upsala domkapitels psalmboksförslag (1793)| | * [[Upsala domkapitels psalmboksförslag (1793)|Nästa förslag 1793]] | ||
* [[Pastoralutskottets psalmboksförslag (1809)| | * [[Pastoralutskottets psalmboksförslag (1809)|Nästa förslag 1809]] | ||
* [[Psalmbokskommitté (1811)|Nästa kommitté 1811]] | |||
* [[Förarbeten till 1819 års psalmbok]] | |||
== Källor == | == Källor == | ||
Nuvarande version från 3 september 2022 kl. 17.35
Psalmbokskommittén 1793 är den kommitté som startades 1793 och arbetade till 1809.
Vid jubelfesten firande reformationens 200-årsjubileum upptogs Upsala domkapitels psalmboksförslag (1793) men redan vid jubelfesten anger ärkebiskop von Troil att förslaget "tarvar nytt öfverseende" och föreslår att en kommitté får fortsätta arbetet. Riksdagen biträder detta förslag och Kungl. Maj:t. förordnar till kommittéen följande personer:
- Uno von Troil, ärkebiskop
- J G Flodin, pastor primarius
- Arn Asplund, kyrkoherde
- Gustaf Murray, hofpredikant, arbetande ledamot
- A Borg, hofpredikant, arbetande ledamot
- Christian Wilhelm Lüdeke, pastor primarius vid tyska församlingen
- J J Petrejus, hofpredikant
- B Ljungblad, prost, arbetande ledamot
- Tolleson, hofpredikant, arbetande ledamot
- Eric Jonas Almqvist, professor
- Olof Domey, professor
- J Winbom, professor
- Johan Adolf Tingstadius, professor, arbetande ledamot
- Kristoffer Dahl, professor, arbetande ledamot
- J H Eberhardt, lektor
- Samuel Ödmann, teol adjunkt, arbetande ledamot
Utöver dessa förordnades 17 korresponderande ledamöter, "hvilka genom råd skulle främja saken"
Kommittén skulle också handlägga en del andra kyrkoärenden.
Ledamöter märkta med "arbetande ledamot" är de som arbetar mellan sammanträdena.
Arbetet
Redan vid första sammanträdet 20-29 januari 1794 utfärdade ärkebiskopen Uno von Troil direktiv att man skulle utgå från 1793 års förslag men ersätta en del psalmer och bibehålla så många psalmer som möjligt ur gamla psalmboken, med så små ändringar som möjligt.
Kommittén utgav aldrig något helt psalmboksförslag utan bara två sångsamlingar.
Däremot utgavs flera förslag utanför kommittén
- Dahl: Psalmer 1807
- Ödmann 1796
Se även
- Psalmbokskommitté (1763)
- Första förslaget 1765-67
- Nästa förslag 1793
- Nästa förslag 1809
- Nästa kommitté 1811
- Förarbeten till 1819 års psalmbok
Källor
- Albin Hildebrand, Svenska Kyrkans Psalmbokskomiteér och Psalmboksförslag under 1700-talet och början af 1800-talet., A.V. Carlsons förlag, Stockholm, 1884. Finns i museet