Uthi Gudz Namn nu rese wij: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 1: Rad 1:
'''Uthi Gudz Namn nu rese wij''' är en [[psalm]] i 1695 års psalmbok i tre verser. Den är en färd[[leiser]], en resesång som användes på korståg och pilgrimsfärder under medeltiden. Det är denna leiser som [[Sturekrönikan]]s skildring av slaget på Brunkeberg år 1471 alluderar på. Enligt Högmarck (1736) är den ursprungliga tyska texten ''In Gottes Nahmen fahren wir'' av kantorn i Joachimsdal, [[Nicolaus Hermann|Nicolaus Heermann]]. Översättningen till svenska gjordes, enligt Högmarck, av [[Laurentius Jonae Gestritius|Lauretius Jonae Gestricus]].
'''Uthi Gudz Namn nu rese wij''' är en [[psalm]] i 1695 års psalmbok i tre verser. Den är en färd[[leiser]], en resesång som användes på korståg och pilgrimsfärder under medeltiden. Det är denna leiser som [[Sturekrönikan]]s skildring av slaget på Brunkeberg år 1471 alluderar på. Enligt Högmarck (1736) är den ursprungliga tyska texten ''In Gottes Nahmen fahren wir'' av kantorn i Joachimsdal, [[Nicolaus Hermann|Nicolaus Heermann]]. Översättningen till svenska gjordes, enligt Högmarck, av [[Laurentius Jonae Gestritius|Laurentius Jonae Gestricus]].


Melodin är enligt [[1697 års koralbok]] samma som används till psalmen [[Desse äro de tio bud]] (nr 1).
Melodin är enligt [[1697 års koralbok]] samma som används till psalmen [[Desse äro de tio bud]] (nr 1).

Nuvarande version från 29 september 2021 kl. 06.54

Uthi Gudz Namn nu rese wij är en psalm i 1695 års psalmbok i tre verser. Den är en färdleiser, en resesång som användes på korståg och pilgrimsfärder under medeltiden. Det är denna leiser som Sturekrönikans skildring av slaget på Brunkeberg år 1471 alluderar på. Enligt Högmarck (1736) är den ursprungliga tyska texten In Gottes Nahmen fahren wir av kantorn i Joachimsdal, Nicolaus Heermann. Översättningen till svenska gjordes, enligt Högmarck, av Laurentius Jonae Gestricus.

Melodin är enligt 1697 års koralbok samma som används till psalmen Desse äro de tio bud (nr 1).

Publicerad i

Se även

Källor

Svensk psalmhistoria, 1946, sid 16, Dick Helander
Högmarck, Lars, Psalmopoeographia, Stockholm, 1736.