Laurinus, Laurentius Laurentii: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
== Biografi == | == Biografi == | ||
Laurentius Laurinus den äldre var son till slottsfogden på Stegeborg Lars Olofsson och Helena Johansdotter. Laurinus far var från Skottland (Frankrike enl SvBL). Laurinus blev 1594 student i Uppsala och studerade sedan utomlands. Han blev 1603 magister i Wittenberg och prästvigdes samma år. Laurinus blev 1603 | Laurentius Laurinus den äldre var son till slottsfogden på Stegeborg Lars Olofsson och Helena Johansdotter. Laurinus far var från Skottland (Frankrike enl SvBL). Laurinus blev 1594 student i Uppsala och studerade sedan utomlands. Han blev 1603 magister i Wittenberg och prästvigdes samma år. Laurinus blev 1603 vice rektor i Söderköping och 1605 (1608) rektor där. År 1609 blev han kyrkoherde i [[Häradshammars och Jonsbergs församlingar]] och 1620 [[kontraktsprost]] i [[Vikbolands kontrakt]]. Laurinus avled som blind 22/29 november 1655 i [[Häradshammars socken]]. Laurinus var riksdagsman vid riksdagen 1634. Ett porträtt av Laurinus hänger i [[Häradshammars kyrka]]s sakristia. | ||
=== Familj === | === Familj === | ||
Versionen från 9 november 2021 kl. 20.41
Laurentius Laurentii Laurinus den äldre, född 1573 (1577 enl) i Söderköping, död 29 november 1655 eller 22 november (29 november) 1656 i Häradshammars socken. Han var kyrkoherde i Häradshammars och Jonsbergs församlingar i Östergötland.
Biografi
Laurentius Laurinus den äldre var son till slottsfogden på Stegeborg Lars Olofsson och Helena Johansdotter. Laurinus far var från Skottland (Frankrike enl SvBL). Laurinus blev 1594 student i Uppsala och studerade sedan utomlands. Han blev 1603 magister i Wittenberg och prästvigdes samma år. Laurinus blev 1603 vice rektor i Söderköping och 1605 (1608) rektor där. År 1609 blev han kyrkoherde i Häradshammars och Jonsbergs församlingar och 1620 kontraktsprost i Vikbolands kontrakt. Laurinus avled som blind 22/29 november 1655 i Häradshammars socken. Laurinus var riksdagsman vid riksdagen 1634. Ett porträtt av Laurinus hänger i Häradshammars kyrkas sakristia.
Familj
Laurinus gifte sig första gången 1605 med Margareta Larsdotter (1570–1620). Hon var dotter till befallningsmannen över Vikbolandet Lasse Jonsson och Kjerstin Jacobsdotter. Margareta Larsdotter hade tidigare varit gift med domprosten Johannes Canuti (Trelogius) i Linköping. Laurinus och Larsdotter fick tillsammans barnen Catharina (1606–1607), Johannes (1609–1686), Laurentius Laurinus den yngre samt 6 döttrar och 5 söner.[1]
Laurinus gifte sig andra gången 24 juni 1621 med Elisabeth Ungius (1602–1651). Hon var dotter till superintendenten Johannes Petri Ungius och Helena Månsdotter i Kalmar.[1]
Bibliografi
Han finns bland annat representerad i Den svenska psalmboken 1986 med texten till den välkända psalmen I himmelen, i himmelen (nr 169) som publicerades av Laurinus i samband med hans hustrus "likpredikan" inför avfärden från hemmet. Psalmen ingår i Rune Lindströms film Himlaspelet från 1942 som bygger på hans pjäs Ett spel om en väg som till Himla bär.
Utöver Psalmer skrev han även en rad teologiska arbeten, och översatte andra från latinet. Har även författat en rad andra skrifter, däribland En kort Sveriges chrönika ifrån Magog alt inn till Fröken Christinas regemente (1647) och en försättning av Matthias Hafenreffers teologiska kompendium 1650.
- Dissertatio circa Concilium Tridentinum , Wittenberg 1603.[1]
- Musicae rudimenta pro incipientibus necessaria, musiklärobok, Stockholm 1622.[1]
- Epigramma in structuram templi Rönö, 1641.[1]
- Symbola Heroum et Herodium, atque aliorum quorundam, rythmis Germanicis et Sueticis explicata et commentariolis amplificata, Linköping 1647.[1]
- En kort Sveriges Chrönika ifrån Magog alt inn til Fröken Christinas regemente, Linköping 1647, andra upplagan Strägnäs 1717.
- Compendium locorum theologicorum Haffenrefferi in Sueticum versum, Stockholm 1650.[1]
- Plausus Suecicus seu gratulatio ob Caroli Gustavi - reditum, Linköping 1650.[1]
- Några spörsmål ungdomen i Häredzhammar förestälte til af öfve honom i then H. Catechesi, s. l. et a.[1]
- Sju likpredikningar.[1]
Psalmer
- I himmelen, i himmelen (1986 nr 169) är skriven av Laurinus från 1620. till sin första hustrus likfärd från hemmet.
- Jag ville lova och prisa (1937 nr 359) troligen skriven av Laurinus 1622
Källor
- Svenskt biografiskt handlexikon. 1906
- (SvBL) Sv Biografiskt Lexikon, Ny följd, bd 6, 1865, sid 190
- Sv Uppslagsbok, 1933, bd 16, spalt 1050
- Linköpings stifts herdaminne 3, 1917-1919, Linköping, sid 345-346, 403-405
- Nationalencyklopedin, bd 12 (1993), s. 163
| |||||