Kungliga tryckeriet: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 7: Rad 7:
År 1529 trycker [[Johan Henrik Schröder]] [[Olaus Petri]]s [[Kyrkohandbok (1529)]].
År 1529 trycker [[Johan Henrik Schröder]] [[Olaus Petri]]s [[Kyrkohandbok (1529)]].


När Richolff återvänt till Lübeck efter 1542, efter tryckningen av [[Gustav Vasas Bibel]], övertogs tryckeriet av [[Amund Laurentsson]] som flyttade tryckeriet till Stockholm igen. Amund var den förste, som tryckte finskspråkiga böcker, av vilka de äldsta är en bönbok från 1544, [[Mikael Agricola]]s Abcbok (Abckiria), samt Agricolas översättning av [[Se Wsi Testamenti|Nya testamentet]] 1548. Han innehade det till 1575. <ref>{{webbref |url=http://www.foretagsminnen.se/Artikelsamling/Textsida-lorem-Ipsum-dolor-sit-amet6/ |titel=Grafisk industri |utgivare=Föreningen Stockholms företagsminnen |förnamn=Anders |efternamn=Johnson |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120114103233/http://www.foretagsminnen.se/Artikelsamling/Textsida-lorem-Ipsum-dolor-sit-amet6/}}</ref>
När Richolff återvänt till Lübeck efter 1542, efter tryckningen av [[Gustav Vasas Bibel]], övertogs tryckeriet av [[Amund Laurentsson]] som flyttade tryckeriet till Stockholm igen. Han införskaffade nya stilar, antikva och kursiv. Amund var den förste, som tryckte finskspråkiga böcker, av vilka de äldsta är en bönbok från 1544, [[Mikael Agricola]]s Abcbok (Abckiria), samt Agricolas översättning av [[Se Wsi Testamenti|Nya testamentet]] 1548. Han innehade det till 1575. <ref>{{webbref |url=http://www.foretagsminnen.se/Artikelsamling/Textsida-lorem-Ipsum-dolor-sit-amet6/ |titel=Grafisk industri |utgivare=Föreningen Stockholms företagsminnen |förnamn=Anders |efternamn=Johnson |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120114103233/http://www.foretagsminnen.se/Artikelsamling/Textsida-lorem-Ipsum-dolor-sit-amet6/}}</ref>


Åren 1576-77 förestods tryckeriet av [[Torbjörn Tidemansson]].
Åren 1576-77 förestods tryckeriet av [[Torbjörn Tidemansson]].
Rad 13: Rad 13:
Åren 1578-82 förestods tryckeriet av [[Anders Torstensson]]
Åren 1578-82 förestods tryckeriet av [[Anders Torstensson]]


År 1583 dyker [[Andreas Gutterwitz]] upp och innehar tryckeriet till sin död 1610. Efter hans död drev hans änka tryckeriet vidare som ''Gutterwitz enka''.
År 1583 dyker [[Andreas Gutterwitz]] upp och innehar tryckeriet till sin död 1610. Han har med sig Granjons kursiv stil från Köpenhamn. Efter hans död drev hans änka tryckeriet vidare som ''Gutterwitz enka''.


År 1603 blir [[Anund Olofsson Helsing]] privilegierad tryckare, till sin död 1610.
År 1603 blir [[Anund Olofsson Helsing]] privilegierad tryckare, till sin död 1610.

Versionen från 15 december 2021 kl. 09.32

Kungliga tryckeriet grundades av kung Gustav Vasa år 1526. Han skrev ett skarpt brev till biskop Hans Brask att denne borde lägga ned sitt tryckeri, Biskop Brasks tryckeri, vilket också skedde. Därmed blev kungliga tryckeriet i princip Sveriges enda tryckeri under lång tid.

Georg Richolff hade tillsammans med Bartholomeus Fabri 1525 startat ett tryckeri i Uppsala. Då Gustav Vasa drog in alla tryckerirättigheter för andra tryckerier än hans egna, utnämndes Richolff och Fabri till kungliga tryckeriets förste boktryckare. Richolff lämnade landet redan 1527, men återkallades 1539 för att trycka den nya bibelöversättningen.

Under mellantiden hade Kungliga tryckeriet drivits av de svenska boktryckarna Claes Pedersen och Petrus bokprentare.

År 1529 trycker Johan Henrik Schröder Olaus Petris Kyrkohandbok (1529).

När Richolff återvänt till Lübeck efter 1542, efter tryckningen av Gustav Vasas Bibel, övertogs tryckeriet av Amund Laurentsson som flyttade tryckeriet till Stockholm igen. Han införskaffade nya stilar, antikva och kursiv. Amund var den förste, som tryckte finskspråkiga böcker, av vilka de äldsta är en bönbok från 1544, Mikael Agricolas Abcbok (Abckiria), samt Agricolas översättning av Nya testamentet 1548. Han innehade det till 1575. [1]

Åren 1576-77 förestods tryckeriet av Torbjörn Tidemansson.

Åren 1578-82 förestods tryckeriet av Anders Torstensson

År 1583 dyker Andreas Gutterwitz upp och innehar tryckeriet till sin död 1610. Han har med sig Granjons kursiv stil från Köpenhamn. Efter hans död drev hans änka tryckeriet vidare som Gutterwitz enka.

År 1603 blir Anund Olofsson Helsing privilegierad tryckare, till sin död 1610.

År 1613 säljs änkans andel och kronans andel överlåts till Uppsala akademi.

År 1614 blir Ignatius Meurer privilegierad kunglig boktryckare efter att ha gift sig med änkan Christina Mårtensdotter Klinck till Anund Olofsson Helsing.

Henrik Fougt, som äger Grefingska tryckeriet, får titeln Kongliga boktryckeriet i augusti 1771 och från maj 1773 får han kungligt privilegium.

Elsa Fougt, dotter till [[Peter Momma], gift med Henrik Fougt tar över när Henrik dör och driver tryckeriet till 1811, då sonen Henrik Fougt d. y. tar över.

Tryckeriet hamnade sedermera i Johan Petter Lindhs änkas ägo, såsom Lindhska tryckeriet, vilket uppköptes 1821 av Per Adolf Norstedt och bildade stommen i P.A. Norstedt & Söner.

Iduns tryckeri AB, som grundades 1893 av F. Hellberg, erhöll 1897 titeln Kungliga hovboktryckeriet. Tryckeriet köptes dock 1903 upp av P.A. Norstedt & Söner, och drev sedan huvudsakligen affärstryckeri med kortregistersystem som specialitet.

Publikationer

(Urval)

    • Under Torbjörn Tidemansson
    • Under Anders Torstensson
    • Under Andreas Gutterwitz

Se även

Källor

  1. ↑ Johnson, Anders. ”Grafisk industri”. Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20120114103233/http://www.foretagsminnen.se/Artikelsamling/Textsida-lorem-Ipsum-dolor-sit-amet6/. Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Kungliga_tryckeriet&oldid=12305"