Keysers boktryckeri: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Keysers boktryckeri''' startade med att [[boktryckare]]n [[Henrik Keyser den äldste]], (död 1663), enligt sägnen, erhöll av kung Gustav II Adolf, ett tryckeri som kungen erövrat i Livland eller Kurland. Han hade 1633 startat en bokförläggarverksamhet och 1635 fick han kungligt privilegium i [[kungliga tryckeriet]]. | '''Keysers boktryckeri''' startade med att [[boktryckare]]n [[Henrik Keyser den äldste]], (död 1663), enligt sägnen, erhöll av kung Gustav II Adolf, ett tryckeri som kungen erövrat i Livland eller Kurland. Han hade 1633 startat en [[Keysers bokförlag|bokförläggarverksamhet]] och 1635 fick han kungligt privilegium i [[kungliga tryckeriet]]. | ||
Han tryckte mängder av officiellt tryck, såsom förordningar o almanackor, men även lag-, bibel- o lexikonutgåvor, bland annat den första fullständiga finska bibelöversättningen 1642, samt religiös litteratur m m. Särskilt bekant är ''Sweriges Rijkes Ridderskaps o Adels Wapenbook'' (1650), vår första vapenbok o vårt första bok med kopparstick. Även de flygblad med krigsnyheter från åren 1634 o 1644, som hör till våra första tidningsförsök, har på typografiska grunder attribuerats till honom liksom även tidningarna 1655—60 <ref>Klemming; Lundstedt; Strömbom</ref>. En av Keyser tryckt almanacka, 1637, avslutas med en i träsnitt framställd utsikt över Stockholm från Södermalm, som är av stort topografiskt intresse. | |||
Tryckeriet, bostaden och trädgården låg intill nuvarande Högbergsgatan i kvarteret Pelarbacken Mindre på Södermalm i Stockholm. Hindrick Keysers gårdh omtalas 1656. | Tryckeriet, bostaden och trädgården låg intill nuvarande Högbergsgatan i kvarteret Pelarbacken Mindre på Södermalm i Stockholm. Hindrick Keysers gårdh omtalas 1656. | ||
Versionen från 27 januari 2022 kl. 17.03
Keysers boktryckeri startade med att boktryckaren Henrik Keyser den äldste, (död 1663), enligt sägnen, erhöll av kung Gustav II Adolf, ett tryckeri som kungen erövrat i Livland eller Kurland. Han hade 1633 startat en bokförläggarverksamhet och 1635 fick han kungligt privilegium i kungliga tryckeriet.
Han tryckte mängder av officiellt tryck, såsom förordningar o almanackor, men även lag-, bibel- o lexikonutgåvor, bland annat den första fullständiga finska bibelöversättningen 1642, samt religiös litteratur m m. Särskilt bekant är Sweriges Rijkes Ridderskaps o Adels Wapenbook (1650), vår första vapenbok o vårt första bok med kopparstick. Även de flygblad med krigsnyheter från åren 1634 o 1644, som hör till våra första tidningsförsök, har på typografiska grunder attribuerats till honom liksom även tidningarna 1655—60 [1]. En av Keyser tryckt almanacka, 1637, avslutas med en i träsnitt framställd utsikt över Stockholm från Södermalm, som är av stort topografiskt intresse.
Tryckeriet, bostaden och trädgården låg intill nuvarande Högbergsgatan i kvarteret Pelarbacken Mindre på Södermalm i Stockholm. Hindrick Keysers gårdh omtalas 1656.
Efter Henrik Keyser den äldstes död 1663 tog hans änka över verksamheten fram till att sonen Henrik Keyser d.ä. år 1670 blev gammal nog att sköta den.
Henrik Keyser d.ä. (1640-99) drev verksamheten från 1670 till sin död 1699. Han utvidgade både förlags- och tryckeriverksamheterna. 1685 fick han privilegiet som akademiboktryckare i Uppsala.
Henrik Keyser d.y. (1672-1707) deltog tidigt i verksamheten och övertog akademiboktryckar-privilegiet 1695.
Vem drev tryckeriet från 1707 till 1716?
År 1716 övertas rörelsen av Henrik Keyser d.y.s systerson Aron Holm
Tryckeriet förstördes delvis vid Katarinabranden 1723 men byggdes upp igen.
Publikationer
- Karl XII:s Bibel, påbörjas av Keyser d.ä. men slutförs av Keyser d.y. 1703.
Källor
- Svensk Uppslagsbok 1933, band 15, spalt 304
- SBL Släkten Keyser
- ↑ Klemming; Lundstedt; Strömbom