Var kristtrogen fröjde sig: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Var kristtrogen fröjde sig''' är en gammal julottepsalm i fyra verser med latinskt ursprung, ''Resonet in laudibus'' från 1300-talet som översattes 1586 till svensk...') |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 12: | Rad 12: | ||
* [[1819 års psalmbok]] som nr 61 under rubriken "Jesu kärleksfulla uppenbarelse i mänskligheten: Jesu födelse (julpsalmer)". | * [[1819 års psalmbok]] som nr 61 under rubriken "Jesu kärleksfulla uppenbarelse i mänskligheten: Jesu födelse (julpsalmer)". | ||
* [[1937 års psalmbok]] som nr 61 under rubriken "Jul". | * [[1937 års psalmbok]] som nr 61 under rubriken "Jul". | ||
* [[Den svenska psalmboken 1986]] som nr 430 under rubriken "Jul". | * [[Den svenska psalmboken (1986)]] som nr 430 under rubriken "Jul". | ||
* [[Finlandssvenska psalmboken 1986]] som nr 19 med titelraden [[Kristi kyrka, fröjda dig]], under rubriken "Jul". | * [[Finlandssvenska psalmboken (1986)]] som nr 19 med titelraden [[Kristi kyrka, fröjda dig]], under rubriken "Jul". | ||
== Se även == | == Se även == | ||
Versionen från 3 mars 2022 kl. 09.16
Var kristtrogen fröjde sig är en gammal julottepsalm i fyra verser med latinskt ursprung, Resonet in laudibus från 1300-talet som översattes 1586 till svenska, möjligen från tyska Rühm dich du werthe Christenhet.[1] Samma ursprungstext har också översatt till nästa psalm i 1695 års psalmbok, All then ganska Christenhet. Psalmen, Var kristtrogen fröjde sig, skiljer sig från många andra genom att första och fjärde verserna är avsevärt längre än de bägge mittersta verserna. Sista versen är en lång vers, som sjungs stående. Som julottepsalm blev den ofta ersatt av den nyare Var hälsad, sköna morgonstund från 1819.
Psalmen inleds 1695 med orden:
- Hwar Christtrogen frögde sigh
- Uthaf hiertat innerlig
Melodin är medeltida, nedtecknad i Wittenberg 1543 i tryckaren Joseph Klugs serie med Geistliche Lieder. Den härstammar från två medeltida julsånger: den ovan nämnda Resones in laudibus samt Magnum nomen domini Emanuel vilka i sin tur förmodligen sammanhänger med ett medeltida advents-Sanctus.[2]
Publicerad i
- Then Swenska Psalmboken (1586)
- 1695 års psalmbok som nr 128 under rubriken "Jule-högtids Psalmer - Om Christi Födelse".
- 1819 års psalmbok som nr 61 under rubriken "Jesu kärleksfulla uppenbarelse i mänskligheten: Jesu födelse (julpsalmer)".
- 1937 års psalmbok som nr 61 under rubriken "Jul".
- Den svenska psalmboken (1986) som nr 430 under rubriken "Jul".
- Finlandssvenska psalmboken (1986) som nr 19 med titelraden Kristi kyrka, fröjda dig, under rubriken "Jul".
Se även
- Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till Hwar Christtrogen frögde sigh.
Källor
- ↑ "I olikhet mot de flesta andra svenska psalmer från reformationstiden och århundradena närmast före denna har den inte via tyska språket kommit till oss utan översatts direkt från latinet." (Oscar Lövgren, Psalm- och sånglexikon (1964), sp. 500. I Hymnary.org anges den tyska titeln som källtitel för den svenska psalmen, men någon ytterligare information om den tyska psalmen kan inte återfinnas där.
- ↑ Psalm 61 i Knut Peters och Albert Runbäck, Svensk koralbok (1941), sid 327.
| |||||