Ullman, Uddo Lechard: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 15: | Rad 15: | ||
'''Uddo Lechard Ullman''', född 1 maj 1837, död 2 januari 1930 i Uppsala, var [[biskop]] i [[Strängnäs stift]] 1889–1927 och ledamot av 1883 års [[Psalmbokskommitté (1883)|psalmbokskommitté]] och 1888 års [[kyrkohandbokskommission (1888)|kyrkohandbok]]skommitté och gjorde genom dem ett grundläggande arbete för psalmbokens, psalmsångens och gudstjänstens liturgiska förnyelse i Svenska kyrkan. | '''Uddo Lechard Ullman''', född 1 maj 1837, död 2 januari 1930 i Uppsala, var [[biskop]] i [[Strängnäs stift]] 1889–1927 och ledamot av 1883 års [[Psalmbokskommitté (1883)|psalmbokskommitté]] och 1888 års [[kyrkohandbokskommission (1888)|kyrkohandbok]]skommitté och gjorde genom dem ett grundläggande arbete för psalmbokens, psalmsångens och gudstjänstens liturgiska förnyelse i Svenska kyrkan. | ||
== Biografi == | |||
Han var son till [[prost]]en [[Magnus Ullman]] och Magdalena Hegardt och från 1872 gift med Friedrike Wilhelmine Anna von Pieverling samt far till [[Johannes Ullman]] och farbror till [[Sigfrid Benjamin Ullman]] och [[Lechard Elis Ullman]]. Han var brorsons son till prosten [[Erik Erland Ullman]]. Han blev student i Uppsala 1855, [[filosofie doktor]] 1863, [[teologie kandidat]] och [[prästvigd]] 1869. | Han var son till [[prost]]en [[Magnus Ullman]] och Magdalena Hegardt och från 1872 gift med Friedrike Wilhelmine Anna von Pieverling samt far till [[Johannes Ullman]] och farbror till [[Sigfrid Benjamin Ullman]] och [[Lechard Elis Ullman]]. Han var brorsons son till prosten [[Erik Erland Ullman]]. Han blev student i Uppsala 1855, [[filosofie doktor]] 1863, [[teologie kandidat]] och [[prästvigd]] 1869. | ||
Ullman var [[lektor]] vid Göteborgs latinläroverk, [[prebende]][[kyrkoherde]] i [[Lundby församling, Göteborgs stift|Lundby församling]] på [[Hisingen]] under åren 1872–1889.<ref>{{runeberg.org|nfcj|0500.html Ullman. 1. Uddo Lechard U}}, sp. 923</ref> Ullman var en driven [[Teckning (konst)|tecknare]] och ett av Ullmans porträtt återutgavs i [[Paul Peter Waldenström]]s bok ''Minnesanteckningar 1838-75''.<ref>[https://libris.kb.se/bib/10233697 Libris]</ref> | Ullman var [[lektor]] vid Göteborgs latinläroverk, [[prebende]][[kyrkoherde]] i [[Lundby församling, Göteborgs stift|Lundby församling]] på [[Hisingen]] under åren 1872–1889.<ref>{{runeberg.org|nfcj|0500.html Ullman. 1. Uddo Lechard U}}, sp. 923</ref> Ullman var en driven [[Teckning (konst)|tecknare]] och ett av Ullmans porträtt återutgavs i [[Paul Peter Waldenström]]s bok ''Minnesanteckningar 1838-75''.<ref>[https://libris.kb.se/bib/10233697 Libris]</ref> | ||
Makarna Ullman är begravda på Gamla kyrkogården i Strängnäs. | Makarna Ullman är begravda på Gamla kyrkogården i Strängnäs. | ||
== Verk == | |||
Ullman finns bland annat representerad i [[Den svenska psalmboken (1986)]] med bearbetningen av ett verk, nr 554 [[Sörj för mig, min Fader kär]]). Sin stora insats gjorde Ullman genom sitt arbete för gudstjänstlivets förnyelse och främst med den nya kyrkohandbok för Svenska kyrkan som antogs 1894. Den innebar en vändning från den upplysningspräglade och liturgiskt nedtonade kyrkohandboken 1811 till en historisk återknytning till gudstjänstens hävdvunna moment. Han fick stort inflytande genom sin bok ''Evangelisk-luthersk liturgik'', från 1874–1875, där han eftersträvade en omväxlande och spännande utformad av ny liturgi, med en omväxling i böner, musik, texter och liturgiska färger. Han såg liturgin som en sammanhållen teologisk enhet och som ett allkonstverk och en mötesplats mellan Gud och människan <ref>[[Oloph Bexell]], ''Sveriges kyrkohistoria. 7. Folkväckelsens och kyrkoförnyelsens tid''. Verbum 2003. {{ISBN|9789152624623}}, sidan 229</ref>. Boken är utgångspunkten för det liturgiska förnyelsearbete som präglat Svenska kyrkan under hela 1900-talet. Ullman var starkt påverkad av [[Luther]] och tyska [[nylutherdom]]ens teologi och liturgi, av bland andra [[Wilhelm Löhe]] och den teologiska fakulteten i [[Erlangen]], där han studerat i flera år. | |||
== Psalmer == | == Psalmer == | ||
Versionen från 5 januari 2023 kl. 05.57
| Biskop Ullman, Uddo Lechard | |
 Ullman, Uddo Lechard | |
| Kyrka | Svenska kyrkan |
|---|---|
| Stift | Strängnäs stift, biskop |
| Period | 1889–1927 |
| Företrädare | Adam Teodor Strömberg |
| Efterträdare | Sam. Stadener |
| Prästvigd | 14 augusti 1869 för Göteborgs stift |
| Biskopsvigd | 10 november 1889 av Anton Niklas Sundberg |
| Född | 1 maj 1837 |
| Död | 2 januari 1930 (92 år) Uppsala |
Uddo Lechard Ullman, född 1 maj 1837, död 2 januari 1930 i Uppsala, var biskop i Strängnäs stift 1889–1927 och ledamot av 1883 års psalmbokskommitté och 1888 års kyrkohandbokskommitté och gjorde genom dem ett grundläggande arbete för psalmbokens, psalmsångens och gudstjänstens liturgiska förnyelse i Svenska kyrkan.
Biografi
Han var son till prosten Magnus Ullman och Magdalena Hegardt och från 1872 gift med Friedrike Wilhelmine Anna von Pieverling samt far till Johannes Ullman och farbror till Sigfrid Benjamin Ullman och Lechard Elis Ullman. Han var brorsons son till prosten Erik Erland Ullman. Han blev student i Uppsala 1855, filosofie doktor 1863, teologie kandidat och prästvigd 1869.
Ullman var lektor vid Göteborgs latinläroverk, prebendekyrkoherde i Lundby församling på Hisingen under åren 1872–1889.[1] Ullman var en driven tecknare och ett av Ullmans porträtt återutgavs i Paul Peter Waldenströms bok Minnesanteckningar 1838-75.[2]
Makarna Ullman är begravda på Gamla kyrkogården i Strängnäs.
Verk
Ullman finns bland annat representerad i Den svenska psalmboken (1986) med bearbetningen av ett verk, nr 554 Sörj för mig, min Fader kär). Sin stora insats gjorde Ullman genom sitt arbete för gudstjänstlivets förnyelse och främst med den nya kyrkohandbok för Svenska kyrkan som antogs 1894. Den innebar en vändning från den upplysningspräglade och liturgiskt nedtonade kyrkohandboken 1811 till en historisk återknytning till gudstjänstens hävdvunna moment. Han fick stort inflytande genom sin bok Evangelisk-luthersk liturgik, från 1874–1875, där han eftersträvade en omväxlande och spännande utformad av ny liturgi, med en omväxling i böner, musik, texter och liturgiska färger. Han såg liturgin som en sammanhållen teologisk enhet och som ett allkonstverk och en mötesplats mellan Gud och människan [3]. Boken är utgångspunkten för det liturgiska förnyelsearbete som präglat Svenska kyrkan under hela 1900-talet. Ullman var starkt påverkad av Luther och tyska nylutherdomens teologi och liturgi, av bland andra Wilhelm Löhe och den teologiska fakulteten i Erlangen, där han studerat i flera år.
Psalmer
- Sörj för mig, min Fader kär (1921 nr 592, 1986 nr 554) översatt 1896.
Publikationer
Litteratur
- Oloph Bexell, Liturgins Teologi hos U.L. Ullman. (Bibliotheca Theologiae Practicae: Kyrkovetenskapliga studier 42,) 1987
- Oloph Bexell, "Serenius och Ullman – två biskopar med internationell inspiration." Öppna gränser. Ekumeniskt och europeiskt i Strängnäs stift genom tiderna. Red. av Samuel Rubenson. (Skrifter utg. av Samfundet Pro Fide et Christianismo 14.) Stockholm 1992.
- Oloph Bexell, "Biskop Ullman och väckelsen." Till hembygden. En hälsning till församlingarna i Strängnäs stift årg. 85, 1988.
- Emil Liedgren, "Biskop U.L. Ullman." Tidskrift för kyrkomusik och gudstjänstliv årg. 5, 1930.-
- Gustaf Lizell, "U.L. Ullman och det svenska gudstjänstlivet." Tidskrift för kyrkomusik och gudstjänstliv årg 3, 1928
- Carl Lönroth, "Uddo Lechard Ullman". Julboken till församlingarna i Göteborgs stift årg. 4 1930.
Se även
- Lista över biskopar i Strängnäs stift
- Biographisch-Bibliographisches Kirchenlexikon (tyskspråkig biografi)
Källor
- Svenskt konstnärslexikon del V, sid 520, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390293
- Ullman, Uddo Leonard på SvenskaGravar.se
- ↑ Ullman. 1. Uddo Lechard U i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1920), sp. 923
- ↑ Libris
- ↑ Oloph Bexell, Sveriges kyrkohistoria. 7. Folkväckelsens och kyrkoförnyelsens tid. Verbum 2003. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte., sidan 229
| |||||