Desse äro de tio bud: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:1695 års psalmbok psalm 1.JPG|miniatyr|Första versen i originalupplagan av 1697 års koralbok]] | [[Fil:1695 års psalmbok psalm 1.JPG|miniatyr|Första versen i originalupplagan av 1697 års koralbok]] | ||
[[Fil:Dies sind die heilgen zehn Gebot (Erfurter Enchiridion 1524).jpg|mini|''Dys synd die heylgen zehn gebot'', [[Erfurter Enchiridion]], 1524]] | [[Fil:Dies sind die heilgen zehn Gebot (Erfurter Enchiridion 1524).jpg|mini|''Dys synd die heylgen zehn gebot'', [[Erfurter Enchiridion]], 1524]] | ||
'''Desse äro de tio bud''' är en [[budordspsalm]] i 1695 års psalmbok med tolv verser, som liksom titeln anger innehåller [[tio guds bud]]. Upphovsman till den ursprungliga texten, ''[[Dies sind die heilgen zehn Gebot|Diß sind die heil'gen Zehn Geboth]]'', är [[Martin Luther]]. Texten har översatts av [[Laurentius Petri Nericius]]. Den finns i olika varianter i de flesta av våra svenska psalmböcker. | '''Desse äro de tio bud''' är en [[budordspsalm]] i 1695 års psalmbok med tolv verser, som liksom titeln anger innehåller [[tio guds bud]]. Upphovsman till den ursprungliga texten, ''[[Dies sind die heilgen zehn Gebot|Diß sind die heil'gen Zehn Geboth]]'', är [[Martin Luther]]. Texten har översatts av [[Laurentius Petri Nericius]]. Från 1536 och tom 1695 slutar varje vers med orden "Kyrie eleison". Vid [[Johan Olof Wallin]]s omarbetning till [[1819 års psalmbok]] (nr 142) försvinner denna fras men ersätts av annan text. Den finns i olika varianter i de flesta av våra svenska psalmböcker. | ||
Melodin, som sattes av Luther, är hämtad från 11- 1200-talets folkliga [[Kyrie eleison]], till exempel en av Heinrich Laufenberg. <ref> Tyska wikipedia </ref> Melodin finns i [[das Geystliche gesangk Buchleyn]]. Där är den satt i F-dur med C-klav (se nedan). I [[1697 års koralbok]] är den i samma tonart, fortfarande med C-klav, men med något utjämnad rytm. I [[Haeffners koralbok]] är den satt i C-dur men samma utjämnade rytm som i 1697. I dennas del 2 finns anteckningar som noterar en variant på de första 3 takterna som, enligt Haeffner, "förekommer i åtskilliga Svenska Choralböcker". Dessutom finns 3 takter för fjärde strofen i original, dvs Luthers egna. Det finns dessutom i del 2, som nr 1, en helt annan melodi till denna psalm, även den av M Luther. | Melodin, som sattes av Luther, är hämtad från 11- 1200-talets folkliga [[Kyrie eleison]], till exempel en av Heinrich Laufenberg. <ref> Tyska wikipedia </ref> Melodin finns i [[das Geystliche gesangk Buchleyn]]. Där är den satt i F-dur med C-klav (se nedan). I [[1697 års koralbok]] är den i samma tonart, fortfarande med C-klav, men med något utjämnad rytm. I [[Haeffners koralbok]] är den satt i C-dur men samma utjämnade rytm som i 1697. I dennas del 2 finns anteckningar som noterar en variant på de första 3 takterna som, enligt Haeffner, "förekommer i åtskilliga Svenska Choralböcker". Dessutom finns 3 takter för fjärde strofen i original, dvs Luthers egna. Det finns dessutom i del 2, som nr 1, en helt annan melodi till denna psalm, även den av M Luther. | ||
==Publicerad i== | ==Publicerad i== | ||
Versionen från 3 december 2020 kl. 19.59
.jpg)
Desse äro de tio bud är en budordspsalm i 1695 års psalmbok med tolv verser, som liksom titeln anger innehåller tio guds bud. Upphovsman till den ursprungliga texten, Diß sind die heil'gen Zehn Geboth, är Martin Luther. Texten har översatts av Laurentius Petri Nericius. Från 1536 och tom 1695 slutar varje vers med orden "Kyrie eleison". Vid Johan Olof Wallins omarbetning till 1819 års psalmbok (nr 142) försvinner denna fras men ersätts av annan text. Den finns i olika varianter i de flesta av våra svenska psalmböcker.
Melodin, som sattes av Luther, är hämtad från 11- 1200-talets folkliga Kyrie eleison, till exempel en av Heinrich Laufenberg. [1] Melodin finns i das Geystliche gesangk Buchleyn. Där är den satt i F-dur med C-klav (se nedan). I 1697 års koralbok är den i samma tonart, fortfarande med C-klav, men med något utjämnad rytm. I Haeffners koralbok är den satt i C-dur men samma utjämnade rytm som i 1697. I dennas del 2 finns anteckningar som noterar en variant på de första 3 takterna som, enligt Haeffner, "förekommer i åtskilliga Svenska Choralböcker". Dessutom finns 3 takter för fjärde strofen i original, dvs Luthers egna. Det finns dessutom i del 2, som nr 1, en helt annan melodi till denna psalm, även den av M Luther.
Publicerad i
- Swenske Songer eller wisor 1536 på psalmbokens 20:e uppslag, sid 40 i 1862 års utgåva.
- Göteborgspsalmboken 1650 på s. 3 under rubriken "Om Gudz Lagh och itt Christeligit Lefwerne."
- 1695 års psalmbok som nr 1 under rubriken "Catechismus författad i Sånger."
Se även
- Betraktom väl de helga bud (1695, nr 3) som är en nyöversättning Luthers text av Haquin Spegel 1695.
- Betrakten väl de tio bud (1819, nr 142) vilket är en omfattande bearbetning av Desse äro de tio bud av Johan Olof Wallin 1819.
Externa länkar
- Hos Projekt Runeberg finns texten i faksimil från 1536.
- Hos Sibelius-Akademien finns noterna till Thesse äro the tijo Bodh från 1589.
| |||||
Texter
text se [Desse äro de tio bud, texter]]
Källor
- ↑ Tyska wikipedia