Rudbeck den äldre, Olof: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Olof Rudbeck d.ä., född 13 september 1630 i Västerås (döpt 12 december), död 17 september 1702 i Uppsala, var ett svenskt universalgeni. Han var son till [[biskop]]en i Västerås [[Petrus | Olof Rudbeck d.ä., född 13 september 1630 i Västerås (döpt 12 december), död 17 september 1702 i Uppsala, var ett svenskt universalgeni. Han var son till [[biskop]]en i Västerås [[Petrus Johannis Rudbeckius d.ä.]] och hans andra hustru Magdalena Hising, samt far till bland annat [[Olof Rudbeck d.y.]] (1660–1740). | ||
{{Adlig | {{Adlig | ||
Versionen från 13 april 2021 kl. 15.30
Olof Rudbeck d.ä., född 13 september 1630 i Västerås (döpt 12 december), död 17 september 1702 i Uppsala, var ett svenskt universalgeni. Han var son till biskopen i Västerås Petrus Johannis Rudbeckius d.ä. och hans andra hustru Magdalena Hising, samt far till bland annat Olof Rudbeck d.y. (1660–1740).
Olof Rudbeck gifte sig 24 juni 1655 med Vendela Lohrman, dotter till justitieborgmästaren i Uppsala Tomas Lohrman och Helena Gustafsdotter samt syster till arkiatern, doktor Gustaf Lohrman, adlad Lohreman.
Ang musikalisk förmåga
Stora förtjänster inom Uppsalas musikliv ska också tillskrivas Rudbeck. Han skapade ett akademiskt kapell, anskaffade nödiga instrument, lät även inköpa ett stort antal musikalier och musikteoretiska verk samt byggde om domkyrkoorgeln. Själv hade han en stark basröst, med vilken han bidrog vid festligheter i Uppsala. Ännu vid 67 års ålder provsjöng han alla koraler för den nya psalmboken, till vilken han och (huvudsakligen) Harald Vallerius satte musiken. Rudbeck hade under vistelsen i Nederländerna 1653–54 tagit undervisning i sång, instrumentalmusik och komposition.
För övrig biografi angående detta universalgeni som Olof Rudbeck d.ä. var, var god se biografin på Wikipedia