Upsala domkapitels psalmboksförslag (1793): Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rad 41: Rad 41:
== Se även ==
== Se även ==
* [[Stockholms konsistorii psalmboksförslag (1765-67)|Föregående förslag]]
* [[Stockholms konsistorii psalmboksförslag (1765-67)|Föregående förslag]]
* [[Psalmbokskommittén (1793)|Nästa kommitté]]
* [[Pastoralutskottets psalmboksförslag (1809)|Nästa förslag]]
* [[Pastoralutskottets psalmboksförslag (1809)|Nästa förslag]]
* [[Psalmbokskommitté (1811)|Nästa kommitté]]
* [[Psalmbokskommitté (1811)|Nästa kommitté]]

Versionen från 18 augusti 2021 kl. 15.09

Upsala domkapitel utgav ett psalmboksförslag 1793

Nu hade tidens strömningar fortsatt i "den nya rörelsen", "neologien". Nya tankar, nya trender och den gamla psalmboken (1695 års psalmbok) syntes än mer föråldrad. "Dygden" blev ett slagord, både som egenvärde och som ledande till "lycksalighet". Svenska kyrkans neologi representeras främst av Magnus Lehnberg.

År 1778 utfärdades ett kungabrev till rikets konsistorier med befallning att till Upsala domkapitel insända betänkanden och förslag till ny psalmbok. År 1779 uppdrog riksdagen åt detta domkapitel att utarbeta en ny psalmbok. Det förflöt ganska lång tid utan större aktivitet men 1793 närmade sig reformationsjubelfesten (1793) och arbetet påskyndades. Förordet är dagtecknat 28 december 1792 och undertecknat av

Principen för arbetet var att i huvudsak göra omarbetningar ur 1695 års psalmbok, 208 psalmer, och ur Stockholms konsistorii psalmboksförslag (1765-67), 180 psalmer. 88 nya psalmer togs med och tre omarbetades ytterligare, dvs sammantaget 477 psalmer i psalmboken.

Förslaget

Titeln lyder "Förslag till Kyrko-Sånger För Svenska Församlingen". Enligt Konungens Nådiga Befallning Utgifvet af Consistorium Ecclesiasticum i Upsala, Tryckt hos Direct. Johan Edmans Enka 1793. 14 år efter starten.

Vid reformationsjubelfestens plenisammanträde den 4 mars 1793 nämner ärkebiskopen Uno von Troil flera personer som bidragit till psalmboken, nämligen

Ur 1695 tog man med:

5,6,8,9,14,16-21,25,40,41,43,45,46,50,51,56,58,59,63,64,66,67,70,72,73,76,78,84,86,90,92,93,95,97-101,106-108,111,112,116,117,119,120,125,127,129-132,135,144,150-160,163,166,168,170,172-174,176,177,180-184,186-192,194-196,198,201,203,217,219-221,229,231-235,239-243,245-248, 251-253,255,256,258,259,261,262,264-266,268,270,272-274,280,283,288,290,292,293,297,299-301,305,308,310,311,314,316,317,319,323-326,328,330,338,340,342,345-347,349,350,354-361,364,365-367,368-369,370,372,374-378, 383,386-388,392,395,396,405-410.

Av dessa är följande med i 1819 års psalmbok
5,8,9,25,40,43,58,63,64,72,78,90,93,108,111,130,131,138,163,167,177,217,280,283,300,301,314,319,325,426,328,340,342,345,349,350,361,364,365,366,372,376,378 och 413 som senare vers.

Albin Hildebrand förkastar förslaget helt. Han skriver bl.a.: "... de nya psalmerna...bäst att rent ut förklara dem platt odugliga"

Se även

Källor