Johan III:s Röda Bok: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 4: Rad 4:


Den kallas röda boken efter pärmens färg i originalet.
Den kallas röda boken efter pärmens färg i originalet.
== Innehåll =
Den hade han själv, tillsammans med [[Petrus Fecht]], skrivit. Bokens titel och företal samt föreskrifterna för prästen, randanmärkningar och noter är skrivna på latin, men själva liturgin är skriven på både latin och svenska. Alla kommentarer är på latin. Denna mässordning skilde sig från den övriga, mindre ceremoniella "Svenska mässan" genom att omedelbart uppta en stor del av den romerska mässans innehåll. [[Korstecken]], bugningar och altarkyssningar, som ansågs anstötliga för protestantiska ögon var dock borttagna. Det var om denna gudstjänstordning, som kampen därefter huvudsakligen fördes; därav även själva namnet på striden, vars innehåll likväl under några år (1576–1580) blev av vida större betydelse genom Johans samtidigt förda underhandlingar om ett direkt närmande till romerska kyrkan. Detta var ursprungligen endast ett tillägg till 1571 års kyrkoordning men omformades i realiteten till ett förslag till en ny kyrkolag som på olika punkter anknöt till den katolska gudstjänstordningen. Ordinantians tillkomsthistoria var enligt stockholmsprästernas senare avgivna utlåtande präglad av en härva av bedrägerier där prästerskapets ändringskrav helt åsidosatts, medan nya inslag tillkom utan närmare överläggningar <ref> [https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=7684 SBL] </ref>.


== Se även ==
== Se även ==

Versionen från 7 september 2023 kl. 16.52

Johan III:s Röda Bok kallas en av kung Johan III utgiven bok: LITVRGIA SVEcanæ Ecclesiæ Catholicæ & orthodoxæ conformis. Den är kyrkohandbok som beskriver en gudstjänstordning och regler för liturgisk tjänst. Den utgavs 1576 och trycktes av Torbjörn Tidemansson. Den följde den året innan utgivna kyrkoordningen.

Den blev mycket kontroversiell eftersom den införde ett antal katolska moment och är dessutom tryckt i två spalter: en latinsk och en svensk översättning.

Den kallas röda boken efter pärmens färg i originalet.

= Innehåll

Den hade han själv, tillsammans med Petrus Fecht, skrivit. Bokens titel och företal samt föreskrifterna för prästen, randanmärkningar och noter är skrivna på latin, men själva liturgin är skriven på både latin och svenska. Alla kommentarer är på latin. Denna mässordning skilde sig från den övriga, mindre ceremoniella "Svenska mässan" genom att omedelbart uppta en stor del av den romerska mässans innehåll. Korstecken, bugningar och altarkyssningar, som ansågs anstötliga för protestantiska ögon var dock borttagna. Det var om denna gudstjänstordning, som kampen därefter huvudsakligen fördes; därav även själva namnet på striden, vars innehåll likväl under några år (1576–1580) blev av vida större betydelse genom Johans samtidigt förda underhandlingar om ett direkt närmande till romerska kyrkan. Detta var ursprungligen endast ett tillägg till 1571 års kyrkoordning men omformades i realiteten till ett förslag till en ny kyrkolag som på olika punkter anknöt till den katolska gudstjänstordningen. Ordinantians tillkomsthistoria var enligt stockholmsprästernas senare avgivna utlåtande präglad av en härva av bedrägerier där prästerskapets ändringskrav helt åsidosatts, medan nya inslag tillkom utan närmare överläggningar [1].

Se även

Källor

  • Johan III:s Röda Bok i faksimil i museet