Om nåd och rätt jag tänker sjunga: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rad 10: Rad 10:
* [[1694 års psalmbok]] som nr  
* [[1694 års psalmbok]] som nr  
* [[1695 års psalmbok]] som nr 85 under rubriken "Konung Davids Psalmer". {{src|Om nåd och rätt jag tänker sjunga}}
* [[1695 års psalmbok]] som nr 85 under rubriken "Konung Davids Psalmer". {{src|Om nåd och rätt jag tänker sjunga}}
* [[1819 års psalmbok]] som nr 299 under rubriken "Med avseende på särskilda personer, tider och omständigheter: Överhet, undersåtar, fädernesland". Med ny melodi som även anväds till 239b och 18
* [[1819 års psalmbok]] som nr 299 under rubriken "Med avseende på särskilda personer, tider och omständigheter: Överhet, undersåtar, fädernesland". Med ny melodi från Hamburg 1690 som även anväds till 239b och 18
* [[1937 års psalmbok]] som nr 488 under rubriken "Fosterlandet" och med titeln ''Konungaspegel''.
* [[1937 års psalmbok]] som nr 488 under rubriken "Fosterlandet" och med titeln ''Konungaspegel'' men samma melodi son 1819.


{{Psalmse}}
{{Psalmse}}
[[Kategori:Svenska psalmer]]
[[Kategori:Svenska psalmer]]

Versionen från 10 juli 2024 kl. 10.18

Om nåd och rätt jag tänker sjunga är en gammal psalm i åtta verser av Jesper Swedberg från 1694.

Text

Texten grundar sig på Psaltaren 101 och skrevs ursprungligen av Jesper Swedberg och publicerades första gången i Swedbergs psalmbok (1694) och hade 8 verser. Johan Olof Wallin bearbetade texten 1819 och lät publicera den med sju verser.

Melodi

Denna melodi är av svenskt ursprung, den antas vara komponerad av Gustaf von Düben, och är i 1695 års psalmbok en dubblett av nr 288 Min siäl och sinne låt Gudh råda. Den senare används också till psalm nr 322 Hwad är wår rådh och wåre tanckar. Melodin anses, trots att den förekommer tre gånger i 1695 års psalmbok, av Haeffner var så "usel" att han inte kan förklara "huru den der kunnat få något rum." (Haeffner,a.a.,del 2, s XI nr 239)

Publicerad i