Om nåd och rätt jag tänker sjunga: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rad 38: Rad 38:
* [[1694 års psalmbok]] som nr  
* [[1694 års psalmbok]] som nr  
* [[1695 års psalmbok]] som nr 85 under rubriken "Konung Davids Psalmer". {{src|Om nåd och rätt jag tänker sjunga}}
* [[1695 års psalmbok]] som nr 85 under rubriken "Konung Davids Psalmer". {{src|Om nåd och rätt jag tänker sjunga}}
* [[1819 års psalmbok]] som nr 299 under rubriken "Med avseende på särskilda personer, tider och omständigheter: Överhet, undersåtar, fädernesland". Med ny melodi från Hamburg 1690 som även anväds till 239b och 18
* [[1819 års psalmbok]] som nr 299 under rubriken "Med avseende på särskilda personer, tider och omständigheter: Överhet, undersåtar, fädernesland". Med ny melodi från Hamburg 1690 som även används till 239b och 18
* [[1937 års psalmbok]] som nr 488 under rubriken "Fosterlandet" och med titeln ''Konungaspegel'' men samma melodi son 1819.
* [[1937 års psalmbok]] som nr 488 under rubriken "Fosterlandet" och med titeln ''Konungaspegel'' men samma melodi son 1819.


{{Psalmse}}
{{Psalmse}}
[[Kategori:Svenska psalmer]]
[[Kategori:Svenska psalmer]]

Versionen från 10 juli 2024 kl. 13.33

Om nåd och rätt jag tänker sjunga är en gammal psalm i åtta verser av Jesper Swedberg från 1694.

Text

Texten grundar sig på Psaltaren 101 och skrevs ursprungligen av Jesper Swedberg som översättning av Cornelius Beckers Von Gnad und Recht. Den publicerades första gången i Swedbergs psalmbok (1694) där den hade 8 verser. Johan Olof Wallin bearbetade texten 1819 och lät publicera den med sju verser.

Swedberg 1695 Wallin

blabla
bla

Om nådh och rätt jagh täncker sjunga
O Herre Gudh, och lofwa tigh
Medh mine läppar och min tunga,
af alt mitt hjerta innerlig.
Tu haar migh land och folck beskärdt
Medh nådh och rätt them styra lärdt.


Högmarcks kommentar

Om nåd och rett jag tänker. D SVVEDBERG. Von Gnad und Recht D BECKER. Then 101. K Davids Psalm. Öfwerhetens Dygde-Spegel.[1]

Melodi

Melodin är av svenskt ursprung och antas vara komponerad av Gustaf von Düben I 1695 års psalmbok är den en dubblett av nr 288 Min siäl och sinne låt Gudh råda. Den senare används också till psalm nr 322 Hwad är wår rådh och wåre tanckar. Melodin anses, trots att den förekommer tre gånger i 1695 års psalmbok, av Haeffner var så "usel" att han inte kan förklara "huru den der kunnat få något rum." (Haeffner,a.a.,del 2, s XI nr 239)

Publicerad i