Fougt, Henrik

Henrik Fougt, född 20 februari 1720 i Lövångers socken, död 1 december 1782 i Stockholm, var en svensk boktryckare.

Henrik Fougts första boktryckarmärke

Biografi

Fougt, Henric, född 20 febr 1720 i Lövånger, Skellefteå kommun, Västerbottens län, död den 1 dec 1782 i på Riddarholmen i Stockholm. Föräldrar: prosten Abraham Fougt o Christina Eurenia Höjer. Inskriven vid Uppsala universitet 26 sept 1734, erhöll akademiskt testimonium 1 sept 1742, auskultant i bergskollegiet 28 febr 1743, eo kanslist där 11 sept 1744, eo notarie 18 april 1746, relationsskrivare 14 juni samma år, förste kanslist 11 maj 1748, notarie 7 juni 1751, protonotarie 23 okt 1758, sekr i bergskollegiet 31 jan 1760, avsked 12 nov 1766, kungligt privilegium för 25 år på musiktryckeri i Sthlm 9 mars 1764, musiktryckare o musikförläggare i London 1767–70, erhöll av sin svärfar 3/4 av Grefingska boktryckeriet i Stockholm 1771 och drev det under eget namn från 1772, privilegium på tryckning av allt det, som av Kungl Maj:t och de publika verken offentliggjordes, 11 maj 1773. Riddare av Vasaorden 1774.

Gift den 22 aug 1762 på Riddarholmen i Stockholm med Elsa Momma, född 14 eller 25 dec 1744 i Stockholm ), död den 19 juni 1826 i Kärnbo, Södermanland, dotter till bankokommissarien, kungliga boktryckaren Peter Momma och Anna Margareta von Bragner.

Karriär

Henrik Fougt ägnade sig åt ämbetsmannabanan, där han nådde posten som sekreterare i Bergskollegium, men hade ett intresse för mekaniska sysselsättningar och de praktiska yrkena. År 1753 publicerade han den första svenska läroboken i välskrivning, »Anvisning til skrifkonsten». Provexemplar av denna översändes följande år av kanslikollegiet till konsistorierna, som uppmanades sörja för att den kom till användning i skolorna. Den synes ha haft en viss betydelse för den kalligrafiska undervisningen under de följande decennierna men kom ur bruk mot seklets slut, då man i stället började använda engelska förskrifter. Denna lyckade utgivningsverksamhet gav inspiration till fortsättning. När han 1762 blivit måg åt den rike boktryckaren Peter Momma, riktade han sin huvudsakliga uppmärksamhet mot förbättringen av boktryckeriyrket. Sedan Fougt lyckats efterbilda sachsaren J G I Breitkopfs metod att framställa gjutna typer i stället för det dyrbara koppartryck, som tidigare använts vid mångfaldigande av nottryck, erhöll han efter en lyckad demonstration inför Vetenskapsakademin, trots motstånd från boktryckerisocieteten 1764 Kungl Maj:ts privilegium för 25 år på musiktryckeri i Stockholm och att jämsides därmed driva vanlig boktryckeriverksamhet. Men Fougts anhållan om ekonomisk hjälp från riksdagen 1765–66 avslogs. Då reste han sensommaren 1767 med sitt musiktryckeri till England, där han erhöll patent för 14 år på sin tryckningsmetod för musikalier (24 dec samma år). Därefter etablerade han sig som musiktryckare och musikförläggare i London och utgav där totalt 82 ettbladstryck. År 1770 sålde Fougt sitt musiktryckeri till engelsmannen R Falkener och återvände till Sverige, där han 1771 fick de 2/3 av Grefingska tryckeriet av sin svärfar Peter Momma. Momma hade ärvt andelen efter Lorentz Grefing 1769. Vid svärfaderns frånfälle 1772 ärvde Fougt Hargs bruk, utanför Nyköping, som han arrenderade ut.

Från november 1770 trycktes de kungliga förordningarna på detta tryckeri, varför tryckeriet i augusti 1771 upptog titeln kongliga boktryckeriet. I maj 1773 erhöll Fougt privilegium att trycka allt, som utgavs av Kungl. Maj:t och de offentliga verken. Svärfadern hade detta privilegium tidigare och Fougts svåger, Wilhelm Momma, hade övertagit privilegiet men tvingades i landsflykt för att undkomma sina fordringsägare. Från början av 1772 drev Fougt tryckeriet under eget namn, Fougts boktryckeri. Fougt gjorde även allt för att förtjäna en förmånen han fått. Han anskaffade de vackraste stilarna och det bästa pappret samt vinnlade sig om ett utmärkt tryck, så att de alster, som utgått från hans tryckeri, långt senare ansetts hedrande för svenska boktryckerikonsten. Fougt introducerade i Sverige ett typsnitt efter Englands mest berömde stilskapare, John Baskerville. Det var första gången detta än i dag så viktiga typsnitt begagnades utanför England. Att den gustavianska typografien kom att skilja sig från frihetstidens genom sin vida högre nivå, var F:s förtjänst, och han blev ej endast en utomordentlig representant för den tidigare gustavianska smaken inom bokkonsten utan också dess främste initiativtagare.

Han försökte även verka för tidningspressens förbättring genom utvidgandet av den för sin tid goda redaktionen av Stockholms Veckoblads senaste årgångar 1774-1779.

Fought experimenterade med föga framgång inom stilgjuteriet; mest känt är han försök att med lösa stilar avtrycka noter.

Fougt invaldes som ledamot nr 42 av Kungliga Musikaliska Akademien den 16 juni 1772.

Hustruns tid

Hustrun Elsa Momma var en vitter och ansedd kvinna, av vars hand det finns tryckta åminnelsetal i Amaranterorden över fruarna Anna Charlotta Schröderheim och Beata Elisabeth Théel. Efter Henrik Fougts bortgång (1782) förestod Elsa Momma med stor skicklighet det kungl. tryckeriet ända till i augusti 1811, då sonen Henrik Fougt d.y. övertog verksamheten. Hon avled i Mariefred 1826.

Källor

• Sv Biografiskt Lexikon
• Fougt, Henrik i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
• Svensk uppslagsbok, Malmö 1932, band 9, spalt 1209
• Nordisk Familjebok, 1908, band 8, spalt 1022
• Mikaela Lirberg & Anna-Karin Skoglund: ”Ett vittert fruntimmer”. En studie av boktryckaränkor och speciellt fru Fougt (2002)
• Du Rietz, Anita, Kvinnors entreprenörskap: under 400 år, 1. uppl., Dialogos, Stockholm, 2013