Samuel Ödmann: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
m (1 version importerades)
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Odman_Samuel.jpg|miniatyr|Samuel Ödmann (1750–1829).]]
[[Fil:Odman_Samuel.jpg|miniatyr|Samuel Ödmann (1750–1829).]]
'''Samuel Lorentz Ödmann''', född [[25 december]] [[1750]] i [[Växjö]], död [[2 oktober]] [[1829]] i [[Uppsala]], var en [[Sverige|svensk]] [[Teologi|teolog]], [[Naturvetenskap|naturforskare]], [[Kulturhistoria|kulturhistoriker]] och [[Psalmer|psalmdiktare]]. Han tillhörde studentkretsen runt [[Carl von Linné]].
'''Samuel Lorentz Ödmann''', född 25 december 1750 i Växjö, död 2 oktober 1829 i Uppsala, var en svensk [[Teologi|teolog]], naturforskare, kulturhistoriker och [[Psalmer|psalmdiktare]]. Han tillhörde studentkretsen runt [[Carl von Linné]].


== Biografi ==
== Biografi ==
Samuel Ödmann var son till prosten i Hjälmseryd Gabriel Ödmann och hans hustru Catharina Wiesel. Vid ett års ålder skickades han att uppfostras hos sin morfar, prosten i [[Vislanda]] Samuel Wiesel (vilken givit honom hans namn).
Samuel Ödmann var son till prosten i Hjälmseryd Gabriel Ödmann och hans hustru Catharina Wiesel. Vid ett års ålder skickades han att uppfostras hos sin morfar, prosten i Vislanda Samuel Wiesel (vilken givit honom hans namn).


Han slutförde sin skolgång upp till gymnasiet i [[Växjö]] och inskevs 1768 som student vid [[Uppsala universitet]]. 1770 disputerade han och 1772 tog han [[kandidatexamen]]. 3 april 1773 ordinerades han till Växjö för att bli huspredikant hos general Pfeiff.<ref>''Minne af Samuel Ödman'', innehållande gravningstal, biografi, tal vid jordfästningen m.m., Uppsala 1830.</ref>
Han slutförde sin skolgång upp till gymnasiet i Växjö och inskevs 1768 som student vid Uppsala universitet. 1770 disputerade han och 1772 tog han kandidatexamen. 3 april 1773 ordinerades han till Växjö för att bli huspredikant hos general Pfeiff.<ref>''Minne af Samuel Ödman'', innehållande gravningstal, biografi, tal vid jordfästningen m.m., Uppsala 1830.</ref>


Efter studierna i Uppsala bosatte han sig som präst på [[Värmdö]] 1773 där han utvecklades till en skicklig naturforskare, jägare och fiskare.<ref name=Dal/> 1776 utnämndes han till Skolmästare i Pilhamn på [[Ingarö]] och samma år ingick Ödmann äktenskap med Elisabeth Myrin, dotter till slottskanslisekreterare Svante Myrin. Tillsammans med henne fick han två barn. Det ena dog i späd ålder och det andra, en dotter, var döv.
Efter studierna i Uppsala bosatte han sig som präst på Värmdö 1773 där han utvecklades till en skicklig naturforskare, jägare och fiskare.<ref name=Dal/> 1776 utnämndes han till Skolmästare i Pilhamn på Ingarö och samma år ingick Ödmann äktenskap med Elisabeth Myrin, dotter till slottskanslisekreterare Svante Myrin. Tillsammans med henne fick han två barn. Det ena dog i späd ålder och det andra, en dotter, var döv.


Utifrån sina fältstudier kom han under perioden 1780 till cirka 1793 att publicera ett flertal artiklar i [[Kungliga vetenskapsakademien|Kungliga vetenskapsakademiens handlingar]] (KVAH), bland annat om [[salskrake]]n, [[skräntärna]]n, [[svärta]]n, [[fiskgjuse]]n, [[alfågel]]n, [[grundmärgla]]n, [[sälar]] och [[näbbmöss]]. I samma tidskrift publicerade han även uppsatsen ''Väderleks anmärkningar i Vermdö skärgård för 7 år''. I [[Acta|Vetenskapssocitetens ''Acta'']] publicerade han 1784 en artikel om [[havsörn]]en och 1792 artikeln ''Specimen ornithologiae Wermdöensis'' om Värmdös fågelliv. Redan 1784 invaldes han som ledamot nummer 229 av [[Kungliga Vetenskapsakademien]].<ref name=Dal>Björn Dal (1996) ''Sveriges Zoologiska Litteratur'', Orbis pictus KB, sid:98, {{ISBN|9197288608}}</ref>  
Utifrån sina fältstudier kom han under perioden 1780 till cirka 1793 att publicera ett flertal artiklar i Kungliga vetenskapsakademiens handlingar (KVAH), bland annat om salskraken, skräntärnan, svärtan, fiskgjusen, alfågeln, grundmärglan, sälar och näbbmöss. I samma tidskrift publicerade han även uppsatsen ''Väderleks anmärkningar i Vermdö skärgård för 7 år''. I Vetenskapssocitetens ''Acta'' publicerade han 1784 en artikel om havsörnen och 1792 artikeln ''Specimen ornithologiae Wermdöensis'' om Värmdös fågelliv. Redan 1784 invaldes han som ledamot nummer 229 av Kungliga Vetenskapsakademien.<ref name=Dal>Björn Dal (1996) ''Sveriges Zoologiska Litteratur'', Orbis pictus KB, sid:98, {{ISBN|9197288608}}</ref>  


I början av 1790-talet ådrog han sig feberfrossa vilket resulterade i en skräck som närmade sig [[fobi]] för frisk luft och kyla.<ref name=Dal/> Detta fick honom 1792 att flytta från Värmdö till Uppsala, där han 1790 utnämnts till kyrkoherde. I Uppsala tillbringade han sedermera stora delar av sina återstående 37 år liggande i sängen på sitt rum där han både arbetade och åt sina måltider.<ref name=Dal/>  
I början av 1790-talet ådrog han sig feberfrossa vilket resulterade i en skräck som närmade sig fobi för frisk luft och kyla.<ref name=Dal/> Detta fick honom 1792 att flytta från Värmdö till Uppsala, där han 1790 utnämnts till kyrkoherde. I Uppsala tillbringade han sedermera stora delar av sina återstående 37 år liggande i sängen på sitt rum där han både arbetade och åt sina måltider.<ref name=Dal/>  


Han publicerade sin första översatta reseskildring 1783 och efter att ha bosatt sig i Uppsala översatte han en mängd rese- och geografiska skildringar, under en tjugoårsperiod kom det att bli ett 50-tal, av bland andra [[James Cook]], [[Pierre Sonnerat]] och [[Carsten Niebuhr]].<ref name=Dal/> Han publicerade även barndomsskildringar om sin tid i Växjö.
Han publicerade sin första översatta reseskildring 1783 och efter att ha bosatt sig i Uppsala översatte han en mängd rese- och geografiska skildringar, under en tjugoårsperiod kom det att bli ett 50-tal, av bland andra [[James Cook]], [[Pierre Sonnerat]] och [[Carsten Niebuhr]].<ref name=Dal/> Han publicerade även barndomsskildringar om sin tid i Växjö.


Han blev 1799 [[professor]] i [[teologi]] vid Uppsala universitet, och fungerade bland annat som inspektor för de fyra [[studentnation]]erna Gästrike nation, Hälsinge nation (senare sammanslagna till [[Gästrike-Hälsinge nation]]), [[Uplands nation|Fjärdhundra nation]] och [[Smålands nation, Uppsala|Smålands nation]].
Han blev 1799 professor i [[teologi]] vid Uppsala universitet, och fungerade bland annat som inspektor för de fyra studentnationerna Gästrike nation, Hälsinge nation (senare sammanslagna till Gästrike-Hälsinge nation), Uplands nation och Smålands nation, Uppsala.


Samuel Ödmann är även känd för att ha givit ut psalmförslag. Bland utgivningarna finns ''Försök till Kyrko-Sånger'', den tredje upplagan trycktes hos [[Johan Fr. Edman]] 1806 i Uppsala, med 96 sidor häftad. 1801 skrev han ''Hågkomster från hembygden och skolan'' där han beskriver tillvaron vid 1700-talets mitt i en småländsk prästgård och småstadslivet i Växjö; den utgavs dock inte förrän 1830.
Samuel Ödmann är även känd för att ha givit ut psalmförslag. Bland utgivningarna finns ''Försök till Kyrko-Sånger'', den tredje upplagan trycktes hos [[Johan Fr. Edman]] 1806 i Uppsala, med 96 sidor häftad. 1801 skrev han ''Hågkomster från hembygden och skolan'' där han beskriver tillvaron vid 1700-talets mitt i en småländsk prästgård och småstadslivet i Växjö; den utgavs dock inte förrän 1830.
Rad 21: Rad 21:
Han deltog i 1819 års [[psalmbokskommitté]] fram till 1814 (därmed var han inte med ända fram till produktionen av [[1819 års psalmbok]]) men kom att bli representerad med ett stort antal texter/översättningar/bearbetningar (nr [[Herre, evigt stor i ära|2]], [[För dig, o Gud, mitt hjärta brinner|4]], [[Dig allena vare ära|8]], [[Dig, o Gud, en evig dag|13]], [[Fader, under detta namn|14]], [[Allt detta goda, som mig fägnar|15]], [[O Evige, o Gud|20]], [[Store Gud, som tusen världar|30]], [[Store Gud, mitt hjärta lär|38]], [[Jorden, full av Herrens ära|43]], [[Var man må nu väl glädja sig|46]], [[Av himlens höjd oss kommet är|63]], [[Din synd, o värld besinna|90]], [[Ditt huvud, Jesu, böjes|91]], [[Gud har av sin barmhärtighet|144]], [[Du som fått en kristens namn|218]], [[Till dig som hjärtat gläder|222]], [[Gud, som gläder mina dagar|286]], [[Du, som låter mig erfara|290]], [[Salig den, vars hjärta lågar|293]], [[Du som din församling vårdar|318]], [[Se, milde Gud, i nåd|320]], [[Mitt hjärta, Jesu, denna dag|322]], [[Tack, o Jesu, för det ord|331]], [[Du som i ditt ord förkunnar|356]], [[Herre, dig i nåd förbarma|384]], [[Store Gud, med skäl du klagar|388]], [[Naturen åter träder|393]], [[Sin suck naturen skickar|397]] och [[Till dig, o Gud, mitt hjärta hastar|409]]).
Han deltog i 1819 års [[psalmbokskommitté]] fram till 1814 (därmed var han inte med ända fram till produktionen av [[1819 års psalmbok]]) men kom att bli representerad med ett stort antal texter/översättningar/bearbetningar (nr [[Herre, evigt stor i ära|2]], [[För dig, o Gud, mitt hjärta brinner|4]], [[Dig allena vare ära|8]], [[Dig, o Gud, en evig dag|13]], [[Fader, under detta namn|14]], [[Allt detta goda, som mig fägnar|15]], [[O Evige, o Gud|20]], [[Store Gud, som tusen världar|30]], [[Store Gud, mitt hjärta lär|38]], [[Jorden, full av Herrens ära|43]], [[Var man må nu väl glädja sig|46]], [[Av himlens höjd oss kommet är|63]], [[Din synd, o värld besinna|90]], [[Ditt huvud, Jesu, böjes|91]], [[Gud har av sin barmhärtighet|144]], [[Du som fått en kristens namn|218]], [[Till dig som hjärtat gläder|222]], [[Gud, som gläder mina dagar|286]], [[Du, som låter mig erfara|290]], [[Salig den, vars hjärta lågar|293]], [[Du som din församling vårdar|318]], [[Se, milde Gud, i nåd|320]], [[Mitt hjärta, Jesu, denna dag|322]], [[Tack, o Jesu, för det ord|331]], [[Du som i ditt ord förkunnar|356]], [[Herre, dig i nåd förbarma|384]], [[Store Gud, med skäl du klagar|388]], [[Naturen åter träder|393]], [[Sin suck naturen skickar|397]] och [[Till dig, o Gud, mitt hjärta hastar|409]]).


Ödmann finns representerad i [[Den svenska psalmboken 1986|1986 års psalmbok]] med två verk (nr 144 och [[Herre, dig i nåd förbarma|542]]).
Ödmann finns representerad i [[1986 års psalmbok]] med två verk (nr 144 och [[Herre, dig i nåd förbarma|542]]).


Hans gravvård återfinns på [[Uppsala gamla kyrkogård]]. I samma grav vilar [[Jonas Offrell]].<ref>{{bokref |efternamn=Åstrand |förnamn=Göran |medförfattare=Aunver, Kristjan |titel=Här vilar berömda svenskar: uppslagsbok och guide |år=1999 |utgivare=Ordalaget |utgivningsort=Bromma |isbn=91-89086-02-3 |libris=7777883 |sid=142}}</ref><ref> Andersson, Tord; "Sällsamheter i Gästrikland", Rabén & Sjögren, Kristianstad, 1989, {{ISBN|91-29-57692-X}}, sid sid 204</ref>
Hans gravvård återfinns på [[Uppsala gamla kyrkogård]]. I samma grav vilar [[Jonas Offrell]].<ref>{{bokref |efternamn=Åstrand |förnamn=Göran |medförfattare=Aunver, Kristjan |titel=Här vilar berömda svenskar: uppslagsbok och guide |år=1999 |utgivare=Ordalaget |utgivningsort=Bromma |isbn=91-89086-02-3 |libris=7777883 |sid=142}}</ref><ref> Andersson, Tord; "Sällsamheter i Gästrikland", Rabén & Sjögren, Kristianstad, 1989, {{ISBN|91-29-57692-X}}, sid sid 204</ref>
Rad 136: Rad 136:
[[Kategori:Svenska teologer]]
[[Kategori:Svenska teologer]]
[[Kategori:Svenska koralkompositörer]]
[[Kategori:Svenska koralkompositörer]]
[[Kategori:Svenska översättare]]
[[Kategori:Översättare från engelska]]
[[Kategori:Översättare från franska]]
[[Kategori:Översättare från tyska]]
[[Kategori:Personer under frihetstiden]]
[[Kategori:Personer under gustavianska tiden]]
[[Kategori:Alumner från Uppsala universitet]]
[[Kategori:Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien]]
[[Kategori:Ledamöter av Kungliga Musikaliska Akademien]]
[[Kategori:Svenska ornitologer]]
[[Kategori:Personer verksamma vid Uppsala universitet]]
[[Kategori:Svenska kulturhistoriker]]
[[Kategori:Gravsatta på Uppsala gamla kyrkogård]]
[[Kategori:Personer från Växjö]]
[[Kategori:Födda 1750]]
[[Kategori:Avlidna 1829]]
[[Kategori:Män]]

Versionen från 20 januari 2019 kl. 18.07

Samuel Ödmann (1750–1829).

Samuel Lorentz Ödmann, född 25 december 1750 i Växjö, död 2 oktober 1829 i Uppsala, var en svensk teolog, naturforskare, kulturhistoriker och psalmdiktare. Han tillhörde studentkretsen runt Carl von Linné.

Biografi

Samuel Ödmann var son till prosten i Hjälmseryd Gabriel Ödmann och hans hustru Catharina Wiesel. Vid ett års ålder skickades han att uppfostras hos sin morfar, prosten i Vislanda Samuel Wiesel (vilken givit honom hans namn).

Han slutförde sin skolgång upp till gymnasiet i Växjö och inskevs 1768 som student vid Uppsala universitet. 1770 disputerade han och 1772 tog han kandidatexamen. 3 april 1773 ordinerades han till Växjö för att bli huspredikant hos general Pfeiff.[1]

Efter studierna i Uppsala bosatte han sig som präst på Värmdö 1773 där han utvecklades till en skicklig naturforskare, jägare och fiskare.[2] 1776 utnämndes han till Skolmästare i Pilhamn på Ingarö och samma år ingick Ödmann äktenskap med Elisabeth Myrin, dotter till slottskanslisekreterare Svante Myrin. Tillsammans med henne fick han två barn. Det ena dog i späd ålder och det andra, en dotter, var döv.

Utifrån sina fältstudier kom han under perioden 1780 till cirka 1793 att publicera ett flertal artiklar i Kungliga vetenskapsakademiens handlingar (KVAH), bland annat om salskraken, skräntärnan, svärtan, fiskgjusen, alfågeln, grundmärglan, sälar och näbbmöss. I samma tidskrift publicerade han även uppsatsen Väderleks anmärkningar i Vermdö skärgård för 7 år. I Vetenskapssocitetens Acta publicerade han 1784 en artikel om havsörnen och 1792 artikeln Specimen ornithologiae Wermdöensis om Värmdös fågelliv. Redan 1784 invaldes han som ledamot nummer 229 av Kungliga Vetenskapsakademien.[2]

I början av 1790-talet ådrog han sig feberfrossa vilket resulterade i en skräck som närmade sig fobi för frisk luft och kyla.[2] Detta fick honom 1792 att flytta från Värmdö till Uppsala, där han 1790 utnämnts till kyrkoherde. I Uppsala tillbringade han sedermera stora delar av sina återstående 37 år liggande i sängen på sitt rum där han både arbetade och åt sina måltider.[2]

Han publicerade sin första översatta reseskildring 1783 och efter att ha bosatt sig i Uppsala översatte han en mängd rese- och geografiska skildringar, under en tjugoårsperiod kom det att bli ett 50-tal, av bland andra James Cook, Pierre Sonnerat och Carsten Niebuhr.[2] Han publicerade även barndomsskildringar om sin tid i Växjö.

Han blev 1799 professor i teologi vid Uppsala universitet, och fungerade bland annat som inspektor för de fyra studentnationerna Gästrike nation, Hälsinge nation (senare sammanslagna till Gästrike-Hälsinge nation), Uplands nation och Smålands nation, Uppsala.

Samuel Ödmann är även känd för att ha givit ut psalmförslag. Bland utgivningarna finns Försök till Kyrko-Sånger, den tredje upplagan trycktes hos Johan Fr. Edman 1806 i Uppsala, med 96 sidor häftad. 1801 skrev han Hågkomster från hembygden och skolan där han beskriver tillvaron vid 1700-talets mitt i en småländsk prästgård och småstadslivet i Växjö; den utgavs dock inte förrän 1830.

Han deltog i 1819 års psalmbokskommitté fram till 1814 (därmed var han inte med ända fram till produktionen av 1819 års psalmbok) men kom att bli representerad med ett stort antal texter/översättningar/bearbetningar (nr 2, 4, 8, 13, 14, 15, 20, 30, 38, 43, 46, 63, 90, 91, 144, 218, 222, 286, 290, 293, 318, 320, 322, 331, 356, 384, 388, 393, 397 och 409).

Ödmann finns representerad i 1986 års psalmbok med två verk (nr 144 och 542).

Hans gravvård återfinns på Uppsala gamla kyrkogård. I samma grav vilar Jonas Offrell.[3][4]

Skrifter (urval)

  • Strödde samlingar utur naturkunnigheten; till den heliga skrifts upplysning (Uppsala, 1785-1794)
  • Beskrifning om Kamtschatka des invånare och physiska märkvärdigheter (Uppsala, 1787) Fulltext
  • Försök till kyrko-sånger (Uppsala, 1798)
  • Geographiskt hand-lexicon öfver Nya Testamentets heliga skrifter, med philologiska anmärkningar (Uppsala, 1799)
  • Försök öfver Johannis uppenbarelse (Uppsala, 1803)
  • Försonaren på Oljoberget: oratorium (Uppsala, 1810)
  • Hågkomster från Hembygden och Skolan (Uppsala 1830, postumt utgiven av Carl Georg Rogberg) [1]

Översättningar (urval)

  • Laurent d'Arvieux: Arabernas seder och lefnadssätt (Uppsala, 1783)
  • Pierre Sonnerat: Sammandrag af herr Sonnerats resa till Nya Guinea, gjord åren 1771 och 1772 (Uppsala, 1786)
  • Lionel Wafer: Lion. Wafers Dagbok och beskrifning af americanska näset, dess invånare och physiska märkvärdigheter (A new voyage and description of the isthmus of America) (Upsala, 1788)
  • William Coxe: Wilhelm Coxes Resa genom Pålen och Ryszland, åren 1778 och följande (Ur Travels into Poland, Russia, Sweden and Denmark) (Stockholm, 1789)
  • Giovanni Mariti: Johan Maritis Resa uti Syrien, Palästina och på Cypern (Stockholm, 1790)
  • Móric Benyovszky: Grefwens Mauritz August von Beniowskis lefnadslopp och resor, af honom sjelf beskrefne (Mémoires et voyages de Maurice Auguste, comte de Benyowsky) (Stockholm, 1791)
  • Robert Norris: Resa på neger-kusten til kongl. hofvet i Dahomej, af ängelske handels agenten Norris år 1772 (Göteborg, 1792) Fulltext
  • Joseph Townsend: Joseph Townsends Resa genom Spanien åren 1786 och 1787, med tilläggningar utur herr Bourgoings resa genom samma rike (Isaac Utter, 1794)
  • William Lempriere: Wilh. Lemprieres Resa uti Marocco, åren 1789 och 90 (A Tour from Gibraltar to Tangier, Sallee, Mogodore, Santa Cruz, Tarudant; and thence over Mount Atlas, to Morocco, etc.) (Stockholm, 1795)
  • Friedrich Leopold zu Stolberg: Resa genom Italien och Neapel (Stockholm, 1796) Fulltext

Psalmer

Marsch

Kompositioner

Referenser

Noter

  1. ↑ Minne af Samuel Ödman, innehållande gravningstal, biografi, tal vid jordfästningen m.m., Uppsala 1830.
  2. ↑ 2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 Björn Dal (1996) Sveriges Zoologiska Litteratur, Orbis pictus KB, sid:98, Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
  3. ↑ Åstrand, Göran; Aunver, Kristjan (1999). Här vilar berömda svenskar: uppslagsbok och guide. Bromma: Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. sid. 142. Libris 7777883. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte. 
  4. ↑ Andersson, Tord; "Sällsamheter i Gästrikland", Rabén & Sjögren, Kristianstad, 1989, Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte., sid sid 204

Källor

Vidare läsning

Externa länkar


Företrädare:
Andreas Lundström 		Inspektor för Fjärdhundra nation
1806–1823 		Efterträdare:
Johan Winbom
i egenskap av inspektor för Uplands nation
Företrädare:
Erik Jonas Almqvist 		Inspektor för Gästrike nation
1808–1811 		Efterträdare:
sig själv
i egenskap av inspektor för Gästrike-Hälsinge nation
Företrädare:
Erik Jonas Almqvist 		Inspektor för Hälsinge nation
1808–1811 		Efterträdare:
sig själv
i egenskap av inspektor för Gästrike-Hälsinge nation
Företrädare:
sig själv
i egenskap av inspektor för Gästrike nation 		Inspektor för Gästrike-Hälsinge nation
1811–1829 		Efterträdare:
Erik Bergström
Företrädare:
sig själv
i egenskap av inspektor för Hälsinge nation
Företrädare:
Carl Peter Thunberg 		Inspektor för Smålands nation
1828–1829 		Efterträdare:
Pehr Sjöbring


Psalmtexter på Wikisource | Hymnologi | Samfund | Religiös Litteratur |

Mall:Auktoritetsdata

Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Samuel_Ödmann&oldid=2952"