Rothof, Jonas: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
==Biografi== | ==Biografi== | ||
Jonas Rothof var ättling till [[Isak Rothovius]] och son till revisionssekreteraren Jonas Rothof som adlats 1675 med namnet Rothåf, och dennes hustru Helena [[Trotzig]], dotter till den förmögne Anton Trotzig i Stora Kopparberget och adelsdamen Helena [[Teet]], ättling till [[Peder Månsson Utter]]. | Jonas Rothof var ättling till [[Isak Rothovius]] och son till revisionssekreteraren Jonas Rothof som adlats 1675 med namnet Rothåf, och dennes hustru Helena [[Trotzig]], dotter till den förmögne [[Anton Trotzig]] i Stora Kopparberget och adelsdamen Helena [[Teet]], ättling till [[Peder Månsson Utter]]. | ||
Rothof studerade i utlandet, och var 1673 aktuarie vid slottskansliet där han så småningom blev sekreterare. 1706 blev han assessor i Svea hovrätt vilket han förblev till sin död; från 1719 var han också lagman i Hedemora läns lagsaga. Han översatte [[Pietism|pietistiska]] psalmtexter från tyska till svenska. 1720 översatte han bl.a. [[Benjamin Schmolck]]s [[Helge Ande ljuva, du som likt en duva|Helge Ande liufwa]], vilken samma år medtogs i [[Mose och lambsens wisor]]. 1726 utgavs hans sångsamling [[Helgonens grönskande ben i graven]] postumt. | Rothof studerade i utlandet, och var 1673 aktuarie vid slottskansliet där han så småningom blev sekreterare. 1706 blev han assessor i Svea hovrätt vilket han förblev till sin död; från 1719 var han också lagman i Hedemora läns lagsaga. Han översatte [[Pietism|pietistiska]] psalmtexter från tyska till svenska. 1720 översatte han bl.a. [[Benjamin Schmolck]]s [[Helge Ande ljuva, du som likt en duva|Helge Ande liufwa]], vilken samma år medtogs i [[Mose och lambsens wisor]]. 1726 utgavs hans sångsamling [[Helgonens grönskande ben i graven]] postumt. | ||
Versionen från 25 november 2020 kl. 18.47
Jonas Rothof, född 1670 i Stockholm, död 1721 i Stockholm, var en svensk Assessor|hovrättsassessor.
Biografi
Jonas Rothof var ättling till Isak Rothovius och son till revisionssekreteraren Jonas Rothof som adlats 1675 med namnet Rothåf, och dennes hustru Helena Trotzig, dotter till den förmögne Anton Trotzig i Stora Kopparberget och adelsdamen Helena Teet, ättling till Peder Månsson Utter.
Rothof studerade i utlandet, och var 1673 aktuarie vid slottskansliet där han så småningom blev sekreterare. 1706 blev han assessor i Svea hovrätt vilket han förblev till sin död; från 1719 var han också lagman i Hedemora läns lagsaga. Han översatte pietistiska psalmtexter från tyska till svenska. 1720 översatte han bl.a. Benjamin Schmolcks Helge Ande liufwa, vilken samma år medtogs i Mose och lambsens wisor. 1726 utgavs hans sångsamling Helgonens grönskande ben i graven postumt.
Rothof var gift med Anna Margareta von Walcker och fick enligt Anrep två döttrar med henne vilka troligen avled i barndomen.
Psalmer
- Helge Ande liufwa nr 29 i Mose och lambsens wisor under rubriken "Om then Helga Anda"
| |||||
Källor
- Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor